Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Karlskrona kommun
Fridlevstads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Fridlevstads kyrka
Fridlevstads kyrka byggdes omkring år 1200 och är en av de äldsta i Blekinge.
Även om kyrkan saknar torn var det förmodligen en försvarskyrka. Under det nordiska sjuårskriget under 1500-talets andra hälft brändes kyrkan av svenskarna och stod sedan öde i 100 år, innan den åter togs i bruk.
1714 byggdes en sakristia till, och dekorerades då med de draperimålningar som ännu är bevarade.
Senare i slutet av 1700-talet förlängdes långhuset, samtidigt som de stora fönstren togs upp. Tyvärr förstördes då de försvarsgångar som verkar ha löpt i den två meter tjocka muren.
På altaret står ett krucifix, snidat 1964 av Nils Sandberg i Rödeby.
Dopfunten i ek med baldakin från 1682 snidades av Åke Truedsson i Jämshög. Dopfatet av mässing har ett motiv av syndafallet och är en gåva av kyrkoherde Anders Bager och hans hustru. Jag återkommer strax till honom.
Kyrkans tidigare dopfunt lånades 1777 ut till Sillhövda kapell, men står nu åter i kyrkan. Dopfunten är idag landets äldsta från protestantisk tid och tillkom vid mitten eller senare hälften av 1500-talet.
Åke Truedsson i Jämshög gjorde förmodligen även i slutet av 1600-talet predikstolen. Korgen är indelad i fem fält med snidade motiv av: Skapelsen, Syndafloden, Jesu födelse, Korsfästelsen och Himmelsfärden.
På södra långhusväggen hänger en altartavla från 1653 med en infälld målning som föreställer den första nattvarden.
På sidorna står två figurer som representerar Tron och Hoppet.
På den motsatta långhusväggen hänger ett stort snidat epitafium över Anders Bager, som var den förste kyrkoherden under svensk tid. Även hans båda hustrur finns med på minnestavlan. Den danske prästen Anders Bager kom att troget tjänstgöra under svensk styre i Fridlevstad under cirka 30 år och betydde mycket för bygden. Han vilar nu under koret med sina båda hustrur.
Även prästen Carl Bohm som tjänstgjorde i Fridlevstad fram till 1713 då han avled, och som har sin gravsten uppsatt på norra korväggen ligger begravd under koret.
Golvuret är liksom en del andra inventarier som ljusstakar tillverkade och skänkta av lokala förmågor.
Kororgel med 5 stämmor är byggd 1979 av Walter Thür orgelbyggen i Torshälla.
Även läktarorgeln med tjugo stämmor är byggd 1977 av Walter Thür Orgelbyggen i Torshälla, och har en fasad som är från en tidigare orgel som kom på plats i mitten av 1800-talet.
På kyrkogården finns en klockstapel från 1749.
Och strax norr om kyrkan invid klockstapeln står en minnessten över Peter Murbeck, som var väckelsepredikant och kyrkoherde i Fridlevstad på 1760-talet.
Peter Murbeck hade 30 år gammal blivit prästvigd i Lund och därefter flera år tjänstgjort i Skåne. Han intresserade sig för pietismen och lät bland annat hålla möten i hemmen, något som väckte ont blod hos domkapitlet som suspenderad Murbeck från sitt prästämbete. Dock hävdes senare avstängningen och han kunde fortsätta att arbeta som präst, bland annat i Stockholm.
1761 kom Murbeck till Blekinge efter att han hade då fått ett jobb som präst i Fridlevstads och Rödebys pastorat.
Hans predikningar lockade stora folkskaror, och det berättas att folk kunde resa 14 mil för att få lyssna till honom. Peter Murbeck gick ur tiden i december 1766, och ligger sannolikt begravd i Rödeby kyrka.
Även om kyrkan saknar torn var det förmodligen en försvarskyrka. Under det nordiska sjuårskriget under 1500-talets andra hälft brändes kyrkan av svenskarna och stod sedan öde i 100 år, innan den åter togs i bruk.
1714 byggdes en sakristia till, och dekorerades då med de draperimålningar som ännu är bevarade.
Senare i slutet av 1700-talet förlängdes långhuset, samtidigt som de stora fönstren togs upp. Tyvärr förstördes då de försvarsgångar som verkar ha löpt i den två meter tjocka muren.
På altaret står ett krucifix, snidat 1964 av Nils Sandberg i Rödeby.
Dopfunten i ek med baldakin från 1682 snidades av Åke Truedsson i Jämshög. Dopfatet av mässing har ett motiv av syndafallet och är en gåva av kyrkoherde Anders Bager och hans hustru. Jag återkommer strax till honom.
Kyrkans tidigare dopfunt lånades 1777 ut till Sillhövda kapell, men står nu åter i kyrkan. Dopfunten är idag landets äldsta från protestantisk tid och tillkom vid mitten eller senare hälften av 1500-talet.
Åke Truedsson i Jämshög gjorde förmodligen även i slutet av 1600-talet predikstolen. Korgen är indelad i fem fält med snidade motiv av: Skapelsen, Syndafloden, Jesu födelse, Korsfästelsen och Himmelsfärden.
På södra långhusväggen hänger en altartavla från 1653 med en infälld målning som föreställer den första nattvarden.
På sidorna står två figurer som representerar Tron och Hoppet.
På den motsatta långhusväggen hänger ett stort snidat epitafium över Anders Bager, som var den förste kyrkoherden under svensk tid. Även hans båda hustrur finns med på minnestavlan. Den danske prästen Anders Bager kom att troget tjänstgöra under svensk styre i Fridlevstad under cirka 30 år och betydde mycket för bygden. Han vilar nu under koret med sina båda hustrur.
Även prästen Carl Bohm som tjänstgjorde i Fridlevstad fram till 1713 då han avled, och som har sin gravsten uppsatt på norra korväggen ligger begravd under koret.
Golvuret är liksom en del andra inventarier som ljusstakar tillverkade och skänkta av lokala förmågor.
Kororgel med 5 stämmor är byggd 1979 av Walter Thür orgelbyggen i Torshälla.
Även läktarorgeln med tjugo stämmor är byggd 1977 av Walter Thür Orgelbyggen i Torshälla, och har en fasad som är från en tidigare orgel som kom på plats i mitten av 1800-talet.
På kyrkogården finns en klockstapel från 1749.
Och strax norr om kyrkan invid klockstapeln står en minnessten över Peter Murbeck, som var väckelsepredikant och kyrkoherde i Fridlevstad på 1760-talet.
Peter Murbeck hade 30 år gammal blivit prästvigd i Lund och därefter flera år tjänstgjort i Skåne. Han intresserade sig för pietismen och lät bland annat hålla möten i hemmen, något som väckte ont blod hos domkapitlet som suspenderad Murbeck från sitt prästämbete. Dock hävdes senare avstängningen och han kunde fortsätta att arbeta som präst, bland annat i Stockholm.
1761 kom Murbeck till Blekinge efter att han hade då fått ett jobb som präst i Fridlevstads och Rödebys pastorat.
Hans predikningar lockade stora folkskaror, och det berättas att folk kunde resa 14 mil för att få lyssna till honom. Peter Murbeck gick ur tiden i december 1766, och ligger sannolikt begravd i Rödeby kyrka.
