Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Karlskrona kommun
Heliga Trefaldighets kyrka Kristianopel
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Heliga Trefaldighets kyrka Kristianopel
Staden Kristianopels första kyrka brändes ner vid midsommar 1611 av svenska trupper under den 16-årige kronprinsen Gustav Adolf, som senare skulle göra sig ryktbar som Gustav II Adolf. Kyrkan hade då bara funnits i 11 år i den nybyggda danska staden. När svenskarna anföll, som en hämnd för att Danmark strax innan anfallit Kalmar flydde civilbefolkningen till kyrkan i hopp om att kyrkofriden skulle respekteras. Men kronprinsen lät bränna ner både kyrkan och staden, och hela befolkningen utom prästen dödades.
Staden byggdes upp igen, och 1618 påbörjades bygget av den nuvarande kyrkan under ledning av Olluff Madsen.
Man lät hämta kalk och gråsten från Öland och Tegel från Nättraby för bygget. Trots att den ännu inte var färdigbyggd togs kyrkan i bruk 1624.
Man kan tycka att kyrkan är felbygd. Vinklarna stämmer inte, och byggnaden inte är strikt fyrkantig, utan är något förskjuten med långsidorna parallella. Anledningen är att man vid byggnationen anpassade kyrkobyggnaden till den dåvarande stadsplanen.
Kyrkan är idag den enda byggnad som finns från tiden då Kristianopel var stad.
Kyrkan var ända fram till början av 1800-talet indelad i tre avdelningar som var åtskilda med skrank. Och av de tre läktare som fanns på 1600-talet finns nu bara båtsmansläktaren kvar.
I kyrkan finns en ljuskrona som en gång hängt i Sankt Petri kyrka i Avaskär. En kyrka som var föregångare till kyrkan i Kristianopel. Och de båda ljuskronorna i kyrkans korsarmar är av malm och skänktes 1955 av Kristianopels Sjukvårdsförening.
Två av de gravstenar som finns i kyrkans gångar är från medeltiden och har troligen en gång legat på Avaskärs kyrkogård.
Altaret är från första halvan av 1600-talet, och det större paret av de tre par altarjlusstakarna är från samma tid, skänkta av Andreas Marckwardt från Stralsund. Det målade träkrucifixet på altaret är daterade till år 1776.
Träden på korväggen målades på 1830-talet av Johan Eneberg, som var en känd bygdemästare. Trädet till höger bär Blekinge vapen och det till vänster Oscar I:s krönta namnchiffer.
Dopfunten av grön marmor och öländs kalksten är en gåva på 1600-talet av den dåvarande landshövdingen i Kristianopel, Henrik Gyldenstierne. Och till höger om dopfunten hänger en oljemålning föreställande två flickor, Lisa död 4 månader gammal år 1750 och Lisas syster Anna född två år senare och död vid 16 månaders ålder. Invid på södra korväggen hänger det så kallade Granatenlodska vapnet, som tillhört Anders Granatenlod, major och kommendant i Kristianopel under andra halvan av 1600-talet.
Den så kallade kungastolen från 1635 är försedd kung Christian IV:s namnskiffer.
Det var Erik Krabbe som var landshövding i Kristianopel som på kungens uppdrag lät bygga stolen.
Under svenska kungarnas Eriksgator har stolen, eller snarare väggen bakom stolen i modern tid även fått Gustav VI Adolfs och Carl XVI Gustavs signaturer.
Intill kungastolen, vid sidan om korfönstret hänger ett porträtt av H Jacob Rafn, som var kyrkans första präst mellan åren 1620 till 38. Hans gravsten finns i korgolvet framför porträttet.
Och under det epitafium, alltså begravsningsvapen som hänger på norra korväggen ligger Gustav Vilhelm von Gerdten.
Han föddes i Narva 1675 och dog i Karlskrona 1754 och blev kommendör och amiral.
Tidigare fanns på väggen lampetter av driven mässing från 1700-talet, som dock stals sommaren 1981 och i stället har ersatts av ett par nya gjorda av Arne Andersson i Karlskrona.
Ljuskronan närmast altaret skänktes 1671 av Kristianopels siste borgmästare Daniel Leppin och dennes hustru Maren.
1647 omnämns att kyrkan har ett orgelverk, men detta fördes på kunglig order 1681 till den nyanlagda Karlskrona stadskyrkan, Hedvig Eleonora.
I kyrkan finns både ett så kallat Kyrkoskepp och ett votivskepp.
Att det hänger skeppsmodeller i kyrkor speciellt utmed kusterna är inte alls ovanligt. När någon sjöman som varit ombord på ett fartyg som råkat illa ut, och klarat sig gjorde en modell av fartyget och skänkte till kyrkan som ett tack till Gud för att man överlevt. Dessa skepp kallas votivskepp.
Till skillnad från votivskeppen utfördes de så kallade kyrkskeppen som ren prydnad, alltså utan något vidhängande tacksamhet eller löfte.
Skeppet som hänger i portalen till södra korsarmen är just ett så kallat kyrkoskepp, skapad 1963 av Karl Olausson i Torhamn.
Vid norra ingången finns ett votivskepp föreställande linjeskeppet Konung Gustav III, som i original byggdes 1777 på Karlskrona Örlogsvarv efter Fredrik Henrik av Chapmans ritningar. Votivskeppet skänktes till kyrkan i slutet av 1970-talet.
Kyrkan genomgick en omfattande renovering i slutet av 1990-talet.
Staden byggdes upp igen, och 1618 påbörjades bygget av den nuvarande kyrkan under ledning av Olluff Madsen.
Man lät hämta kalk och gråsten från Öland och Tegel från Nättraby för bygget. Trots att den ännu inte var färdigbyggd togs kyrkan i bruk 1624.
Man kan tycka att kyrkan är felbygd. Vinklarna stämmer inte, och byggnaden inte är strikt fyrkantig, utan är något förskjuten med långsidorna parallella. Anledningen är att man vid byggnationen anpassade kyrkobyggnaden till den dåvarande stadsplanen.
Kyrkan är idag den enda byggnad som finns från tiden då Kristianopel var stad.
Kyrkan var ända fram till början av 1800-talet indelad i tre avdelningar som var åtskilda med skrank. Och av de tre läktare som fanns på 1600-talet finns nu bara båtsmansläktaren kvar.
I kyrkan finns en ljuskrona som en gång hängt i Sankt Petri kyrka i Avaskär. En kyrka som var föregångare till kyrkan i Kristianopel. Och de båda ljuskronorna i kyrkans korsarmar är av malm och skänktes 1955 av Kristianopels Sjukvårdsförening.
Två av de gravstenar som finns i kyrkans gångar är från medeltiden och har troligen en gång legat på Avaskärs kyrkogård.
Altaret är från första halvan av 1600-talet, och det större paret av de tre par altarjlusstakarna är från samma tid, skänkta av Andreas Marckwardt från Stralsund. Det målade träkrucifixet på altaret är daterade till år 1776.
Träden på korväggen målades på 1830-talet av Johan Eneberg, som var en känd bygdemästare. Trädet till höger bär Blekinge vapen och det till vänster Oscar I:s krönta namnchiffer.
Dopfunten av grön marmor och öländs kalksten är en gåva på 1600-talet av den dåvarande landshövdingen i Kristianopel, Henrik Gyldenstierne. Och till höger om dopfunten hänger en oljemålning föreställande två flickor, Lisa död 4 månader gammal år 1750 och Lisas syster Anna född två år senare och död vid 16 månaders ålder. Invid på södra korväggen hänger det så kallade Granatenlodska vapnet, som tillhört Anders Granatenlod, major och kommendant i Kristianopel under andra halvan av 1600-talet.
Den så kallade kungastolen från 1635 är försedd kung Christian IV:s namnskiffer.
Det var Erik Krabbe som var landshövding i Kristianopel som på kungens uppdrag lät bygga stolen.
Under svenska kungarnas Eriksgator har stolen, eller snarare väggen bakom stolen i modern tid även fått Gustav VI Adolfs och Carl XVI Gustavs signaturer.
Intill kungastolen, vid sidan om korfönstret hänger ett porträtt av H Jacob Rafn, som var kyrkans första präst mellan åren 1620 till 38. Hans gravsten finns i korgolvet framför porträttet.
Och under det epitafium, alltså begravsningsvapen som hänger på norra korväggen ligger Gustav Vilhelm von Gerdten.
Han föddes i Narva 1675 och dog i Karlskrona 1754 och blev kommendör och amiral.
Tidigare fanns på väggen lampetter av driven mässing från 1700-talet, som dock stals sommaren 1981 och i stället har ersatts av ett par nya gjorda av Arne Andersson i Karlskrona.
Ljuskronan närmast altaret skänktes 1671 av Kristianopels siste borgmästare Daniel Leppin och dennes hustru Maren.
1647 omnämns att kyrkan har ett orgelverk, men detta fördes på kunglig order 1681 till den nyanlagda Karlskrona stadskyrkan, Hedvig Eleonora.
I kyrkan finns både ett så kallat Kyrkoskepp och ett votivskepp.
Att det hänger skeppsmodeller i kyrkor speciellt utmed kusterna är inte alls ovanligt. När någon sjöman som varit ombord på ett fartyg som råkat illa ut, och klarat sig gjorde en modell av fartyget och skänkte till kyrkan som ett tack till Gud för att man överlevt. Dessa skepp kallas votivskepp.
Till skillnad från votivskeppen utfördes de så kallade kyrkskeppen som ren prydnad, alltså utan något vidhängande tacksamhet eller löfte.
Skeppet som hänger i portalen till södra korsarmen är just ett så kallat kyrkoskepp, skapad 1963 av Karl Olausson i Torhamn.
Vid norra ingången finns ett votivskepp föreställande linjeskeppet Konung Gustav III, som i original byggdes 1777 på Karlskrona Örlogsvarv efter Fredrik Henrik av Chapmans ritningar. Votivskeppet skänktes till kyrkan i slutet av 1970-talet.
Kyrkan genomgick en omfattande renovering i slutet av 1990-talet.
