Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Eslövs kommun
Hammarlunda kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Hammarlunda kyrka
Hammarlunda kyrka, som är helgad åt Sankta Anna, Jungfru Marias moder, byggdes under senare delen av 1100-talet, men har äldre anor än så. Under en renovering på 1960-talet hittade man fragment av två ännu tidigare stavkyrkor. Man tror att den första av dessa byggdes redan omkring 1050, men som ersattes med kyrkan nummer två efter att den första brunnit ner på 1080-talet.
Hammarlunda kyrka är en av bara fyra kyrkor i Skåne som har rundtorn. De andra tre är Blentarps, Bollerups och Hammarlövs kyrkor. Det runda tornet var sannolikt ursprungligen avsetts som försvarstorn, och byggdes något senare än övriga kyrkan.
På fasaden till koret finns en utsmyckning som anses vara inspirerad av absiden till Lunds domkyrka, och nästan identiska absider finns också på Höörs kyrka samt vid Høms kyrka på Själland.
Romanska kalkmålningar daterade till cirka 1225 föreställande Kain och Abel finns bevarade ovanför valven till koret.
Under senare delen av medeltiden placerades ett vapenhus framför huvudingången mot söder. Och på 1880-talet fanns planer på att bygga ut kyrkan med två sidoskepp för att alla församlingens medlemmar skulle få plats vid det obligatoriska kyrkobesöket. Men eftersom man inte fick ihop pengar till bygget har Hammarlunda kyrka i stort bevarat sitt ursprungliga utseende.
I porten mellan vapenhuset och kyrkorummet sitter i en rundbågad sandstensportal ett tympanonfält från tidig medeltid som är dekorerat med djurreliefer.
När kyrkan renoverades och grävdes ut 1965 fann man två stenkistor i golvet till tornet. Där fanns resterna av en man i femtioårsåldern, en kvinna och ett litet barn. Någon sten som minner om vilka de var har inte hittats. De två stenar som nu står i vapenhuset lär tidigare ha legat inne i långhuset.
Altaruppsatsen är ett renässansarbete från 1589. Tidigare hade kyrkan också en så kallad läktarpredikstol daterad till 1636, ursprungligen uppsatt framför koröppningen. Delar av denna ingår i den nuvarande predikstolen. Längst bak i kyrkan, under orgelläktaren finns en oljemålning av konstnären Axel Kulle som visar hur kyrkan såg ut 1879, strax innan predikstolen nedmonterades från triumfbågen.
Predikstolen som tillverkades av Jakob Krembergs verkstad var en gåva från Henrik Ramel på Löberöds slott, som också lät pryda predikstolen med sitt vapen.
På den tresidiga korgen och de flankerande flyglarna ser vi motiv från gamla och nya testamentet. Speglarna indelas av mansfigurer, från vänster föreställande Petrus, Moses, Matteus, Markus, Lukas, Johannes samt ytterligare två som vi inte känner till.
Träsnidaren Jakob Kremberg var själv då vid beställningen en gammal man och relieferna är inte skurna av honom själv.
Det är däremot apostlagestalterna - och till skillnad från figurerna i exempelvis Gårdstånga kyrka som han snidade långt tidigare, och som framställs som kraftfulla handlingsmänniskor, föreställer figurerna här i Hammarlunda gamla män med trötta drag.
På väggen i tornets bottenvåning hänger läktarpredikstolens tidigare bakstycke, som har tre målade vapensköldar.
Dopfunten i sandsten är huggen på 1100-talet, troligen av Mårten Stenmästare. Sockel i sandsten tillkom dock vid en restaurering 1965. Till funten hör en dopskål i mässing som möjligen är tillverkad på 1600-talet.
Orgeln som är tillverkad 1927 av Olof Hammarberg i Göteborg och har sju stämmor fördelade på en manual och bas, är placerad bakom den ursprungliga nyklassicistiska orgelfasaden från 1807, som precis som orgelläktaren ritades av Olof Tempelman.
När kyrksilvret stals 1808 fanns det inte pengar till att köpa en ny kalk i silver, och man införskaffade därför en kalk i svarvad ek. Idag står denna ovanliga kalk i ett skåp, utkonkurrerad av en silverkalk som skänktes till kyrkan 1820 av Jakob De la Gardie på Löberöds gods.
Storklockan är gjuten 1924 av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad och ersatte en tidigare klocka från 1300-talet som numera förvaras på Historiska museet i Lund. Lillklockan från 1898 göts av Beckman & Co i Stockholm och ersatte då en klocka från 1516 gjuten av Joachim Petri.
På kyrkogården finns en liten oansenlig sten som minner om att här vilar Ulla Östberg som var fästmö till den ökände fjärdingsmannen Tore Hedin och en av de nio människor han mördade i det som gått till historien som Hurvamorden den 22 augusti 1952.
Hammarlunda kyrka är en av bara fyra kyrkor i Skåne som har rundtorn. De andra tre är Blentarps, Bollerups och Hammarlövs kyrkor. Det runda tornet var sannolikt ursprungligen avsetts som försvarstorn, och byggdes något senare än övriga kyrkan.
På fasaden till koret finns en utsmyckning som anses vara inspirerad av absiden till Lunds domkyrka, och nästan identiska absider finns också på Höörs kyrka samt vid Høms kyrka på Själland.
Romanska kalkmålningar daterade till cirka 1225 föreställande Kain och Abel finns bevarade ovanför valven till koret.
Under senare delen av medeltiden placerades ett vapenhus framför huvudingången mot söder. Och på 1880-talet fanns planer på att bygga ut kyrkan med två sidoskepp för att alla församlingens medlemmar skulle få plats vid det obligatoriska kyrkobesöket. Men eftersom man inte fick ihop pengar till bygget har Hammarlunda kyrka i stort bevarat sitt ursprungliga utseende.
I porten mellan vapenhuset och kyrkorummet sitter i en rundbågad sandstensportal ett tympanonfält från tidig medeltid som är dekorerat med djurreliefer.
När kyrkan renoverades och grävdes ut 1965 fann man två stenkistor i golvet till tornet. Där fanns resterna av en man i femtioårsåldern, en kvinna och ett litet barn. Någon sten som minner om vilka de var har inte hittats. De två stenar som nu står i vapenhuset lär tidigare ha legat inne i långhuset.
Altaruppsatsen är ett renässansarbete från 1589. Tidigare hade kyrkan också en så kallad läktarpredikstol daterad till 1636, ursprungligen uppsatt framför koröppningen. Delar av denna ingår i den nuvarande predikstolen. Längst bak i kyrkan, under orgelläktaren finns en oljemålning av konstnären Axel Kulle som visar hur kyrkan såg ut 1879, strax innan predikstolen nedmonterades från triumfbågen.
Predikstolen som tillverkades av Jakob Krembergs verkstad var en gåva från Henrik Ramel på Löberöds slott, som också lät pryda predikstolen med sitt vapen.
På den tresidiga korgen och de flankerande flyglarna ser vi motiv från gamla och nya testamentet. Speglarna indelas av mansfigurer, från vänster föreställande Petrus, Moses, Matteus, Markus, Lukas, Johannes samt ytterligare två som vi inte känner till.
Träsnidaren Jakob Kremberg var själv då vid beställningen en gammal man och relieferna är inte skurna av honom själv.
Det är däremot apostlagestalterna - och till skillnad från figurerna i exempelvis Gårdstånga kyrka som han snidade långt tidigare, och som framställs som kraftfulla handlingsmänniskor, föreställer figurerna här i Hammarlunda gamla män med trötta drag.
På väggen i tornets bottenvåning hänger läktarpredikstolens tidigare bakstycke, som har tre målade vapensköldar.
Dopfunten i sandsten är huggen på 1100-talet, troligen av Mårten Stenmästare. Sockel i sandsten tillkom dock vid en restaurering 1965. Till funten hör en dopskål i mässing som möjligen är tillverkad på 1600-talet.
Orgeln som är tillverkad 1927 av Olof Hammarberg i Göteborg och har sju stämmor fördelade på en manual och bas, är placerad bakom den ursprungliga nyklassicistiska orgelfasaden från 1807, som precis som orgelläktaren ritades av Olof Tempelman.
När kyrksilvret stals 1808 fanns det inte pengar till att köpa en ny kalk i silver, och man införskaffade därför en kalk i svarvad ek. Idag står denna ovanliga kalk i ett skåp, utkonkurrerad av en silverkalk som skänktes till kyrkan 1820 av Jakob De la Gardie på Löberöds gods.
Storklockan är gjuten 1924 av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad och ersatte en tidigare klocka från 1300-talet som numera förvaras på Historiska museet i Lund. Lillklockan från 1898 göts av Beckman & Co i Stockholm och ersatte då en klocka från 1516 gjuten av Joachim Petri.
På kyrkogården finns en liten oansenlig sten som minner om att här vilar Ulla Östberg som var fästmö till den ökände fjärdingsmannen Tore Hedin och en av de nio människor han mördade i det som gått till historien som Hurvamorden den 22 augusti 1952.
