Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Ystads kommun
Sankta Maria kyrka Ystad
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Sankta Maria kyrka Ystad
Sankta Maria kyrka började byggas runt år 1200. Från början var det förmodligen en liten byggnad med plant tak, och kyrkans mittskepp sträckte sig från dagens kortrappa till pelaren där predikstolen står idag.
Under andra halvan av 1200-talet fick mittskeppet spetsbågsvalv varav ett ännu finns kvar. På 1300-talet tillkom det så kallade Heligkorskapellet i söder, som ursprungligen var sakristia och dopkapell. Detta kapell revs dock vid en renovering på 1830-talet.
Det nuvarande koret byggdes på 1400-talet och sidoskeppen förlängdes samtidigt för att bilda koromgången
Den 20 april år 1648 störtade kyrkans torn samman i en storm och drog med sig kyrkans västra del. Man byggde då upp ett nytt tvärskepp i renässansstil och mot slutet av 1600-talet byggdes ett nytt västtorn upp mot det som fanns kvar av det ursprungliga mittskeppet.
På 1830-talet ledde en omfattande ombyggnad av kyrkan av domkyrkoarkitekten i Lund, professor Carl Georg Brunius, och Sankta Maria kyrka förlorade då mycket av sin ålderdomliga prägel, inte minst utvändigt. Bland annat fick då kyrkan större fönster. Och 1886 ersatte Ystads stadsarkitekt Peter Boisen det gamla golvet som hade infällda gravstenar med ett nytt golv i betong. Mycket av kyrkans invändiga utsmyckning som epitafier, krucifix och gravhällar togs bort eftersom de ansågs förfula kyrkan.
Sankta Maria kyrka restaurerades igen under första halvan av 1920-talet, under ledning av kyrkoherde Sam Stadener och domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin, och man försökte då återställa mycket av det som togs bort vid förra restaureringen år 1886. Gravstenar och epitafier flyttades tillbaka till sina ursprungliga platser.
I det nuvarande dopkapellet finns ett medeltida altarskåp tillverkat i målad och förgylld ek på 1400-talet, troligen i norra Tyskland. Under flera år hängde altarskåpet på Historiska museet i Lund, men återbördades till Mariakyrkan vid restaureringen år 1924.
I altartavlans mitt ser vi Jesus och Maria. Mitt emellan dem är ett tomt fält där det kan ha suttit en figur, ett krucifix eller kanske ett ciborium, det vill säga en plats där man förvarade det välsignade brödet. Under Jesus och Maria syns de fyra kyrkofäderna, Augustinus, Ambrosius, Hieronymus och Gregorius. Runt omkring i grupper om tre sitter de tolv apostlarna, men två av dem saknas.
Altarskåpets underdel, som också kallas för predella, visar målningar av Jesu födelse, lidande, uppståndelse och himmelsfärd. Flaggan som visas är Kristi flagga. Korset har en gång varit gult, men har bleknat med åren.
I dopkapellet finns en ljuskrona i gotisk stil från 1300-talet.
Kronan ställdes ut på världsexpositionen i Paris 1867 och deponerades sedan på statens Historiska museum i Stockholm. Vid restaureringen år 1923-24 begärde kyrkoherde Sam Stadener att få tillbaka ljuskronan.
Dopfunten i brons är tillverkad i Lübeck 1611.
Den stora altaruppsatsen i barockstil i koret är utformad och tillverkad under den första halvan av 1700-talet av bildhuggaren Johan Jerling.
I mitten av uppsatsen ser vi en tavla över den första nattvarden. Tavlan visar fjorton personer, Jesus, de tolv lärjungarna men även akademiritmästaren Carl Mört från Lund som målade tavlan. Under denna periods tillträdde den skicklige målaren Mörth en ny tjänst vid Lunds Universitet som Kungliga Akademins Ritmästare.
Mört målade in sig i sitt eget porträtt istället för att signera tavlan.
Över altartavlan finns en mindre tavla som föreställer scenen där Jesus döps i floden Jordan av Johannes Döparen. Även denna tavla är målad av Carl Mört.
Två större träskulpturer från slutet av 1400- eller början av 1500-talet flankerar altartavlan. Till väster jungfru Maria och till höger Johannes. Den senare stod tidigare som fattigbössa utanför kyrkan. Den röda färgen på Johannes mantel är original.
I koromgången alltså på baksidan av koret finns en målning som skildrar den heliga Dorotea, som led martyrdöden genom halshuggning på 300-talet.
Predikstolen i Sankta Maria kyrkan tillhör ett av Skånes mest förträffliga kyrkliga barockarbeten, och är tillverkad av en konstnär med signaturen A.S. Det finns en liknande predikstol av samme konstnär i Sankt Petrikyrkan i Malmö.
Ursprungligen stod predikstolen längre österut i långhuset, men flyttades till sin nuvarande placering i samband med att kyrkan byggdes upp igen efter stormen 1648.
På den nedre delen av predikstolen som är gjord av sandsten ser vi Moses som ser ut att bära upp predikstolen.
Predikstolskorgen är gjord i svart och vit kalksten. De fem relieferna i vit alabaster visar händelser i Jesus liv: bebådelsen, herdarnas tillbedjan, nattvardens instiftande, korsfästelsen och uppståndelsen. På flyglarna kan man se bilder av de fyra evangelisterna: Matteus och Markus på västra sidan och Lukas och Johannes på den östra.
Över predikstolen hänger en praktfull baldakin i trä, också den från början av 1600-talet. På baldakinen syns den danske kungen Christian IV:s monogram.
I uppgången till predikstolen finns olika initialer inristade. Det påstås att det är elever från den intilliggande Latinskolan som har ristat in dem.
Mitt emot predikstolen hänger ett krucifix från 1500-talet.
Krucifixet föreställer Jesus i själva dödsögonblicket och Kristusfiguren har både hår och skägg av riktigt människohår. Det påstås att Karl XII lät utge ett påbud att det skulle hänga ett krucifix mitt emot predikstolen så att prästen påmindes om vad han talade om.
Ytterligare ett trumkrucifix finns i korvalvet. Detta hängde ursprungligen i Heligkorskapellet, och även om korset är från 1920-talet är själva kristusgestalten från 1500-talet.
Här finns en kvarvarande rest från den katolska tiden. Här i nordöstra valvbågen fanns ett altare kallat Heliga lekamens altare. Till detta altare hörde ett så kallat cibiorienisch där det invigda brödet förvarades inför nattvarden.
Den rikt snidade orgelfasaden i Sankta Maria kyrka tillverkades år 1724 av bildhuggaren Johan Jerling, och har överst Karl XII:s namnschiffer.
Johan Jerling snidade även orgelläktaren som har ett skrank som pryds av vackra målningar med bibliska motiv, gjorda av Carl Mört.
Längst bak i kyrkan finns på båda sidor om ingången så kallade kyrktagningsbänkar. Kvinnor som nyss fött barn ansågs förr orena både till kropp och själ och fick därför till att börja med inte sitta tillsammans med den övriga församlingen. Förste efter en tid blev hon välsignad av prästen och fick åter plats i församlingens gemenskap.
På den södra sidan under läktaren står de enkla gråmålade så kallade ”fiskarebänkarna” från 1920-talet. Bänkarna var reserverade för fiskarna från Revhusen.
På motsatta sidan där det i dag är en besökshörna fanns tidigare så kallade ”dragonbänkar” avsedda för dragonregementets personal.
Varje natt har tornväktaren uppsikt över staden från kyrkans torn, en tradition som startade vid mitten av 1700-talet och som fortfarande finns kvar. Vid kvart över blåser tornväktaren en gång i varje väderstreck. Vid halv blåser han två gånger i varje väderstreck. Kvart i blåser han tre gånger och vid hel timma blåser han fyra gånger i varje väderstreck.
Förr vaktade tornväktaren över staden hela natten och larmade vid brand eller annan fara. Numera startar han bevakningen klockan 21.15 och håller på till klockan 01.00.
Under andra halvan av 1200-talet fick mittskeppet spetsbågsvalv varav ett ännu finns kvar. På 1300-talet tillkom det så kallade Heligkorskapellet i söder, som ursprungligen var sakristia och dopkapell. Detta kapell revs dock vid en renovering på 1830-talet.
Det nuvarande koret byggdes på 1400-talet och sidoskeppen förlängdes samtidigt för att bilda koromgången
Den 20 april år 1648 störtade kyrkans torn samman i en storm och drog med sig kyrkans västra del. Man byggde då upp ett nytt tvärskepp i renässansstil och mot slutet av 1600-talet byggdes ett nytt västtorn upp mot det som fanns kvar av det ursprungliga mittskeppet.
På 1830-talet ledde en omfattande ombyggnad av kyrkan av domkyrkoarkitekten i Lund, professor Carl Georg Brunius, och Sankta Maria kyrka förlorade då mycket av sin ålderdomliga prägel, inte minst utvändigt. Bland annat fick då kyrkan större fönster. Och 1886 ersatte Ystads stadsarkitekt Peter Boisen det gamla golvet som hade infällda gravstenar med ett nytt golv i betong. Mycket av kyrkans invändiga utsmyckning som epitafier, krucifix och gravhällar togs bort eftersom de ansågs förfula kyrkan.
Sankta Maria kyrka restaurerades igen under första halvan av 1920-talet, under ledning av kyrkoherde Sam Stadener och domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin, och man försökte då återställa mycket av det som togs bort vid förra restaureringen år 1886. Gravstenar och epitafier flyttades tillbaka till sina ursprungliga platser.
I det nuvarande dopkapellet finns ett medeltida altarskåp tillverkat i målad och förgylld ek på 1400-talet, troligen i norra Tyskland. Under flera år hängde altarskåpet på Historiska museet i Lund, men återbördades till Mariakyrkan vid restaureringen år 1924.
I altartavlans mitt ser vi Jesus och Maria. Mitt emellan dem är ett tomt fält där det kan ha suttit en figur, ett krucifix eller kanske ett ciborium, det vill säga en plats där man förvarade det välsignade brödet. Under Jesus och Maria syns de fyra kyrkofäderna, Augustinus, Ambrosius, Hieronymus och Gregorius. Runt omkring i grupper om tre sitter de tolv apostlarna, men två av dem saknas.
Altarskåpets underdel, som också kallas för predella, visar målningar av Jesu födelse, lidande, uppståndelse och himmelsfärd. Flaggan som visas är Kristi flagga. Korset har en gång varit gult, men har bleknat med åren.
I dopkapellet finns en ljuskrona i gotisk stil från 1300-talet.
Kronan ställdes ut på världsexpositionen i Paris 1867 och deponerades sedan på statens Historiska museum i Stockholm. Vid restaureringen år 1923-24 begärde kyrkoherde Sam Stadener att få tillbaka ljuskronan.
Dopfunten i brons är tillverkad i Lübeck 1611.
Den stora altaruppsatsen i barockstil i koret är utformad och tillverkad under den första halvan av 1700-talet av bildhuggaren Johan Jerling.
I mitten av uppsatsen ser vi en tavla över den första nattvarden. Tavlan visar fjorton personer, Jesus, de tolv lärjungarna men även akademiritmästaren Carl Mört från Lund som målade tavlan. Under denna periods tillträdde den skicklige målaren Mörth en ny tjänst vid Lunds Universitet som Kungliga Akademins Ritmästare.
Mört målade in sig i sitt eget porträtt istället för att signera tavlan.
Över altartavlan finns en mindre tavla som föreställer scenen där Jesus döps i floden Jordan av Johannes Döparen. Även denna tavla är målad av Carl Mört.
Två större träskulpturer från slutet av 1400- eller början av 1500-talet flankerar altartavlan. Till väster jungfru Maria och till höger Johannes. Den senare stod tidigare som fattigbössa utanför kyrkan. Den röda färgen på Johannes mantel är original.
I koromgången alltså på baksidan av koret finns en målning som skildrar den heliga Dorotea, som led martyrdöden genom halshuggning på 300-talet.
Predikstolen i Sankta Maria kyrkan tillhör ett av Skånes mest förträffliga kyrkliga barockarbeten, och är tillverkad av en konstnär med signaturen A.S. Det finns en liknande predikstol av samme konstnär i Sankt Petrikyrkan i Malmö.
Ursprungligen stod predikstolen längre österut i långhuset, men flyttades till sin nuvarande placering i samband med att kyrkan byggdes upp igen efter stormen 1648.
På den nedre delen av predikstolen som är gjord av sandsten ser vi Moses som ser ut att bära upp predikstolen.
Predikstolskorgen är gjord i svart och vit kalksten. De fem relieferna i vit alabaster visar händelser i Jesus liv: bebådelsen, herdarnas tillbedjan, nattvardens instiftande, korsfästelsen och uppståndelsen. På flyglarna kan man se bilder av de fyra evangelisterna: Matteus och Markus på västra sidan och Lukas och Johannes på den östra.
Över predikstolen hänger en praktfull baldakin i trä, också den från början av 1600-talet. På baldakinen syns den danske kungen Christian IV:s monogram.
I uppgången till predikstolen finns olika initialer inristade. Det påstås att det är elever från den intilliggande Latinskolan som har ristat in dem.
Mitt emot predikstolen hänger ett krucifix från 1500-talet.
Krucifixet föreställer Jesus i själva dödsögonblicket och Kristusfiguren har både hår och skägg av riktigt människohår. Det påstås att Karl XII lät utge ett påbud att det skulle hänga ett krucifix mitt emot predikstolen så att prästen påmindes om vad han talade om.
Ytterligare ett trumkrucifix finns i korvalvet. Detta hängde ursprungligen i Heligkorskapellet, och även om korset är från 1920-talet är själva kristusgestalten från 1500-talet.
Här finns en kvarvarande rest från den katolska tiden. Här i nordöstra valvbågen fanns ett altare kallat Heliga lekamens altare. Till detta altare hörde ett så kallat cibiorienisch där det invigda brödet förvarades inför nattvarden.
Den rikt snidade orgelfasaden i Sankta Maria kyrka tillverkades år 1724 av bildhuggaren Johan Jerling, och har överst Karl XII:s namnschiffer.
Johan Jerling snidade även orgelläktaren som har ett skrank som pryds av vackra målningar med bibliska motiv, gjorda av Carl Mört.
Längst bak i kyrkan finns på båda sidor om ingången så kallade kyrktagningsbänkar. Kvinnor som nyss fött barn ansågs förr orena både till kropp och själ och fick därför till att börja med inte sitta tillsammans med den övriga församlingen. Förste efter en tid blev hon välsignad av prästen och fick åter plats i församlingens gemenskap.
På den södra sidan under läktaren står de enkla gråmålade så kallade ”fiskarebänkarna” från 1920-talet. Bänkarna var reserverade för fiskarna från Revhusen.
På motsatta sidan där det i dag är en besökshörna fanns tidigare så kallade ”dragonbänkar” avsedda för dragonregementets personal.
Varje natt har tornväktaren uppsikt över staden från kyrkans torn, en tradition som startade vid mitten av 1700-talet och som fortfarande finns kvar. Vid kvart över blåser tornväktaren en gång i varje väderstreck. Vid halv blåser han två gånger i varje väderstreck. Kvart i blåser han tre gånger och vid hel timma blåser han fyra gånger i varje väderstreck.
Förr vaktade tornväktaren över staden hela natten och larmade vid brand eller annan fara. Numera startar han bevakningen klockan 21.15 och håller på till klockan 01.00.
