Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Skurups kommun
Skivarps kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Skivarps kyrka
Kyrkan i Skivarp byggdes i mitten av 1100-talet, och lär vara den äldsta i området.
På 1300-talet byggdes det breda västtornet som användes som försvarstorn. Kyrktornet tjänade många år också som sjömärke, men även som utsiktspunkt.
I slutet av maj 1676 befann sig bland annat kung Karl XI och den mångkunnige fortifikationsexperten Erik Dahlbergh i kyrktornet, för att följa drabbningen mellan svenska och danska örlogsstyrkor på havet utanför. Dahlbergh har själv berättat att han lånade kungen sitt ”perspektiv”, alltså kikare, för att denna lättare skulle kunna följa fartygen.
Slutstriden kom senare att stå utanför Ölands södra udde och blev en stor katastrof för Sverige. Regalskeppet Kronan, som var flottans största och tyngst beväpnade fartyg sprängdes, och flera andra fartyg fattade eld och gick till botten. Sverige förlorade med det slaget om Öland.
Under 1700-talet byggdes en ”Nykyrka” i norr, men under mitten av 1800-talet ersattes denna med en större korsarm samtidigt som vapenhuset i söder revs och det även där byggdes en liknande korsarm.
När valven slogs på 1400-talet smyckades de med gotiska kalkmålningar av en grupp målare från trakten som går under det gemensamma namnet Skivarpsmästaren.
Vad som kan förvåna är alla svampar som man har låtit måla, men dessa ska förmodligen föreställa palmer, något som de medeltida målarna i Skivarp troligen aldrig hade sett.
Här visas också bland annat Jesu födelse.
En annan bild visar Kristus som världsdomare, med jungfru Maria och Johannes vid sina sidor.
Det danska helgonet Sankt Knut syns framme i korvalvet.
Målningarna överkalkades under 1700-talet men återupptäcktes på 1890-talet, och togs åter fram igen ett halvt sekel senare.
Altaruppsatsen och predikstolen är från 1600-talet, och under många år förvarades en relik, som ansågs vara Jungfru Marias hand i altaret.
Så småningom undersöktes den dock vid universitetet i Lund. Det man trodde var en hand visade sig vara bakfoten på en sälhund!
De två oljemålningarna i altaruppsatsen är från 1700-talet.
Den större som föreställer Jesus i Getsemane är en kopia efter en målning gjord av den främste av de nio fransmän som arbetade i Stockholm under Tessin vid dekoreringen av kungliga slottet, Guillaume Tarabal. Denne var också med och startade Kungliga Ritarakademin, som senare skulle komma att bli Konstakademin.
Den övre tavlan visar himmelsfärden.
En tidigare altartavla hänger nu i norra korsarmen.
Även predikstolen är från 1600-talet och bär bilder av evangelisterna.
I dopfunten finns ett tennfat, som 1635 skänktes till kyrkan av Christer Osterson som bodde på Hörte mölla.
Riksvapnet som hänger i norra korsarmen visar Carl XII:s namnchiffer och hängdes upp 1698.
På 1930-talet fick kyrkan glasmålningarna som utfördes av blekingekonstnären Gunnar Torhamn.
På 1300-talet byggdes det breda västtornet som användes som försvarstorn. Kyrktornet tjänade många år också som sjömärke, men även som utsiktspunkt.
I slutet av maj 1676 befann sig bland annat kung Karl XI och den mångkunnige fortifikationsexperten Erik Dahlbergh i kyrktornet, för att följa drabbningen mellan svenska och danska örlogsstyrkor på havet utanför. Dahlbergh har själv berättat att han lånade kungen sitt ”perspektiv”, alltså kikare, för att denna lättare skulle kunna följa fartygen.
Slutstriden kom senare att stå utanför Ölands södra udde och blev en stor katastrof för Sverige. Regalskeppet Kronan, som var flottans största och tyngst beväpnade fartyg sprängdes, och flera andra fartyg fattade eld och gick till botten. Sverige förlorade med det slaget om Öland.
Under 1700-talet byggdes en ”Nykyrka” i norr, men under mitten av 1800-talet ersattes denna med en större korsarm samtidigt som vapenhuset i söder revs och det även där byggdes en liknande korsarm.
När valven slogs på 1400-talet smyckades de med gotiska kalkmålningar av en grupp målare från trakten som går under det gemensamma namnet Skivarpsmästaren.
Vad som kan förvåna är alla svampar som man har låtit måla, men dessa ska förmodligen föreställa palmer, något som de medeltida målarna i Skivarp troligen aldrig hade sett.
Här visas också bland annat Jesu födelse.
En annan bild visar Kristus som världsdomare, med jungfru Maria och Johannes vid sina sidor.
Det danska helgonet Sankt Knut syns framme i korvalvet.
Målningarna överkalkades under 1700-talet men återupptäcktes på 1890-talet, och togs åter fram igen ett halvt sekel senare.
Altaruppsatsen och predikstolen är från 1600-talet, och under många år förvarades en relik, som ansågs vara Jungfru Marias hand i altaret.
Så småningom undersöktes den dock vid universitetet i Lund. Det man trodde var en hand visade sig vara bakfoten på en sälhund!
De två oljemålningarna i altaruppsatsen är från 1700-talet.
Den större som föreställer Jesus i Getsemane är en kopia efter en målning gjord av den främste av de nio fransmän som arbetade i Stockholm under Tessin vid dekoreringen av kungliga slottet, Guillaume Tarabal. Denne var också med och startade Kungliga Ritarakademin, som senare skulle komma att bli Konstakademin.
Den övre tavlan visar himmelsfärden.
En tidigare altartavla hänger nu i norra korsarmen.
Även predikstolen är från 1600-talet och bär bilder av evangelisterna.
I dopfunten finns ett tennfat, som 1635 skänktes till kyrkan av Christer Osterson som bodde på Hörte mölla.
Riksvapnet som hänger i norra korsarmen visar Carl XII:s namnchiffer och hängdes upp 1698.
På 1930-talet fick kyrkan glasmålningarna som utfördes av blekingekonstnären Gunnar Torhamn.
