Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Bromölla kommun
Gualövs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Gualövs kyrka
Det går en Skånsk pilgrimsled förbi Gualövs kyrka, och tillsamman med en pilgrimsled i Blekinge är detta en del av den långa pilgrimsväg som binder samman vallfartsorterna Santiago de Compostela i Spanien, Vadstena i Sverige och Nidaros i Norge.
Äldsta delarna av Gualövs lilla vackra kyrka byggdes under senare delan av 1100-talet. Men sin nuvarande längd fick kyrkan på 1830-talet då den tillbyggdes från södra ingångsdörren och åt väster.
Gualövs kyrka har inte något klocktorn. Kyrkklockan hänger i stället i en fristående klockstapel som byggdes på 1700-talet. På kyrkklockan finns en bön ingraverad: ”Styre våra arga grannar. 21 år har kriget stått, illa har vi alla mått.”
Vapenhuset är från 1400-talet, och tillkom samtidigt som kyrkan fick valv.
Här finns vad som kan vara kyrkans ursprungliga ytterdörr, men låskolv och nyckel är av senare datum.
De kalkmålningar som finns i kyrkan är både från då kyrkan var ny på 1100-talet men även från 1400-talet.
Vi ska börja med de äldsta målningarna som vi hittar i triumfbågen. Där finns målade medaljonger där vi kan se donatorn avbildad, liksom hans hustru, och bildsviten som alltså är från andra hälften av 1100-talet är unika i det dåtida Danmark.
Den okände konstnären använde sig av ett mycket svårtolkat skrivsätt med uteslutningar, förkortningar, ersättningstecken och sammanskrivningar. Textbandet som hålls av en ängel i triumfbågen ansågs som oläsligt och det var därför något av en sensation då en konstvetare 1971 kunde dechiffrera stenografin. I översättning lyder den latinska texten: ”Du Hugitus har prytt denna kyrka med målningar för din hustru Hialmsviths själ i hopp om det eviga livet”.
Utöver de konstnärligt högklassiga romanska målningarna i triumfbågen har Gualövs kyrka en intressant senmedeltida dekor i kor och långhus. En skildring av yttersta domen dominerar bildsviten med Kristus på regnbågstronen, de saliga vid himlens port och de fördömda i helvetets odjursgap. I övriga valvkappor ses Lundastiftets skyddshelgon Sankt Laurentius med sitt helgonattribut halster, de tre nordiska helgonkungarna Knud, Olav och Erik samt en bild av Lyckans hjul som symboliserar livets förgänglighet. Målningarna överkalkades i samband med reformationen på 1500-talet och togs fram igen när kyrkan renoverades i början av 1950-talet.
Det var bildhuggaren Gustav Kilhman från Borås som 1704 skapade altaruppsatsen i karolinsk barock. I början av 1900-talet var uppsatsen i ganska dåligt skick, och renoverades därför, varvid många delar är utbytta mot nya exakta kopior. I mitten av 1950-talet hittade man i altaret en relikgömma, som troligen är från när kyrkan var ny
Predikstolen med de skulpterade fyra evangelisterna och deras symboler är liksom den rikt snidade trädopfunten från slutet av 1600-talet. På brättet till det lilla kopparfatet av mässing står: Gualövs kiörka a.o 1753.
I absidväggen finns en del av piscina, en så kallad uttömningssten som under medeltiden användes vid rengöring av nattvardskärlen. Det vigda vattnet sköljdes här ner och hamnade i vigd jord under kyrkan.
I det fyrkantiga hålet till höger förvarades nattvardskärlen.
Ett tidigare altarskåp i ek tillverkat i Nordtyskland i början av 1500-talet finns kvar och hänger nu på norra väggen i den tillbyggda delen av långhuset. I nedre delen av altarskåpet, predellan, framställs då Jesus uppenbarar sig för sina lärjungar. Man ser bland annat Thomas tvivlande sticka ett finger i den uppståndnes sår. I överdelens mittparti ses den så kallade Nådastolen, det vill säga Gud Fader med den korsfäste i sina armar, flankerad av ärkeängeln Mikael med svärd och själavåg och Sankt Nikolaus med de till livet återkallade, mördade barnen. I skåpets ena flygel står Maria med barnet och i den andra lägger den helige Martin av Tours en slant i tiggarens skål.
En vacker Golgatagrupp från 1200-talet, som fram till reformationen prydde triumfbågen finns numera på Lunds Universitets Historiska Museum.
I mitten av 1950-talet fick kyrkan ett nytt orgelverk tillverkas av Grönlunds Orgelfabrik i Gammelstad i Norrbotten, och ersatte ett tidigare begagnat orgelharmonium som ursprungligen kom från Trolle Ljungby kyrka. Orgelfasaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Torsten Leon-Nilson.
På läktarbröstet kan vi se naiva målningar föreställande: Marie bebådelse, Jesu födelse, dop, död, gravläggning, uppståndelse och himmelsfärd.
Äldsta delarna av Gualövs lilla vackra kyrka byggdes under senare delan av 1100-talet. Men sin nuvarande längd fick kyrkan på 1830-talet då den tillbyggdes från södra ingångsdörren och åt väster.
Gualövs kyrka har inte något klocktorn. Kyrkklockan hänger i stället i en fristående klockstapel som byggdes på 1700-talet. På kyrkklockan finns en bön ingraverad: ”Styre våra arga grannar. 21 år har kriget stått, illa har vi alla mått.”
Vapenhuset är från 1400-talet, och tillkom samtidigt som kyrkan fick valv.
Här finns vad som kan vara kyrkans ursprungliga ytterdörr, men låskolv och nyckel är av senare datum.
De kalkmålningar som finns i kyrkan är både från då kyrkan var ny på 1100-talet men även från 1400-talet.
Vi ska börja med de äldsta målningarna som vi hittar i triumfbågen. Där finns målade medaljonger där vi kan se donatorn avbildad, liksom hans hustru, och bildsviten som alltså är från andra hälften av 1100-talet är unika i det dåtida Danmark.
Den okände konstnären använde sig av ett mycket svårtolkat skrivsätt med uteslutningar, förkortningar, ersättningstecken och sammanskrivningar. Textbandet som hålls av en ängel i triumfbågen ansågs som oläsligt och det var därför något av en sensation då en konstvetare 1971 kunde dechiffrera stenografin. I översättning lyder den latinska texten: ”Du Hugitus har prytt denna kyrka med målningar för din hustru Hialmsviths själ i hopp om det eviga livet”.
Utöver de konstnärligt högklassiga romanska målningarna i triumfbågen har Gualövs kyrka en intressant senmedeltida dekor i kor och långhus. En skildring av yttersta domen dominerar bildsviten med Kristus på regnbågstronen, de saliga vid himlens port och de fördömda i helvetets odjursgap. I övriga valvkappor ses Lundastiftets skyddshelgon Sankt Laurentius med sitt helgonattribut halster, de tre nordiska helgonkungarna Knud, Olav och Erik samt en bild av Lyckans hjul som symboliserar livets förgänglighet. Målningarna överkalkades i samband med reformationen på 1500-talet och togs fram igen när kyrkan renoverades i början av 1950-talet.
Det var bildhuggaren Gustav Kilhman från Borås som 1704 skapade altaruppsatsen i karolinsk barock. I början av 1900-talet var uppsatsen i ganska dåligt skick, och renoverades därför, varvid många delar är utbytta mot nya exakta kopior. I mitten av 1950-talet hittade man i altaret en relikgömma, som troligen är från när kyrkan var ny
Predikstolen med de skulpterade fyra evangelisterna och deras symboler är liksom den rikt snidade trädopfunten från slutet av 1600-talet. På brättet till det lilla kopparfatet av mässing står: Gualövs kiörka a.o 1753.
I absidväggen finns en del av piscina, en så kallad uttömningssten som under medeltiden användes vid rengöring av nattvardskärlen. Det vigda vattnet sköljdes här ner och hamnade i vigd jord under kyrkan.
I det fyrkantiga hålet till höger förvarades nattvardskärlen.
Ett tidigare altarskåp i ek tillverkat i Nordtyskland i början av 1500-talet finns kvar och hänger nu på norra väggen i den tillbyggda delen av långhuset. I nedre delen av altarskåpet, predellan, framställs då Jesus uppenbarar sig för sina lärjungar. Man ser bland annat Thomas tvivlande sticka ett finger i den uppståndnes sår. I överdelens mittparti ses den så kallade Nådastolen, det vill säga Gud Fader med den korsfäste i sina armar, flankerad av ärkeängeln Mikael med svärd och själavåg och Sankt Nikolaus med de till livet återkallade, mördade barnen. I skåpets ena flygel står Maria med barnet och i den andra lägger den helige Martin av Tours en slant i tiggarens skål.
En vacker Golgatagrupp från 1200-talet, som fram till reformationen prydde triumfbågen finns numera på Lunds Universitets Historiska Museum.
I mitten av 1950-talet fick kyrkan ett nytt orgelverk tillverkas av Grönlunds Orgelfabrik i Gammelstad i Norrbotten, och ersatte ett tidigare begagnat orgelharmonium som ursprungligen kom från Trolle Ljungby kyrka. Orgelfasaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Torsten Leon-Nilson.
På läktarbröstet kan vi se naiva målningar föreställande: Marie bebådelse, Jesu födelse, dop, död, gravläggning, uppståndelse och himmelsfärd.
