Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Trelleborgs kommun
Kyrkoköpinge kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Kyrkoköpinge kyrka
Kyrkoköpinge kyrka dateras tillbaka till senare delen av 1100-talet, och bestod då av långhus, absid och ett kor samt hade då platt trätak. Detta ersattes dock senare under medeltiden med kryssvalv, och kyrkan fick samtidigt ett torn i väster och ett vapenhus i söder.
Valven försågs under medeltiden med kalkmålningar med dessa kalkades över på 1500-talet. Vid en renovering 1894 återfanns man de gamla målningarna, men man bestämde sig för att istället förse valven med moderna målningar. Först vid en restaurering i början av 1960-talet tog man åter fram de medeltida målningarna. Jag återkommer snart till målningarna.
I denna delen av Skåne ligger kyrkorna tätt, och under lång tid hade Kyrkoköpinge och Gylle kyrka ett par kilometer åt norr samma kyrkoherde. 1555 hotade man att riva Kyrkoköpinge kyrka eftersom man ansåg att folket i Kyrkoköpinge lika gärna kunde ta sig till Gylle kyrka. Så blev det inte - utan kyrkan sparade för efterkommande generationer.
På korets östgavel ovanför absidtaket finns en medeltida prydnad i form av ett i sten hugget mansansikte försedd med en hjälm.
Ursprungligen hade männen och kvinnorna varsin ingång. Männen gick in genom vapenhuset i söder medan kvinnorna hade en egen ingång mittemot på långhusets nordvästra sida. Med tiden upphörde denna sed och kvinnoingången murades igen. 1834 revs även vapenhuset i söder och ingången ersattes med ett fönster. Istället öppnades den nuvarande huvudingången i tornets västsida.
Kyrkan har medeltida kalkmålningar från flera perioder, framförallt i valven med även fragment på väggarna. Ett målningsfragment på långhusets södra vägg, i anslutning till det sydöstra fönstret tillkom innan kyrkan fick valv.
Fragmentet påminner om kalkmålningar från sent 1200-tal eller omkring 1300 i Dalköpinge kyrka.
Övriga kalkmålningarna i Kyrkoköpinge kyrka är bleka och från sent 1400-tal eller omkring 1500, då eventuellt utförda av den så kallade Östra Herrestadsgruppen.
Här återges bland annat olika berättelser ur bibeln, och ett antal helgon finns också avbildade.
Vi kan också se ett Majestas Domini-motiv, alltså Kristus som världsdomare sittande på regnbågen och flankerad av två apostlar. I valven finns också scener från Kristus barndom, yttersta domen, skapelseberättelsen och här finns även helgonframställningar.
Altartavlan föreställer Kristi korsfästelse och vid sidan av denna finns träfigurer som föreställer de fyra evangelisterna.
På norra sidan Paulus och Petrus och på södra sidan Jakob samt Filippus.
Altaruppsatsen tillverkades 1631 och renoverades 1761. Enligt en anteckning utfördes denna av Målare Håhl i Malmö som samtidigt målade all annan inredning i kyrkan, för vilket han fick 198 riksdaler.
Predikstolen i renässansstil som är placerad i det sydöstra hörnet av långskeppet är från slutet av 1500-talet. På predikstolen finns fyra reliefer föreställande evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johann es upptagna med arbetet med att skriva ned sina respektive böcker. Nedanför figurerna finns också bibelcitat ur respektive evangelists bok.
Dopfunten i sten är från 1100-talet. Dopfatet i mässing är från 1978 och används tillsammans med en dopskål av kristall. Från slutet av 1800-talet och fram tills att kyrkan renoverades på 1960-talet stod dopfunten i en nisch i triumfbågen.
I taket hänger ett träkrucifix från medeltiden.
Kyrkan fick sin första orgel 1839 tillverkad av orgelbyggare L. Larsson i Malmö. Ritning till orgelfasad och läktarbarriär upprättades av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet. Den nuvarande orgeln är mekanisk och tillverkades 1897 av Åkerman & Lund i Stockholm.
I tornet hänger två klockor. Den stora kyrkklockan av malm är omgjuten 1853 av Bergholtz i Stockholm. Den lilla kockan är gjuten 1748 av Andreas Wetterholtz i Malmö.
Valven försågs under medeltiden med kalkmålningar med dessa kalkades över på 1500-talet. Vid en renovering 1894 återfanns man de gamla målningarna, men man bestämde sig för att istället förse valven med moderna målningar. Först vid en restaurering i början av 1960-talet tog man åter fram de medeltida målningarna. Jag återkommer snart till målningarna.
I denna delen av Skåne ligger kyrkorna tätt, och under lång tid hade Kyrkoköpinge och Gylle kyrka ett par kilometer åt norr samma kyrkoherde. 1555 hotade man att riva Kyrkoköpinge kyrka eftersom man ansåg att folket i Kyrkoköpinge lika gärna kunde ta sig till Gylle kyrka. Så blev det inte - utan kyrkan sparade för efterkommande generationer.
På korets östgavel ovanför absidtaket finns en medeltida prydnad i form av ett i sten hugget mansansikte försedd med en hjälm.
Ursprungligen hade männen och kvinnorna varsin ingång. Männen gick in genom vapenhuset i söder medan kvinnorna hade en egen ingång mittemot på långhusets nordvästra sida. Med tiden upphörde denna sed och kvinnoingången murades igen. 1834 revs även vapenhuset i söder och ingången ersattes med ett fönster. Istället öppnades den nuvarande huvudingången i tornets västsida.
Kyrkan har medeltida kalkmålningar från flera perioder, framförallt i valven med även fragment på väggarna. Ett målningsfragment på långhusets södra vägg, i anslutning till det sydöstra fönstret tillkom innan kyrkan fick valv.
Fragmentet påminner om kalkmålningar från sent 1200-tal eller omkring 1300 i Dalköpinge kyrka.
Övriga kalkmålningarna i Kyrkoköpinge kyrka är bleka och från sent 1400-tal eller omkring 1500, då eventuellt utförda av den så kallade Östra Herrestadsgruppen.
Här återges bland annat olika berättelser ur bibeln, och ett antal helgon finns också avbildade.
Vi kan också se ett Majestas Domini-motiv, alltså Kristus som världsdomare sittande på regnbågen och flankerad av två apostlar. I valven finns också scener från Kristus barndom, yttersta domen, skapelseberättelsen och här finns även helgonframställningar.
Altartavlan föreställer Kristi korsfästelse och vid sidan av denna finns träfigurer som föreställer de fyra evangelisterna.
På norra sidan Paulus och Petrus och på södra sidan Jakob samt Filippus.
Altaruppsatsen tillverkades 1631 och renoverades 1761. Enligt en anteckning utfördes denna av Målare Håhl i Malmö som samtidigt målade all annan inredning i kyrkan, för vilket han fick 198 riksdaler.
Predikstolen i renässansstil som är placerad i det sydöstra hörnet av långskeppet är från slutet av 1500-talet. På predikstolen finns fyra reliefer föreställande evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johann es upptagna med arbetet med att skriva ned sina respektive böcker. Nedanför figurerna finns också bibelcitat ur respektive evangelists bok.
Dopfunten i sten är från 1100-talet. Dopfatet i mässing är från 1978 och används tillsammans med en dopskål av kristall. Från slutet av 1800-talet och fram tills att kyrkan renoverades på 1960-talet stod dopfunten i en nisch i triumfbågen.
I taket hänger ett träkrucifix från medeltiden.
Kyrkan fick sin första orgel 1839 tillverkad av orgelbyggare L. Larsson i Malmö. Ritning till orgelfasad och läktarbarriär upprättades av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet. Den nuvarande orgeln är mekanisk och tillverkades 1897 av Åkerman & Lund i Stockholm.
I tornet hänger två klockor. Den stora kyrkklockan av malm är omgjuten 1853 av Bergholtz i Stockholm. Den lilla kockan är gjuten 1748 av Andreas Wetterholtz i Malmö.
