Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Vellinge kommun
Arrie kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Arrie kyrka
Den första kyrkan på platsen byggdes under tidig medeltid, men enda äldre delen som finns kvar är nederdelen av tornet som tillfogades den gamla kyrkan under 1400-talet, kvar. I övrigt byggdes kyrkan 1890 efter ritningar av arkitekt Salomon Sörensen, som några år senare skulle bli stadsarkitekt i Malmö. Han blev där en av de mest produktiva arkitekterna i stadens historia, med över 100 utförda byggnader.
Men han fick inte fira händer att omvandla den gamla kyrkan utan tvärt emot strikta förhållningsregler. Och hans första ritningsförslag ratades också då församlingen som ansåg att kyrkan blev för lång och smal. Den nya ritning som Sörenssen sedan lämnade in godkändes, och fick även Kungl Maj:t gillande. För att hålla nere byggkostnaderna lät man bland annat minska tjockleken på murarna och den 5 oktober 1890 stod kyrkan klar för invigning.
Men först skulle man bestämma stolsfördelning, och vi kan i protokollet se att bänk nummer 1 på båda sidor tilldelades prästfamiljen. Bänkarna fördelades sedan mellan de olika gårdarna i trakten, och längst bak i kyrkan på bänk nummer 13 till 15 fick ogifta tjänare sitta.
I vapenhuset hittar vi en målning föreställande Arrie gamla kyrka, målad 1881 av folkskollärare Lars Gullstrand. I vapenhuset hittar också bland annat en sten över två av prästen Laureens barn som båda dog 1744, året efter att Laureen tillträtt tjänsten som kyrkoherde i Arrie.
Golven bestående av plattor av cementmosaik, och är från då kyrkan byggdes.
Predikstolen är från 1600-talet och fanns tidigare i Arries medeltida kyrka. Den var tidigare bemålad, men fick sitt nuvarande trärena utseende i samband med att den installerades i den nya kyrkan. Den försågs då även med inskriptioner i guld på korgen.
På väggen invid predikstolen finns en trärelief från tidigt 1500-tal som visar Pilatus som tvår sina händer.
Den stora altarväggen som står i koret pryds av en kopia av Bertel Thorvaldsens berömda bild av Den Uppståndne Kristus. Den är målad i terrakotta.
Till dopaltaret har bland annat infogats ett fragment av mittpartiet till ett medeltida altarskåp. Det är en så kallad Pietàgrupp. Pietá är italienska och betyder fromhet eller ömhet/barhärtighet.
Gruppen föreställer den sörjande Maria med sin döde son. Motivet anses ha släktskap med det förnäma triumfkrucifixet i Barsebäck som anses vara av Nederländskt ursprung, från slutet av 1400-talet.
På sockel finns en inskription, en dikt av Bo Setterlind, och med en bakgrund målad av prosten Ernst Frostin, som även utformat dopaltaret.
Dopfunten i trä är troligen också från senare delen av 1500-talet, med reliefgestalter i fälten på den rikt snidade åttakantiga skålen. Ett dopfat av mässing är från sent 1500-tal tillverkat i Nürnberg och har en framställning som visar Bebådelsen. På brättet finns också donatorernas vapenbilder och initialer: PMI och BBD.
Kristallkronan närmas altaret är en gåva till kyrkan 1866. När den togs ner och rengjordes i samband med ombyggande av kyrkan bestämde man att samtidigt inköpa ytterligare en ljuskrona.
Priset för denna fick dock ej överstiga 200 kronor. Det är den ljuskrona som hänger närmast orgeln.
Orgeln med tolv stämmor är byggd 1890 av Salomon Molander i Göteborg. Fasaden är ritad samma år av kyrkans arkitekt Salomon Sörensen.
I kyrkan finns också tolv målade trätavlor med apostlabilder skapade av Christian Holst i mitten av 1700-talet, och som suttit på läktareröstningen i den gamla kyrkan.
I tornet hänger två klockor. Kyrkans lilla klocka är daterad till 1594, och gjuten i Köpenhamn. Storklocka är gjuten i Stockholm 1889.
Men han fick inte fira händer att omvandla den gamla kyrkan utan tvärt emot strikta förhållningsregler. Och hans första ritningsförslag ratades också då församlingen som ansåg att kyrkan blev för lång och smal. Den nya ritning som Sörenssen sedan lämnade in godkändes, och fick även Kungl Maj:t gillande. För att hålla nere byggkostnaderna lät man bland annat minska tjockleken på murarna och den 5 oktober 1890 stod kyrkan klar för invigning.
Men först skulle man bestämma stolsfördelning, och vi kan i protokollet se att bänk nummer 1 på båda sidor tilldelades prästfamiljen. Bänkarna fördelades sedan mellan de olika gårdarna i trakten, och längst bak i kyrkan på bänk nummer 13 till 15 fick ogifta tjänare sitta.
I vapenhuset hittar vi en målning föreställande Arrie gamla kyrka, målad 1881 av folkskollärare Lars Gullstrand. I vapenhuset hittar också bland annat en sten över två av prästen Laureens barn som båda dog 1744, året efter att Laureen tillträtt tjänsten som kyrkoherde i Arrie.
Golven bestående av plattor av cementmosaik, och är från då kyrkan byggdes.
Predikstolen är från 1600-talet och fanns tidigare i Arries medeltida kyrka. Den var tidigare bemålad, men fick sitt nuvarande trärena utseende i samband med att den installerades i den nya kyrkan. Den försågs då även med inskriptioner i guld på korgen.
På väggen invid predikstolen finns en trärelief från tidigt 1500-tal som visar Pilatus som tvår sina händer.
Den stora altarväggen som står i koret pryds av en kopia av Bertel Thorvaldsens berömda bild av Den Uppståndne Kristus. Den är målad i terrakotta.
Till dopaltaret har bland annat infogats ett fragment av mittpartiet till ett medeltida altarskåp. Det är en så kallad Pietàgrupp. Pietá är italienska och betyder fromhet eller ömhet/barhärtighet.
Gruppen föreställer den sörjande Maria med sin döde son. Motivet anses ha släktskap med det förnäma triumfkrucifixet i Barsebäck som anses vara av Nederländskt ursprung, från slutet av 1400-talet.
På sockel finns en inskription, en dikt av Bo Setterlind, och med en bakgrund målad av prosten Ernst Frostin, som även utformat dopaltaret.
Dopfunten i trä är troligen också från senare delen av 1500-talet, med reliefgestalter i fälten på den rikt snidade åttakantiga skålen. Ett dopfat av mässing är från sent 1500-tal tillverkat i Nürnberg och har en framställning som visar Bebådelsen. På brättet finns också donatorernas vapenbilder och initialer: PMI och BBD.
Kristallkronan närmas altaret är en gåva till kyrkan 1866. När den togs ner och rengjordes i samband med ombyggande av kyrkan bestämde man att samtidigt inköpa ytterligare en ljuskrona.
Priset för denna fick dock ej överstiga 200 kronor. Det är den ljuskrona som hänger närmast orgeln.
Orgeln med tolv stämmor är byggd 1890 av Salomon Molander i Göteborg. Fasaden är ritad samma år av kyrkans arkitekt Salomon Sörensen.
I kyrkan finns också tolv målade trätavlor med apostlabilder skapade av Christian Holst i mitten av 1700-talet, och som suttit på läktareröstningen i den gamla kyrkan.
I tornet hänger två klockor. Kyrkans lilla klocka är daterad till 1594, och gjuten i Köpenhamn. Storklocka är gjuten i Stockholm 1889.
