Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Vellinge kommun
Hököpinge kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Hököpinge kyrka
Den nuvarande kyrkan i Hököpinge stor färdig 1873, som ersättning för en äldre medeltida kyrka. När Malmö-byggmästaren A Hernström ritade kyrkan var det en fri efterbildning av Västra Skävlinge kyrka, och ritningen omarbetades av arkitekten vid Överintendentsämbetet Ernst Jacobson.
Man valde att uppföra kyrkan på klockareboställets mark, på en höjd och ändå mitt i byn. Den nya kyrkan blev med sin ståtliga gröna spira en stolthet för byn och den avbildades 1874 i litografiverket "Märkligare svenska kyrkor”.
Dock fick man i efterhand korrigera ett antal byggfel. Bland annat fick takstolen byggas om för att den delvis vilade på valven som slagits högre än ritningen angav.
Nuvarande altaruppsatsen och predikstol tillkom 1918 efter ritning av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Den tidigare predikstolen var placerad vid rummets norra sida.
Fram till dess hade kyrkan haft en kopia av Thorvaldsens Kristus som altarprydnad, men vid renoveringen ersattes denna med den nuvarande altarprydnaden som är en tredelad altartavla målad av konstnären Axel Törneman, Denna visar korsnedtagningen medan de bägge flankerande bildfälten visar Moses och Johannes.
Predikstolen har vid trappan pelikanen som matar sina ungar med blod från sitt eget bröst – en symbol för Kristus som offrar sig för oss. Bibelspråken på predikstolen, liksom de på altaruppsatsen valdes av dåvarande pastorn Johannes Stoltz, som då biträdde sin far, de åldrige kyrkoherden Emil Stoltz.
Dopfunten saknades i den nybyggda kyrkan, och 1876 fick kyrkorådet i uppdrag att anskaffa en som var, som kyrkoherde Psilander skrev: "i enlighet med den enkla stil som råder i kyrkans inredning”.
Den gamla dopfunten stod undanställd i tornet, och återfanns när kyrkan restaurerades 1917. Den består av en manshög, snidad gestalt, troligen föreställande Johannes Döparen, som håller en snäckformad dopskål framför sig.
Orgeln ombyggdes 1935 av A Mårtenssons Orgelfabrik i Lund.
1743 fick kyrkan en kyrkklocka som göts av Andreas Wetterholtz i Malmö, detta som ersättning för en mycket gammal klocka av okänd ålder. Det omtalas att denna första klocka var försedd med bokstäver som inte gick att tyda.
1815 gjöts den likas gamla lillklockan om av klockgjutare Lars Olsson i Malmö. Redan 1846 blev denna klockan åter omgjuten, nu av M A Rönnblom i Jönköping.
Man valde att uppföra kyrkan på klockareboställets mark, på en höjd och ändå mitt i byn. Den nya kyrkan blev med sin ståtliga gröna spira en stolthet för byn och den avbildades 1874 i litografiverket "Märkligare svenska kyrkor”.
Dock fick man i efterhand korrigera ett antal byggfel. Bland annat fick takstolen byggas om för att den delvis vilade på valven som slagits högre än ritningen angav.
Nuvarande altaruppsatsen och predikstol tillkom 1918 efter ritning av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Den tidigare predikstolen var placerad vid rummets norra sida.
Fram till dess hade kyrkan haft en kopia av Thorvaldsens Kristus som altarprydnad, men vid renoveringen ersattes denna med den nuvarande altarprydnaden som är en tredelad altartavla målad av konstnären Axel Törneman, Denna visar korsnedtagningen medan de bägge flankerande bildfälten visar Moses och Johannes.
Predikstolen har vid trappan pelikanen som matar sina ungar med blod från sitt eget bröst – en symbol för Kristus som offrar sig för oss. Bibelspråken på predikstolen, liksom de på altaruppsatsen valdes av dåvarande pastorn Johannes Stoltz, som då biträdde sin far, de åldrige kyrkoherden Emil Stoltz.
Dopfunten saknades i den nybyggda kyrkan, och 1876 fick kyrkorådet i uppdrag att anskaffa en som var, som kyrkoherde Psilander skrev: "i enlighet med den enkla stil som råder i kyrkans inredning”.
Den gamla dopfunten stod undanställd i tornet, och återfanns när kyrkan restaurerades 1917. Den består av en manshög, snidad gestalt, troligen föreställande Johannes Döparen, som håller en snäckformad dopskål framför sig.
Orgeln ombyggdes 1935 av A Mårtenssons Orgelfabrik i Lund.
1743 fick kyrkan en kyrkklocka som göts av Andreas Wetterholtz i Malmö, detta som ersättning för en mycket gammal klocka av okänd ålder. Det omtalas att denna första klocka var försedd med bokstäver som inte gick att tyda.
1815 gjöts den likas gamla lillklockan om av klockgjutare Lars Olsson i Malmö. Redan 1846 blev denna klockan åter omgjuten, nu av M A Rönnblom i Jönköping.
