Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Ystads kommun
Stora Herrestads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Stora Herrestads kyrka
Att platsen har gamla anor vet vi, för Herrestad omnämns första gången i ett gåvobrev av kung Knut den helige 1085. Och i mitten av 1400-talet var Stora Herrestad sätesgård för väpnaren Anders Galen, som hörde till en välkänd Dansk släkt under Skånes medeltida historia.
Omkring 1570 lydde cirka 40 gårdar under säteriet, och i slutet av 1600-talet omfattade egendomen i stort sett hela socknen.
Det säteri som ligger väster om kyrkan uppfördes först i mitten av 1700-talet. Det var sonen till landshövdingen i Malmöhus län, Carl Gustav Hård av Segerstad som lät uppföra den nuvarande byggnaden.
Vi återkommer strax till landshövdingen och dennes son.
Exakt när den nuvarande kyrkan byggdes vet man inte, men förmodligen någon gång i början av 1100-talet. Kyrkans västtorn tillkom något senare under samma århundrade.
Man har hittat spår av kalkmålningar på valven från 1400-talet som man tillskriver den så kallade Snårestadsmästaren.
Dopfunten är troligen samtida med kyrkan och är dekorerad med senromanska ornament. Till dopfunten hör också ett dopfat som troligen är tillverkat i Tyskland i början på 1660-talet.
Predikstolen är från 1602 i dansk renässans stil. Den är vackert dekorerad med bland annat bilder på de fyra evangelisterna.
Även altaruppsatsen är från ungefär samma tid.
Altartavlan föreställer den heliga nattvarden.
Kristusfiguren på triumfkrucifixet är försett med riktigt hår, på samma sätt som en av Kristusfigurerna i Sankta Maria kyrka i Ystad.
En av ägarna till det intilliggande säteri var alltså landshövdingen i Malmöhus län Carl Gustaf Hård af Segerstad. Hans som greve Johan Ludvig Hård som 1756 lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden bodde dock inte speciellt länge på Stora Herrestad.
Han var inblandad i en planerad revolution 1756 med syfte att skaffa kung Adolf Fredrik mer makt. Statskuppen avslöjades innan den hann sättas i verket och ledarna avrättades. Greve Hård dömdes också att mista liv, men han lyckades fly till utlandet och gick i preussisk krigstjänst, där han avancerade till general och guvernör i Spandau. Domen mot honom upphävdes så småningom.
Omkring 1570 lydde cirka 40 gårdar under säteriet, och i slutet av 1600-talet omfattade egendomen i stort sett hela socknen.
Det säteri som ligger väster om kyrkan uppfördes först i mitten av 1700-talet. Det var sonen till landshövdingen i Malmöhus län, Carl Gustav Hård av Segerstad som lät uppföra den nuvarande byggnaden.
Vi återkommer strax till landshövdingen och dennes son.
Exakt när den nuvarande kyrkan byggdes vet man inte, men förmodligen någon gång i början av 1100-talet. Kyrkans västtorn tillkom något senare under samma århundrade.
Man har hittat spår av kalkmålningar på valven från 1400-talet som man tillskriver den så kallade Snårestadsmästaren.
Dopfunten är troligen samtida med kyrkan och är dekorerad med senromanska ornament. Till dopfunten hör också ett dopfat som troligen är tillverkat i Tyskland i början på 1660-talet.
Predikstolen är från 1602 i dansk renässans stil. Den är vackert dekorerad med bland annat bilder på de fyra evangelisterna.
Även altaruppsatsen är från ungefär samma tid.
Altartavlan föreställer den heliga nattvarden.
Kristusfiguren på triumfkrucifixet är försett med riktigt hår, på samma sätt som en av Kristusfigurerna i Sankta Maria kyrka i Ystad.
En av ägarna till det intilliggande säteri var alltså landshövdingen i Malmöhus län Carl Gustaf Hård af Segerstad. Hans som greve Johan Ludvig Hård som 1756 lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden bodde dock inte speciellt länge på Stora Herrestad.
Han var inblandad i en planerad revolution 1756 med syfte att skaffa kung Adolf Fredrik mer makt. Statskuppen avslöjades innan den hann sättas i verket och ledarna avrättades. Greve Hård dömdes också att mista liv, men han lyckades fly till utlandet och gick i preussisk krigstjänst, där han avancerade till general och guvernör i Spandau. Domen mot honom upphävdes så småningom.
