Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Simrishamns kommun
Järrestads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Järrestads kyrka
Järrestad kyrka är helgad åt Sankt Johannes eller möjligen Sankt Nikolaus och var en av de kyrkor som tillhörde premonstratenser klostret i Tommarp. Thumatorp som man sade då, var då tillsammans med Lund och Helsingborg de viktigaste förvaltningsorterna i det danska Skåne.
Under första delen av 1500-talet förlorade Thumatorp sina stadsprivilegier, klostret drogs in i samband med reformationen och Thumatorp förvandlades med tiden till en ordinär kyrkby.
När kyrkan uppfördes under andra halvan av 1100-talet bestod byggnaden av långhus, kor och absid medan det kvadratiska tornet tillkom under senmedeltiden. Ursprungligen hade kyrkan tre portaler, förutom syd och nordportal som var männens respektive kvinnornas ingångar och som det fortfarande finns spår av i långhusets murar, fanns det också redan från början en ingång i korets södra fasad.
Vid en restaurering på 1880-talet revs det gamla vapenhuset framför ingången på södra långhusväggen, den norra portalen hade igenmurats redan vid mitten av århundradet.
Långhusets kryssvalv av tegel är slagna under 1400-talet, emedan korets kryssvalv av sandsten sannolikt är av tidigare ursprung.
På 1400-talet fick kyrkan också större fönster. Och sedan år 1500 har kyrkans exteriör varit orörd.
Predikstolen som är från 1635, alltså från den danska tiden då Kristian IV var kung, är placerad i korets norra del. Och i den södra delen av koret finns dopfunten.
Altartavlan är daterad till 1849 och signerad Johan Gustav Sandberg. vars främsta verk kanske är väggmålningarna över Gustav Vasa i Uppsala domkyrka.
Kring 1870 uppfördes en orgelläktare i långhuset samtidigt som kyrkan fick orgelverk med tillhörande orgelfasad. 1937 fick kyrkan ett nytt pneumatiskt orgelverk, men man behöll då den gamla orgelfasaden.
Under första delen av 1500-talet förlorade Thumatorp sina stadsprivilegier, klostret drogs in i samband med reformationen och Thumatorp förvandlades med tiden till en ordinär kyrkby.
När kyrkan uppfördes under andra halvan av 1100-talet bestod byggnaden av långhus, kor och absid medan det kvadratiska tornet tillkom under senmedeltiden. Ursprungligen hade kyrkan tre portaler, förutom syd och nordportal som var männens respektive kvinnornas ingångar och som det fortfarande finns spår av i långhusets murar, fanns det också redan från början en ingång i korets södra fasad.
Vid en restaurering på 1880-talet revs det gamla vapenhuset framför ingången på södra långhusväggen, den norra portalen hade igenmurats redan vid mitten av århundradet.
Långhusets kryssvalv av tegel är slagna under 1400-talet, emedan korets kryssvalv av sandsten sannolikt är av tidigare ursprung.
På 1400-talet fick kyrkan också större fönster. Och sedan år 1500 har kyrkans exteriör varit orörd.
Predikstolen som är från 1635, alltså från den danska tiden då Kristian IV var kung, är placerad i korets norra del. Och i den södra delen av koret finns dopfunten.
Altartavlan är daterad till 1849 och signerad Johan Gustav Sandberg. vars främsta verk kanske är väggmålningarna över Gustav Vasa i Uppsala domkyrka.
Kring 1870 uppfördes en orgelläktare i långhuset samtidigt som kyrkan fick orgelverk med tillhörande orgelfasad. 1937 fick kyrkan ett nytt pneumatiskt orgelverk, men man behöll då den gamla orgelfasaden.
