Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Kristianstads kommun
Everöds kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Everöds kyrka
Kyrkan som ursprungligen är från tidig medeltid är uppkallad efter Sankt Martin eller Martin av Tours som han också kallas. Denne martyr är förebilden till den Mårten som firas med Mårtensafton i bland annat Skåne den 10 november varje år.
Det fanns ursprungligen två huvudingångar. Den på norra sidan var avsedd för kvinnorna och den på södra sidan var för männen. Under senmedeltiden byggdes också ett vapenhus på södra långsidan, men när det nuvarande vapenhuset i väster byggdes 1837 revs detta och ersattes med ett fönster.
Den stora utbyggnaden mot norr, den så kallade nykyrkan, byggdes 1754, men fick först 1838 en särskild ingång där den gamla kyrkporten från 1683 fick sin plats.
Det första som möter oss när vi kliver in i vapenhuset är det svenska riksvapnet som kom till kyrkan 1688, men som drygt 100 år senare - 1797 förgylldes och målades i samband med att Gustaf IV Adolf blev myndig. Här hänger också några anslagstavlor från slutet av 1600-talet.
Kyrkan har romanska målningar som dock förstördes då de gotiska kryssvalven tillkom på 1400-talet, men vid restaureringen i mitten av 1950-talet togs de då överkalkade målningarna åter fram. Rester av de tidigmedeltida målningarna finns även synliga ovanför valven.
I absidens tak ser vi Majestas Domini, Herren i Majestät sittande på regnbågen, flanerad av Maria ochJohannes döparen och omgiven av en mandorla. Under kan vi skymta fragment av evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes.
I triumfbågen avbildas två tidiga ärkebiskopar i Lunds stift, eventuellt biskop Absalon Hvide och dennes efterträdare Andreas Sunesson. Absalon var biskop när kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet och biskop Andreas Sunesson då målningarna tillkom i början av 1200-talet.
På långhusets norra vägg finns fragment av vad man tror är en framställning av Sankt Göran i strid med draken. Sankt Göran var riddarnas skyddshelgon och man gissar att målningen har bekostats av väpnaren Evert Molke på närbelägna Lyngby borg.
De målningar som finns i långhuset är annars av betydligt yngre datum. Dessa målades i slutet av 1800 talet av Charles Franzev.
Ett epitafium över den siste danske prästen Sthen Pedersen Sommer och hans familj hänger i nykyrkan. Den sattes upp 1658, samma år som Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde.
Sthen Pedesen Sommer var präst i Everöd och Söderslöv i 36 år, och dog först 1679. Han levde alltså när epitafiet hängdes upp, och det gjorde också hustrun Eline Pedersdatter, som dog först året efter, 1659.
Ett Series Pastorum, en uppställning över präster som verkat i kyrkan tar sin början på 1700-talet och för oss fram till 2000-talet. Ramen kan vara från en altartavla som förminskade i mitten av 1700-talet.
Under den katolska tiden och även ett tag efter reformationen fick församlingen stå under hela mässan. Först 1611 fick kyrkan bänkar som delades in efter fastigheterna i församlingen. En sed som upphörde 1892.
Altartavlan är mittpartiet av ett altarskåp, som troligen snidats av en nederländsk mästare i början av 1500-talet. Ursprungligen var det förmodligen en del av ett så kallat triptyk, där nu flygeldörrarna är borta. Det snidade ramverket är från 1600-talet.
Det medeltida altaret av murad sten hade en skiva av natursten som numera ligger i golvet innanför altarringen.
Det nuvarande altaret av trä från mitten av 1700-talet flyttades på 1770-talet längre fram i koret, så att absiden blev sakristia.
Den åttakantiga dopfunten av trä dateras till 1661, och bildfälten på dopfunten föreställer bibliska scener, som har samband med dopet: Syndafloden och arken, Omskärelsen, Naiman från Syrien som i Jordan blir ren från sin spetälska, Jesu födelse, Jesu dop i Jordan, Röda Havet och Moses med stav i handen samt Jesus som frambärs i templet Dopfatet av mässing är tillverkad i Nürnberg på 1500 talet. Hantverkarens bomärke finns på undersidan.
Den trätavla med en målad reliefbild av Jesu dop som hänger på pelaren mellan långhuset och nykyrkan, är troligen handdukshängare som en gång hängt vid dopfunten i koret.
På den så kallade drängaläktaren som tillkom i slutet av 1700-talet finns idag det Skånska vapnet.
Kyrkans äldsta föremål är ett krucifix av trä från 1400-talet. Men det finns inte i kyrkan utan är utlånat till Östra Sönnarslövs kyrka, där det är upphängt bakom altaret.
Det fanns ursprungligen två huvudingångar. Den på norra sidan var avsedd för kvinnorna och den på södra sidan var för männen. Under senmedeltiden byggdes också ett vapenhus på södra långsidan, men när det nuvarande vapenhuset i väster byggdes 1837 revs detta och ersattes med ett fönster.
Den stora utbyggnaden mot norr, den så kallade nykyrkan, byggdes 1754, men fick först 1838 en särskild ingång där den gamla kyrkporten från 1683 fick sin plats.
Det första som möter oss när vi kliver in i vapenhuset är det svenska riksvapnet som kom till kyrkan 1688, men som drygt 100 år senare - 1797 förgylldes och målades i samband med att Gustaf IV Adolf blev myndig. Här hänger också några anslagstavlor från slutet av 1600-talet.
Kyrkan har romanska målningar som dock förstördes då de gotiska kryssvalven tillkom på 1400-talet, men vid restaureringen i mitten av 1950-talet togs de då överkalkade målningarna åter fram. Rester av de tidigmedeltida målningarna finns även synliga ovanför valven.
I absidens tak ser vi Majestas Domini, Herren i Majestät sittande på regnbågen, flanerad av Maria ochJohannes döparen och omgiven av en mandorla. Under kan vi skymta fragment av evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes.
I triumfbågen avbildas två tidiga ärkebiskopar i Lunds stift, eventuellt biskop Absalon Hvide och dennes efterträdare Andreas Sunesson. Absalon var biskop när kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet och biskop Andreas Sunesson då målningarna tillkom i början av 1200-talet.
På långhusets norra vägg finns fragment av vad man tror är en framställning av Sankt Göran i strid med draken. Sankt Göran var riddarnas skyddshelgon och man gissar att målningen har bekostats av väpnaren Evert Molke på närbelägna Lyngby borg.
De målningar som finns i långhuset är annars av betydligt yngre datum. Dessa målades i slutet av 1800 talet av Charles Franzev.
Ett epitafium över den siste danske prästen Sthen Pedersen Sommer och hans familj hänger i nykyrkan. Den sattes upp 1658, samma år som Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde.
Sthen Pedesen Sommer var präst i Everöd och Söderslöv i 36 år, och dog först 1679. Han levde alltså när epitafiet hängdes upp, och det gjorde också hustrun Eline Pedersdatter, som dog först året efter, 1659.
Ett Series Pastorum, en uppställning över präster som verkat i kyrkan tar sin början på 1700-talet och för oss fram till 2000-talet. Ramen kan vara från en altartavla som förminskade i mitten av 1700-talet.
Under den katolska tiden och även ett tag efter reformationen fick församlingen stå under hela mässan. Först 1611 fick kyrkan bänkar som delades in efter fastigheterna i församlingen. En sed som upphörde 1892.
Altartavlan är mittpartiet av ett altarskåp, som troligen snidats av en nederländsk mästare i början av 1500-talet. Ursprungligen var det förmodligen en del av ett så kallat triptyk, där nu flygeldörrarna är borta. Det snidade ramverket är från 1600-talet.
Det medeltida altaret av murad sten hade en skiva av natursten som numera ligger i golvet innanför altarringen.
Det nuvarande altaret av trä från mitten av 1700-talet flyttades på 1770-talet längre fram i koret, så att absiden blev sakristia.
Den åttakantiga dopfunten av trä dateras till 1661, och bildfälten på dopfunten föreställer bibliska scener, som har samband med dopet: Syndafloden och arken, Omskärelsen, Naiman från Syrien som i Jordan blir ren från sin spetälska, Jesu födelse, Jesu dop i Jordan, Röda Havet och Moses med stav i handen samt Jesus som frambärs i templet Dopfatet av mässing är tillverkad i Nürnberg på 1500 talet. Hantverkarens bomärke finns på undersidan.
Den trätavla med en målad reliefbild av Jesu dop som hänger på pelaren mellan långhuset och nykyrkan, är troligen handdukshängare som en gång hängt vid dopfunten i koret.
På den så kallade drängaläktaren som tillkom i slutet av 1700-talet finns idag det Skånska vapnet.
Kyrkans äldsta föremål är ett krucifix av trä från 1400-talet. Men det finns inte i kyrkan utan är utlånat till Östra Sönnarslövs kyrka, där det är upphängt bakom altaret.
