Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Kristianstads kommun
Fjälkestads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Fjälkestads kyrka
Den gamla kyrkan byggdes i romansk stil redan i slutet av 1100- talet.
Rester av en herrskapsläktare i tornet tyder på anknytning till någon storman, sannolikt en biskop. Detta tror man eftersom kyrkans gamla sigill är prytt med en biskopskräkla.
I mitten av 1700-talet utökades den medeltida kyrkan med en korsarm åt vardera söder och norr. Den senare revs på 1830-talet och ersattes då med en större utbyggnad i söder, den så kallade nykyrkan. Samtidigt ändrades kyrkans längdriktning till en nord-sydlig sträckning och koret fick sin plats i den tidigare tillbyggda södra korsarmen.
Dagen före julafton 1917 utbröt en brand som ödelade hela kyrkan. En stor del av inventarierna kunde dock räddas, bland annat en del konstrikt utarbetade bilder i predikstolen, bilder som vid återuppbyggnaden av kyrkan infogades i den nya predikstolen, och som i dag utgör kyrkans främsta prydnad. En inskription på predikstolsdörren berättar historien: ”Med hjälp av fragment af Råbelöfs gamla läktarpredikstol, år 1836 insatta i Fjälkestads kyrkas predikstol och korbänkar och räddade undan lågorna vid kyrkans brand år 1917, uppbyggdes år 1920 denna predikstol”.
Den ursprungliga predikstolen bilderna kommer från skapades sannolikt år 1637 av två framstående, ofta anlitade träsnidare, Statius Otto och Jacob Kremberg.
Predikstolsfragmenten hade man fått överta vid mitten av 1830-talet då Råbelövs församling slogs samman med Fjälkestad. Kyrkan i Råbelöv förvandlades då till sädesmagasin sedan den inköpts av ägaren till Råbelövs gods, riksmarskalken Fredrik von Rosen för 500 riksdaler.
Församlingens kyrkoråd hade fattat ett snabbt beslut om återuppbyggnad av kyrkan. Arbetet leddes av kyrkoherden Ture Jeppson efter domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlins ritningar och 1921 kunde kyrkan återinvigas av biskopen.
Glasmålningarna på fönstret vid koret gjordes 1960 av Bo Notini. Den västra väggens fönster är rött och föreställer Jesus och de tolv lärjungarna firandes nattvard. Den östra väggens fönster är blått och föreställer Maria och Jesusbarnet.
Altaruppsatsen är tillverkad i Lund efter arkitekten Wåhlins ritning.
Begravningsvapen från 1600-talet pryder tornväggen inuti kyrkan.
Dopfunten från medeltiden i huggen kalksten fanns tidigare i Råbelöfs kapell, som förvandlades till sädesmagasin i och med att Fjälkestads kyrka byggdes till 1835.
På kyrkogården söder om kyrkan finns en ovanlig gravkammare över Fredrik von Rosen som dog 1846.
Stentavlan som täcker ingången har en text hämtad från psalmen ”Nu tystnar de klagande ljuden”, vers två i J O Wallins version ur 1819 års psalmbok.: ”Hvad säga de fredliga vårdarna. Head är det som runorna lofva. de sälla som bor i Guds gårdar de äro ej döda. De Sofva.”
Rester av en herrskapsläktare i tornet tyder på anknytning till någon storman, sannolikt en biskop. Detta tror man eftersom kyrkans gamla sigill är prytt med en biskopskräkla.
I mitten av 1700-talet utökades den medeltida kyrkan med en korsarm åt vardera söder och norr. Den senare revs på 1830-talet och ersattes då med en större utbyggnad i söder, den så kallade nykyrkan. Samtidigt ändrades kyrkans längdriktning till en nord-sydlig sträckning och koret fick sin plats i den tidigare tillbyggda södra korsarmen.
Dagen före julafton 1917 utbröt en brand som ödelade hela kyrkan. En stor del av inventarierna kunde dock räddas, bland annat en del konstrikt utarbetade bilder i predikstolen, bilder som vid återuppbyggnaden av kyrkan infogades i den nya predikstolen, och som i dag utgör kyrkans främsta prydnad. En inskription på predikstolsdörren berättar historien: ”Med hjälp av fragment af Råbelöfs gamla läktarpredikstol, år 1836 insatta i Fjälkestads kyrkas predikstol och korbänkar och räddade undan lågorna vid kyrkans brand år 1917, uppbyggdes år 1920 denna predikstol”.
Den ursprungliga predikstolen bilderna kommer från skapades sannolikt år 1637 av två framstående, ofta anlitade träsnidare, Statius Otto och Jacob Kremberg.
Predikstolsfragmenten hade man fått överta vid mitten av 1830-talet då Råbelövs församling slogs samman med Fjälkestad. Kyrkan i Råbelöv förvandlades då till sädesmagasin sedan den inköpts av ägaren till Råbelövs gods, riksmarskalken Fredrik von Rosen för 500 riksdaler.
Församlingens kyrkoråd hade fattat ett snabbt beslut om återuppbyggnad av kyrkan. Arbetet leddes av kyrkoherden Ture Jeppson efter domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlins ritningar och 1921 kunde kyrkan återinvigas av biskopen.
Glasmålningarna på fönstret vid koret gjordes 1960 av Bo Notini. Den västra väggens fönster är rött och föreställer Jesus och de tolv lärjungarna firandes nattvard. Den östra väggens fönster är blått och föreställer Maria och Jesusbarnet.
Altaruppsatsen är tillverkad i Lund efter arkitekten Wåhlins ritning.
Begravningsvapen från 1600-talet pryder tornväggen inuti kyrkan.
Dopfunten från medeltiden i huggen kalksten fanns tidigare i Råbelöfs kapell, som förvandlades till sädesmagasin i och med att Fjälkestads kyrka byggdes till 1835.
På kyrkogården söder om kyrkan finns en ovanlig gravkammare över Fredrik von Rosen som dog 1846.
Stentavlan som täcker ingången har en text hämtad från psalmen ”Nu tystnar de klagande ljuden”, vers två i J O Wallins version ur 1819 års psalmbok.: ”Hvad säga de fredliga vårdarna. Head är det som runorna lofva. de sälla som bor i Guds gårdar de äro ej döda. De Sofva.”
