Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Kristianstads kommun
Huaröds kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Huaröds kyrka
Huaröds kyrka som kan sägas blanda många olika epoker, har till sitt ursprung daterats till omkring 1200, men av den ursprungliga romanska byggnaden återstår idag endast korpartiet. Långhuset blev helt ombyggt då de båda korsarmarna i norr och söder byggdes till i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet.
Grunden till det medeltida långhuset finns kvar under den nuvarande kyrkans golv. En arkeologisk undersökning av medeltidskyrkans grund i mitten av 1900-talet visade att långhuset haft en ursprunglig portal i söder, och framför det uppfördes under senmedeltiden ett vapenhus. Fragmentariska rester av vapenhusets grundläggning återfanns också under kyrkans golv. I likhet med övriga medeltidskyrkor hade Huaröds långhus troligen även en ursprunglig portal i norr, men av denna återfann man inga spår. Den norra portalen var för kvinnorna emedan den södra var för männen.
Den stora folkökningen i Skåne under 1700 och 1800-talen innebar att många kyrkor byggdes om och utökades, så också i Huaröd. 1784 byggdes kyrkan till åt norr med det som idag utgör norra korsarmen. Tillbyggnaden var av samma längd som det dåvarande långhuset. Befolkningen fortsatte att öka och i mitten av 1800-talet behövde församlingen än en gång utöka sin kyrka.
I en omfattande ombyggnad 1859 revs det medeltida långhuset och dess senmedeltida vapenhus för att ge plats åt en tillbyggnad i söder. På 1880-talet förlängdes långhuset mot väster vilket innebar att kyrkan antog planformen av en korskyrka.
Innan man uppförde kyrkans torn, fanns en klockstapel i det sydöstra hörnet av kyrkogården. 1859 uppfördes ett litet torn på den långa kyrkmuren mot väster, men redan 1883 revs tornet och ersattes med det nuvarande.
Vid en invändig renovering 1930 överkalkades dekorationsmålningarna från 1800-talet i koret. Vid samma restaurering fick kyrkan sin första elbelysning. Sitt nuvarande invändiga utseende fick kyrkan vid en restaurering i början av 1950-talet, som leddes av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe.
Sakristian som hade sin plats bakom altaret, och som var avskilt från kyrkorummet med ett korskran, flyttades till den norra korsarmen. Där byggdes även en estrad med plats för orgeln.
Skranket revs och prästingången liksom ett fönster i korets östra mur sattes igen.
Ett nytt altare av kalksten ersatte det äldre och den gamla halvrunda altarringen demonterades för att ersättas av ett rakt knäfall i ek och smide.
Den stora alfrescomålningen i koret målades då också av konstnär Per Siegård, en av medlemmarna i den Skånska modenistgruppen ”De tolv”. Målningen föreställer Uppståndelsens under, till höger om Kristus ser vi ängeln som enligt bibeln ”steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den”. Till vänster om den återuppståndne Kristus ser vi två kvinnor, Maria från Magdala och Maria, Jacobs mor.
Före restaureringen användes ett oljetryck föreställande Pingstundret som altartavla. Denna tavla hänger idag i sakristian.
Dopfunten av sandsten som är från början av 1200-talet saknar helt inskriptioner och utsmyckningar.
Predikstolen är tillverkad 1687 och rikt skulpterad med förgyllningar och nytestamentliga bibelframställningar i fyra fält.
På altaret i sakristian ligger en bibel som skänktes till kyrkan 1918 av Georg J:son Kalin till minne av sin far L P Johansson, som var kyrkoherde i Huaröds och Svensköps församlingar. Georg J:son Kalin hade tidigare - på 1880-talet varit med om att grunda Kulturen i Lund.
Grunden till det medeltida långhuset finns kvar under den nuvarande kyrkans golv. En arkeologisk undersökning av medeltidskyrkans grund i mitten av 1900-talet visade att långhuset haft en ursprunglig portal i söder, och framför det uppfördes under senmedeltiden ett vapenhus. Fragmentariska rester av vapenhusets grundläggning återfanns också under kyrkans golv. I likhet med övriga medeltidskyrkor hade Huaröds långhus troligen även en ursprunglig portal i norr, men av denna återfann man inga spår. Den norra portalen var för kvinnorna emedan den södra var för männen.
Den stora folkökningen i Skåne under 1700 och 1800-talen innebar att många kyrkor byggdes om och utökades, så också i Huaröd. 1784 byggdes kyrkan till åt norr med det som idag utgör norra korsarmen. Tillbyggnaden var av samma längd som det dåvarande långhuset. Befolkningen fortsatte att öka och i mitten av 1800-talet behövde församlingen än en gång utöka sin kyrka.
I en omfattande ombyggnad 1859 revs det medeltida långhuset och dess senmedeltida vapenhus för att ge plats åt en tillbyggnad i söder. På 1880-talet förlängdes långhuset mot väster vilket innebar att kyrkan antog planformen av en korskyrka.
Innan man uppförde kyrkans torn, fanns en klockstapel i det sydöstra hörnet av kyrkogården. 1859 uppfördes ett litet torn på den långa kyrkmuren mot väster, men redan 1883 revs tornet och ersattes med det nuvarande.
Vid en invändig renovering 1930 överkalkades dekorationsmålningarna från 1800-talet i koret. Vid samma restaurering fick kyrkan sin första elbelysning. Sitt nuvarande invändiga utseende fick kyrkan vid en restaurering i början av 1950-talet, som leddes av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe.
Sakristian som hade sin plats bakom altaret, och som var avskilt från kyrkorummet med ett korskran, flyttades till den norra korsarmen. Där byggdes även en estrad med plats för orgeln.
Skranket revs och prästingången liksom ett fönster i korets östra mur sattes igen.
Ett nytt altare av kalksten ersatte det äldre och den gamla halvrunda altarringen demonterades för att ersättas av ett rakt knäfall i ek och smide.
Den stora alfrescomålningen i koret målades då också av konstnär Per Siegård, en av medlemmarna i den Skånska modenistgruppen ”De tolv”. Målningen föreställer Uppståndelsens under, till höger om Kristus ser vi ängeln som enligt bibeln ”steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den”. Till vänster om den återuppståndne Kristus ser vi två kvinnor, Maria från Magdala och Maria, Jacobs mor.
Före restaureringen användes ett oljetryck föreställande Pingstundret som altartavla. Denna tavla hänger idag i sakristian.
Dopfunten av sandsten som är från början av 1200-talet saknar helt inskriptioner och utsmyckningar.
Predikstolen är tillverkad 1687 och rikt skulpterad med förgyllningar och nytestamentliga bibelframställningar i fyra fält.
På altaret i sakristian ligger en bibel som skänktes till kyrkan 1918 av Georg J:son Kalin till minne av sin far L P Johansson, som var kyrkoherde i Huaröds och Svensköps församlingar. Georg J:son Kalin hade tidigare - på 1880-talet varit med om att grunda Kulturen i Lund.
