Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Kristianstads kommun
Maglehems kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Maglehems kyrka
Maglehems kyrka som är en av de äldre tegelkyrkorna i landet, bestod av långhus och rakt avslutat kor när den byggdes i mitten av 1200-talet. Valv slogs i långhuset både på 1400-talet och på 1600-talet, men valven i koret anses ursprungligen vara från 1200-talet och det finns också bevarade målningsdetaljer där - vilka jag snart återkommer till.
Tornet av gråsten som troligen uppfördes på 1300-talet hade från början två våningar, men breddades på 1600-talet samtidigt som lät bygga på ytterligare två våningar och uppföra trappgavlarna.
I början av 1600-talet gjordes en omfattande ombyggnad av kyrkan, vilket var nödvändigt efter att kyrkan skadats under det nordiska sjuårs-kriget mellan Danmark och Sverige 1563-1570.
Men med tiden blev den ursprungligen lilla kyrkan för liten för att hysa den växande församlingen, och vid mitten av 1700-talet byggdes kyrkan ut år norr.
På 1830-talet revs det senmedeltida vapenhuset, och teglet återanvänds för byggandet av det befintliga vapenhuset framför tornet. I vapenhuset finns bevarat en kyrkklocka gjuten omkring år 1450 av klockgjutare Mäster Herman från Lund. Verk av denna gjutare som fortfarande används är exempelvis storklockan i Trolle Ljungby kyrka samt storklockan i Häglinge kyrka.
Den placerades här sedan den flera gånger spruckit efter för flitigt ringande. Första gången var i samband med ringningen efter att kung Karl XII dött 1718, och andra och sista gången klockan sprack var vi mobiliseringsringningen vid första världskrigets utbrott 1914. Man planerade att gjuta om klockan men man beslutade att den värdefulla klockan skulle bevaras sådan den är och på en kyrkostämma i augusti 1919 beslöts det att en ny klocka skulle köpas in och den gamla bevaras.
Några målningar från tidig medeltid finns bevarade på triumfbågen och i koret, bland annat föreställande det tre vise männen. Det är mitt på långhusets sydvägg, till vänster om det nuvarande valvstödet som vi ser de vise männen som rider på hästar på väg till Betlehem för att hylla den nye kungen. Den förste ser vi i sin helhet, av den andre ser vi hästens framdel och av den tredje ser vi hästens framben.
På sydväggen inne i predikstolen har de vise männen kommit fram till Betlehem och överlämnar sina gåvor.
På norra korväggen ser vi en framställning av den yttersta domen med Kristus majestätiskt tronande på regnbågen i bildens mitt med gloria kring sitt huvud. Han höjer välsignande sina av korsets spikar genomstungna händer.
Basunblåsande änglar svävar i skyn och ur världsdomarens mun utgår frälsningens gyllene lilja och fördömelsens brinnande svärd. Till vänster på bilden ses de saligas skara avvakta att Petrus skall låsa upp den himmelska stadens port.
Ovanför de saliga höjer sig beskyddande Guds moder och på regnbågstronens andra sida står Johannes döparen.
På korets södra vägg ser vi legenden om Sankt Görans kamp för att rädda prinsessan ur drakens våld. Det är de två ytterpartierna av bilden som finns kvar. Mittpartiet, med prinsessan och större delen av draken, förstördes då fönstret togs upp. Vi ser Göran som lyfter sin lans mot draken. Det enda vi ser av draken är en bit av stjärten. Bilden till höger visar prinsessans far som väntar vid stadsporten på bud om hur striden slutade.
Senare på 1400-talet dekorerades kyrkan med ornamentalt och figurativt måleri på bågar och långhusväggen av någon elev till Vittkövlemästaren, som även bland annat har målat i kyrkorna i Torna Hällestad, Ravlunda, Gladsax samt Vittskövle.
Till vänster om triumfbågen ses en man som böjer knä inför Jungfru Maria och Jesusbarnet i hennes famn.
Man tror att den knäböjande mannen är ett porträtt av den som bekostade eller var upphovsman till målningarna, möjligen då riddaren Niels Brahe den äldre till Vittskövle och Vanås, död omkring 1486.
Dopfunten av Gotländsk sandsten är från början 1200-talet, och kom sannolikt på plats i och med att kyrkan byggdes,
Det dekorerade mässingsfatet är från 1500-talet.
Triumfkrucifixet med bevarad stödbjälke är ett vackert 1400-talsarbete.
Predikstolen är liksom baldakinen från 1604. Figurerna på korgen förställer de fyra evangelisternas, samt i de två fälten framför trappan apostlarna Petrus och Paulus.
Altaruppsatsen liksom den rikt snidade predikstolen och läktarskranket med målningar i rundbågsfält är från 1600-talet.
Altaruppsatsens mittparti utgörs av en målning som föreställer den första nattvarden och därunder finns ett fält med instiftelseorden på danska. I och med försvenskningen av Skåne placerades ett kungligt svenskt vapen som mittparti på överdelen.
Detta vapen som numera hänger på norra väggen placerads i kyrkorna som en påminnelse till skåningarna om att de nu inte längre var danska medborgare.
1834 fick Maglehems kyrka sin första orgel. Orgelfasaden är kvar men orgelverket har bytts ut, senast 1991 mot ett verk tillverkat av A Mårtenssons Orgelfabrik i Lund.
Tornet av gråsten som troligen uppfördes på 1300-talet hade från början två våningar, men breddades på 1600-talet samtidigt som lät bygga på ytterligare två våningar och uppföra trappgavlarna.
I början av 1600-talet gjordes en omfattande ombyggnad av kyrkan, vilket var nödvändigt efter att kyrkan skadats under det nordiska sjuårs-kriget mellan Danmark och Sverige 1563-1570.
Men med tiden blev den ursprungligen lilla kyrkan för liten för att hysa den växande församlingen, och vid mitten av 1700-talet byggdes kyrkan ut år norr.
På 1830-talet revs det senmedeltida vapenhuset, och teglet återanvänds för byggandet av det befintliga vapenhuset framför tornet. I vapenhuset finns bevarat en kyrkklocka gjuten omkring år 1450 av klockgjutare Mäster Herman från Lund. Verk av denna gjutare som fortfarande används är exempelvis storklockan i Trolle Ljungby kyrka samt storklockan i Häglinge kyrka.
Den placerades här sedan den flera gånger spruckit efter för flitigt ringande. Första gången var i samband med ringningen efter att kung Karl XII dött 1718, och andra och sista gången klockan sprack var vi mobiliseringsringningen vid första världskrigets utbrott 1914. Man planerade att gjuta om klockan men man beslutade att den värdefulla klockan skulle bevaras sådan den är och på en kyrkostämma i augusti 1919 beslöts det att en ny klocka skulle köpas in och den gamla bevaras.
Några målningar från tidig medeltid finns bevarade på triumfbågen och i koret, bland annat föreställande det tre vise männen. Det är mitt på långhusets sydvägg, till vänster om det nuvarande valvstödet som vi ser de vise männen som rider på hästar på väg till Betlehem för att hylla den nye kungen. Den förste ser vi i sin helhet, av den andre ser vi hästens framdel och av den tredje ser vi hästens framben.
På sydväggen inne i predikstolen har de vise männen kommit fram till Betlehem och överlämnar sina gåvor.
På norra korväggen ser vi en framställning av den yttersta domen med Kristus majestätiskt tronande på regnbågen i bildens mitt med gloria kring sitt huvud. Han höjer välsignande sina av korsets spikar genomstungna händer.
Basunblåsande änglar svävar i skyn och ur världsdomarens mun utgår frälsningens gyllene lilja och fördömelsens brinnande svärd. Till vänster på bilden ses de saligas skara avvakta att Petrus skall låsa upp den himmelska stadens port.
Ovanför de saliga höjer sig beskyddande Guds moder och på regnbågstronens andra sida står Johannes döparen.
På korets södra vägg ser vi legenden om Sankt Görans kamp för att rädda prinsessan ur drakens våld. Det är de två ytterpartierna av bilden som finns kvar. Mittpartiet, med prinsessan och större delen av draken, förstördes då fönstret togs upp. Vi ser Göran som lyfter sin lans mot draken. Det enda vi ser av draken är en bit av stjärten. Bilden till höger visar prinsessans far som väntar vid stadsporten på bud om hur striden slutade.
Senare på 1400-talet dekorerades kyrkan med ornamentalt och figurativt måleri på bågar och långhusväggen av någon elev till Vittkövlemästaren, som även bland annat har målat i kyrkorna i Torna Hällestad, Ravlunda, Gladsax samt Vittskövle.
Till vänster om triumfbågen ses en man som böjer knä inför Jungfru Maria och Jesusbarnet i hennes famn.
Man tror att den knäböjande mannen är ett porträtt av den som bekostade eller var upphovsman till målningarna, möjligen då riddaren Niels Brahe den äldre till Vittskövle och Vanås, död omkring 1486.
Dopfunten av Gotländsk sandsten är från början 1200-talet, och kom sannolikt på plats i och med att kyrkan byggdes,
Det dekorerade mässingsfatet är från 1500-talet.
Triumfkrucifixet med bevarad stödbjälke är ett vackert 1400-talsarbete.
Predikstolen är liksom baldakinen från 1604. Figurerna på korgen förställer de fyra evangelisternas, samt i de två fälten framför trappan apostlarna Petrus och Paulus.
Altaruppsatsen liksom den rikt snidade predikstolen och läktarskranket med målningar i rundbågsfält är från 1600-talet.
Altaruppsatsens mittparti utgörs av en målning som föreställer den första nattvarden och därunder finns ett fält med instiftelseorden på danska. I och med försvenskningen av Skåne placerades ett kungligt svenskt vapen som mittparti på överdelen.
Detta vapen som numera hänger på norra väggen placerads i kyrkorna som en påminnelse till skåningarna om att de nu inte längre var danska medborgare.
1834 fick Maglehems kyrka sin första orgel. Orgelfasaden är kvar men orgelverket har bytts ut, senast 1991 mot ett verk tillverkat av A Mårtenssons Orgelfabrik i Lund.
