Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Kristianstads kommun
Oppmanna kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Oppmanna kyrka
Större delen av den nuvarande kyrkan byggdes i mitten av 1800-talet efter ritning av kapten Sallberg vid Ingenjörskåren i Kristianstad. Man hade redan fått en ritning av professor Carl Georg Brunius, men dennes kostnadsförslag var inte tillräckligt detaljerad, och man beslöt därför att låta ta fram ett nytt förslag.
De båda ritningarna ställdes sedan mot varandra och Sallbergs förslag vann enhälligt. Även Kunglig majestät godkände det nya förslaget, och den 30 november, 1:a söndagen i advent 1865 kunde så kyrkan invigas.
En del av den gamla medeltida kyrkan finns dock kvar. Utrymmet bakom altarväggen som nu användes som sakristia är en kvarvarande del av den ursprungliga 1100-talskyrkan på platsen.
Den östligaste halvrunda delen av medeltidskyrkan - absiden - har i sitt valv en målning från 1200-talet, som dock till stora delar är förstörd. Man kan ändå se att den har föreställt Kristus på den himmelska tronen. Koret har ett kryssvalv från 1400-talet utan målningar.
Året efter invigningen försåg korväggen med målningar i brun kalkfärg av konstnären Måns Jönsson från Jämshög.
Denne Jönson figurerar under namnet Olle Montanus i August Strindbergs ”Röda Rummet”. dennes målningar for med tiden illa och övermålades på 1930-talet.
Den stora väggmålningen över det nuvarande högaltaret är en al frescomålning, som utfördes år 1955 av Bertil Landelius. I de nedre fälten ser man till vänster en bild av de vise männens hyllning av Jesusbarnet och till höger en framställning av hur Jesus uppväckte änkans son i Nain. Den övre avdelningens bilder föreställer från vänster: instiftandet av nattvarden, Jesus bär korset, Kristi uppståndelse, Jesus och de två lärjungarna i Emmaus samt den Helige Andes utgjutande över apostlarna.
Det fristående altaret, byggt med grå granit år 1969, smyckas av ett altarbrun ritat av Bertil Landelius och vävt av Elisabet Holmer i Vånga.
I den båge som skiljer kyrkan från sakristian och som var triumfbågen i den medeltida kyrkan, finns nu mittpartiet av ett altarskåp är från omkring 1500 med skulpturer föreställande Jungfru Maria med Jesusbarnet, Johannes Döparen och ett helgon.
Altaruppsatsen från den gamla kyrkan, och som är från 1652 har i centrum en tavla föreställande Kristi instiftelse av nattvarden, och däröver finns en mindre målning, som visar Jesus som Smärtornas Konung. Överst tronar Christian IV:s namnchiffer.
Dopfunten är troligen från slutet av 1100-talet, och har en vacker utsmyckning med bilder ur Jesu barndomshistoria alltifrån bebådelsen till och med flykten till Egypten. Den står nu i den norra korsarmen, som uppfördes 1805 som en utvidgning av medeltidskyrkan och sedan infogades i den nya kyrkan 1856. Sedan en restaurering år 1932 utgör denna del av kyrkan ett dopkapell.
Predikstolen härstammar från slutet av 1500-talet och har endast blomsterornament i de olika fälten. När kyrkan byggdes om placerades predikstolen på tornvinden, men togs på 1900-talet åter in i kyrkorummet.
Kyrkan har en ganska fullständig serie av porträtt eller minnestavlor över alla församlingens kyrkoherdar ända från 1600-talet. De är placerade i olika delar av kyrkan eller i sakristian. Dessutom finns två tavlor i södra korsarmen med Series pastorum, alltså förteckning över alla kända kyrkoherdar i församlingen.
Den äldsta av ljuskronorna är från 1737, en annan är en kopia av denna, medan de övriga är från 1900-talet. Bland dessa märkes en träkrona i sakristian, som tillverkades år 1932 av fabrikör Per Moberg, Arkelstorp.
I väntrummet under orgelläktarens södra del finnes ett skåp från 1700-talet, över vilket hänger två karolinska officersvärjor. Dessa har troligen tillhört kornetterna Jonas Ahnfelt och Carl Palm, som båda bodde i Oppmanna församling. I väntrummet finnes också bland annat ett väl bevarat exemplar av Karl XII:s bibel.
Två klockor hänger i kyrktornet, den ena från 1521, den andra från 1904 (en omgjutning av en 1700-takklocka). Den äldre av dem, Mariaklockan, bär en inskrift på latin som i översättning lyder: "Var hälsad, Himlarnas Drottning, Moder till Änglarnas Konung”.
De båda ritningarna ställdes sedan mot varandra och Sallbergs förslag vann enhälligt. Även Kunglig majestät godkände det nya förslaget, och den 30 november, 1:a söndagen i advent 1865 kunde så kyrkan invigas.
En del av den gamla medeltida kyrkan finns dock kvar. Utrymmet bakom altarväggen som nu användes som sakristia är en kvarvarande del av den ursprungliga 1100-talskyrkan på platsen.
Den östligaste halvrunda delen av medeltidskyrkan - absiden - har i sitt valv en målning från 1200-talet, som dock till stora delar är förstörd. Man kan ändå se att den har föreställt Kristus på den himmelska tronen. Koret har ett kryssvalv från 1400-talet utan målningar.
Året efter invigningen försåg korväggen med målningar i brun kalkfärg av konstnären Måns Jönsson från Jämshög.
Denne Jönson figurerar under namnet Olle Montanus i August Strindbergs ”Röda Rummet”. dennes målningar for med tiden illa och övermålades på 1930-talet.
Den stora väggmålningen över det nuvarande högaltaret är en al frescomålning, som utfördes år 1955 av Bertil Landelius. I de nedre fälten ser man till vänster en bild av de vise männens hyllning av Jesusbarnet och till höger en framställning av hur Jesus uppväckte änkans son i Nain. Den övre avdelningens bilder föreställer från vänster: instiftandet av nattvarden, Jesus bär korset, Kristi uppståndelse, Jesus och de två lärjungarna i Emmaus samt den Helige Andes utgjutande över apostlarna.
Det fristående altaret, byggt med grå granit år 1969, smyckas av ett altarbrun ritat av Bertil Landelius och vävt av Elisabet Holmer i Vånga.
I den båge som skiljer kyrkan från sakristian och som var triumfbågen i den medeltida kyrkan, finns nu mittpartiet av ett altarskåp är från omkring 1500 med skulpturer föreställande Jungfru Maria med Jesusbarnet, Johannes Döparen och ett helgon.
Altaruppsatsen från den gamla kyrkan, och som är från 1652 har i centrum en tavla föreställande Kristi instiftelse av nattvarden, och däröver finns en mindre målning, som visar Jesus som Smärtornas Konung. Överst tronar Christian IV:s namnchiffer.
Dopfunten är troligen från slutet av 1100-talet, och har en vacker utsmyckning med bilder ur Jesu barndomshistoria alltifrån bebådelsen till och med flykten till Egypten. Den står nu i den norra korsarmen, som uppfördes 1805 som en utvidgning av medeltidskyrkan och sedan infogades i den nya kyrkan 1856. Sedan en restaurering år 1932 utgör denna del av kyrkan ett dopkapell.
Predikstolen härstammar från slutet av 1500-talet och har endast blomsterornament i de olika fälten. När kyrkan byggdes om placerades predikstolen på tornvinden, men togs på 1900-talet åter in i kyrkorummet.
Kyrkan har en ganska fullständig serie av porträtt eller minnestavlor över alla församlingens kyrkoherdar ända från 1600-talet. De är placerade i olika delar av kyrkan eller i sakristian. Dessutom finns två tavlor i södra korsarmen med Series pastorum, alltså förteckning över alla kända kyrkoherdar i församlingen.
Den äldsta av ljuskronorna är från 1737, en annan är en kopia av denna, medan de övriga är från 1900-talet. Bland dessa märkes en träkrona i sakristian, som tillverkades år 1932 av fabrikör Per Moberg, Arkelstorp.
I väntrummet under orgelläktarens södra del finnes ett skåp från 1700-talet, över vilket hänger två karolinska officersvärjor. Dessa har troligen tillhört kornetterna Jonas Ahnfelt och Carl Palm, som båda bodde i Oppmanna församling. I väntrummet finnes också bland annat ett väl bevarat exemplar av Karl XII:s bibel.
Två klockor hänger i kyrktornet, den ena från 1521, den andra från 1904 (en omgjutning av en 1700-takklocka). Den äldre av dem, Mariaklockan, bär en inskrift på latin som i översättning lyder: "Var hälsad, Himlarnas Drottning, Moder till Änglarnas Konung”.
