Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Lunds kommun
Hardeberga kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Hardeberga kyrka
I slutet av 1800-talet stod valet mellan att bygga en ny kyrka alternativt låta göra en omfattande restaurering av den gamla medeltida kyrkan. Tre förlag för nybyggnad upprättades av A. W. Lundberg i Lomma. Det första innebar en kyrka i romansk stil och de två senare en kyrka i gotisk stil. Inget av förslagen realiserades och arbetet att restaurera kyrkan gav istället i början av 1900-talet till domkyrkoarkitekten Theodor Wålin. Det var vid denna ombyggnad som koret byggde och tornet fick sina trappgavlar.
Hardeberga kyrka ligger invid det som tidigare utgjorde det gamla färdstråket mellan Dalby och Lund. Landsvägen till Lund förbi kyrkogårdens västra sida, men i mitten av 1970-talet stängdes vägen då man utvidgade det angränsande stenbrottet. Detta stenbrott fanns redan på medeltiden, liksom Hardeberga kyrka.
Ändå har kyrkan precis som de flesta andra tidigmedeltida kyrkorna i Skåne genomgått stora förändringar sedan byggtiden. Redan på medeltiden förlängdes den lilla romanska kyrkobyggnaden åt öster, och tornet tillkom.
I tornet hänger dels en liten kyrkklocka av malm som är från 1200-talet och som saknar dekor. Den stora klockan var troligen från 1100-talet men omgöts 1846 i Kristianstad. Enligt en fornminnesinventering ska den ursprungligen haft texten ”procul omne” i runskrift. Det är latin och betyder ”Jag betraktar allt”.
Vid renovering i början av 1900-talet flyttades kyrkans huvudingång till västra sidan av tornet, och det som ser ut som ett ursprungligt medeltida valv i koret tillkom vid samma tidpunkt. De båda andra stjärnvalven är dock medeltida.
Vid en renovering i början av 2000-talet påträffades på långhuset norra mur en inskrift som trots att den är skriven med runor troligen är från 1300-talet. Översatt till nutidssvenska har inskriften tolkats som: ”Jag Niklis Tues av Hardeberga och Knut Has. Jag betraktar allt.” Sista meningen är alltså samma mening som finns på storklockan.
Niklis Tuesson övertog på sin 16-årsdag den 11 augusti 1348 Hardeberga gods efter sin morfar Knut Has, och kanske ristades runorna i samband med övertagandet. Niklis Turessons tid som storman i Hardeberga blev inte lång. Han dog 1350 i digerdöden och begravdes förmodligen under koret i kyrkan.
Takmålningarna eller snarare ornamenten är utförda 1909 av dekorationsmålare Gottfrid Pettersson.
Korfönstermålningarna som är rika på symbolik är gjorda av konstnären och kyrkvaktmästaren Carl Andersson från Malmö. Från vänster ser vi nattvardskalken med Kristi törnekrona, Judaskyssen och de romerska soldaterna. Mittenbilden visar Kristus på oljeberget, de sovande lärjungarna och de romerska soldaterna i nattens mörker. Och den högra bilden visar Kristi kors, Kristus fången av de romerska soldaterna samt en scen från Getsemane.
Den gamla altaruppsatsen med oljemålning från 1600-talet flyttades vid restaureringen i början av 1900-talet till norra långhusväggen.
Predellan är dekorerad med två svarta textfält, och detta är en typ av altaruppsats som är ovanlig i Skåne, och det finns tankar om att lekmannaaltaret från 1577 i Lunds domkyrka kan vara förebilden för Hardebergaaltaret. Under 1980-talet restaurerades altartavlan på Citadellet i Landskrona.
En stor kopia av Bertel Torvaldsens populära Kristus-staty står i kyrkan.
Den medeltida dopfunten är huggen i kalksten med fat av mässing och har en bottenrelief föreställande syndafallet.
Predikstolen med ljudtak är från 1842 men förändrades vid ombyggnaden 1909.
Orgeln byggdes år 1910 av Olof Hammarberg och har 11 stämmor fördelade på två manualer samt pedal, men byggdes om 1943 av samma firma.
I vapenhuset finns en kistplåt hörande till professorn och kyrkoherden Johan Lindblad. Han var bland annat i början av 1800-talet rektor för Lunds universitet och även ledamot i Vitterhetsakademin.
Hardeberga kyrka ligger invid det som tidigare utgjorde det gamla färdstråket mellan Dalby och Lund. Landsvägen till Lund förbi kyrkogårdens västra sida, men i mitten av 1970-talet stängdes vägen då man utvidgade det angränsande stenbrottet. Detta stenbrott fanns redan på medeltiden, liksom Hardeberga kyrka.
Ändå har kyrkan precis som de flesta andra tidigmedeltida kyrkorna i Skåne genomgått stora förändringar sedan byggtiden. Redan på medeltiden förlängdes den lilla romanska kyrkobyggnaden åt öster, och tornet tillkom.
I tornet hänger dels en liten kyrkklocka av malm som är från 1200-talet och som saknar dekor. Den stora klockan var troligen från 1100-talet men omgöts 1846 i Kristianstad. Enligt en fornminnesinventering ska den ursprungligen haft texten ”procul omne” i runskrift. Det är latin och betyder ”Jag betraktar allt”.
Vid renovering i början av 1900-talet flyttades kyrkans huvudingång till västra sidan av tornet, och det som ser ut som ett ursprungligt medeltida valv i koret tillkom vid samma tidpunkt. De båda andra stjärnvalven är dock medeltida.
Vid en renovering i början av 2000-talet påträffades på långhuset norra mur en inskrift som trots att den är skriven med runor troligen är från 1300-talet. Översatt till nutidssvenska har inskriften tolkats som: ”Jag Niklis Tues av Hardeberga och Knut Has. Jag betraktar allt.” Sista meningen är alltså samma mening som finns på storklockan.
Niklis Tuesson övertog på sin 16-årsdag den 11 augusti 1348 Hardeberga gods efter sin morfar Knut Has, och kanske ristades runorna i samband med övertagandet. Niklis Turessons tid som storman i Hardeberga blev inte lång. Han dog 1350 i digerdöden och begravdes förmodligen under koret i kyrkan.
Takmålningarna eller snarare ornamenten är utförda 1909 av dekorationsmålare Gottfrid Pettersson.
Korfönstermålningarna som är rika på symbolik är gjorda av konstnären och kyrkvaktmästaren Carl Andersson från Malmö. Från vänster ser vi nattvardskalken med Kristi törnekrona, Judaskyssen och de romerska soldaterna. Mittenbilden visar Kristus på oljeberget, de sovande lärjungarna och de romerska soldaterna i nattens mörker. Och den högra bilden visar Kristi kors, Kristus fången av de romerska soldaterna samt en scen från Getsemane.
Den gamla altaruppsatsen med oljemålning från 1600-talet flyttades vid restaureringen i början av 1900-talet till norra långhusväggen.
Predellan är dekorerad med två svarta textfält, och detta är en typ av altaruppsats som är ovanlig i Skåne, och det finns tankar om att lekmannaaltaret från 1577 i Lunds domkyrka kan vara förebilden för Hardebergaaltaret. Under 1980-talet restaurerades altartavlan på Citadellet i Landskrona.
En stor kopia av Bertel Torvaldsens populära Kristus-staty står i kyrkan.
Den medeltida dopfunten är huggen i kalksten med fat av mässing och har en bottenrelief föreställande syndafallet.
Predikstolen med ljudtak är från 1842 men förändrades vid ombyggnaden 1909.
Orgeln byggdes år 1910 av Olof Hammarberg och har 11 stämmor fördelade på två manualer samt pedal, men byggdes om 1943 av samma firma.
I vapenhuset finns en kistplåt hörande till professorn och kyrkoherden Johan Lindblad. Han var bland annat i början av 1800-talet rektor för Lunds universitet och även ledamot i Vitterhetsakademin.
