Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Lunds kommun
Håstads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Håstads kyrka
Håstad nämns i Nordens äldsta bevarade dokument, ett donationsbrev gällande domkyrkan i Lund daterat till 1085 av Knud IV av Danmark, en kung som senare blivit känd som Knut den helige. Detta gåvobrev räknas som en av grundstenarna i Danmarks och Skånes historia, eftersom det inte finns några liknande dokument i Norden från denna tid.
Kyrkan uppfördes dock först på 1100- eller 1200-talet, och tornet tillkom under senare delen av medeltiden. Under medeltiden hade kyrkan en ingång åt söder. Vid en sentida restaureringen av kyrkan knackades resterna av sydportalen fram och kan ses på utsidan av muren.
På kyrkans södra fasad finns en gravhäll i röd sandsten från 1772, rest över Nils Månsson i Bössemölla och dekorerad med en framställning av Kristi uppståndelse. På en molnbåge ovanför graven syns den återuppståndne Kristus med segerfanan.
Tornet störtade samman på 1780-talet och när ett nytt strax efter uppfördes övergav man den gamla klockstapeln och hängde kyrkklockorna i det nybyggda tornet. Utöver detta stod förmodligen kyrkan ganska intakt fram till 1861, då den byggdes om efter ritningar av Carl Georg Brunius i Lund. Då tillkom de kraftiga korsarmarna och ett nytt korparti.
Invändigt fick kyrkan ett gipsat tunnvalv av trä, som dock förstördes vid en brand i början av 1900-talet. Lyckligtvis skadades inget annat i kyrkan. Som ersättning för valvet fick kyrkan senare ett innertaket av trä.
En del förändring blev alltså med tiden nödvändiga. På 1880-talet lade man om skiffern på tornets spira sedan - som det står - ”den gamla skiffern på tornet till följd av stormar helt och hållet bortflugit”.
Kyrkklockan uppges väga 540 kilo, och blev enligt en text på klockan omgjuten i Jönköping 1832.
Altartavlan från 1930 föreställer ”Jesus i Getsemane” är målad av konstnären Justus Lundegård som bodde på Vadmöllan.
Konstnären dog innan tavlan var helt färdig och istället färdigställds målningen av hans hustru tillsammans med konstnären Alfred Hedlund från Norra Nöbbelöv.
Mattan vid dopaltaret är från mitten av 1960-talet och har namnet ”Mina fötters lykta”. Den är komponerad och vävd av Hillevi Nilsson Kjellhard i Tomelilla.
Träskulpturerna över dopaltaret är från 1500-talet och har ursprungligen tillhört ett altarskåp. Bilden i mitten förställerJungfru Maria med jesubarnet på sin västra arm. Till höjer om henne ser vi Sankta Barbara med sitt attribut, ett torn och sankta Dorotea. Till vänster om Jungfru Maria ser vi Sankta Katarina och längst till väster Sankta Margareta.
Det vackra dopfatet av mässing med bebådelsen i relief är också från 1500-talet. Mattan vid altaret är komponerad och skapad 1982 av textilkonstnärinnan Judith Johansson från Knäred i Halland.
Processionskorset är skapat och skänkt 1971 av orgelbyggaren Einar Olsson i Håstad.
I kyrkans norra tvärskepp finns en del äldre inventarier förvarade. Bland dessa den gamla predikstolen som har varit en så kallad läktarpredikstol. En inskription visade att det var kyrkoherden Bastion som 1632 låtit sätta upp predikstolen. På tre snidade fält visas här Jesus korsfästelse, begravning och uppståndelse. Fälten är avskilda med skulpturer av de fyra evangelisterna. Även delar av predikstolens överhängande baldakin är bevarad, så också en snidad platta med Christian IV:s initialer CIV. Även en senare platta med Karl XI:s initialer har suttit på predikstolen.
En äldre trädopfunt är bevarad, troligen från samma tid som predikstolen. De snidade bildfälten visar Maria bebådelse, en dopscen, Jesus dop, Noas ark, Jesus frambärande i templet och Jesus omskärelse.
Altaruppsatsen är från 1600-talet. I en av texterna hyllar kyrkoherden Uhr den dåvarande svenske generalguvernören över Skåne Rutger Acheberg. Uhr, som tillträdde sin tjänst i Håslöv 1688 har troligtvis bekostat altaruppsatsens mitt-tavla föreställande nattvardens instiftande. Överst ses också Gustaf III:s namnchiffer, placerat av kyrkoherden Laurén som började sin tjänst här 1771.
Den främre ljuskronan skänktes ursprungligen till Tyska kyrkan i Malmö 1696. Den tillhörde sedan Caroli kyrka innan den slutligen hamnade här i Håstad.
Kyrkans pneumatiska läktarorgel tillverkades 1939 av Olof Hammarberg och har 12 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Fasaden ritades av Eiler Græbe och byggdes av Hammarberg samma år som han tillverkade orgeln.
Den nuvarande mekaniska orgeln som är placerad vid koret byggdes 1979 av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund.
Kyrkan uppfördes dock först på 1100- eller 1200-talet, och tornet tillkom under senare delen av medeltiden. Under medeltiden hade kyrkan en ingång åt söder. Vid en sentida restaureringen av kyrkan knackades resterna av sydportalen fram och kan ses på utsidan av muren.
På kyrkans södra fasad finns en gravhäll i röd sandsten från 1772, rest över Nils Månsson i Bössemölla och dekorerad med en framställning av Kristi uppståndelse. På en molnbåge ovanför graven syns den återuppståndne Kristus med segerfanan.
Tornet störtade samman på 1780-talet och när ett nytt strax efter uppfördes övergav man den gamla klockstapeln och hängde kyrkklockorna i det nybyggda tornet. Utöver detta stod förmodligen kyrkan ganska intakt fram till 1861, då den byggdes om efter ritningar av Carl Georg Brunius i Lund. Då tillkom de kraftiga korsarmarna och ett nytt korparti.
Invändigt fick kyrkan ett gipsat tunnvalv av trä, som dock förstördes vid en brand i början av 1900-talet. Lyckligtvis skadades inget annat i kyrkan. Som ersättning för valvet fick kyrkan senare ett innertaket av trä.
En del förändring blev alltså med tiden nödvändiga. På 1880-talet lade man om skiffern på tornets spira sedan - som det står - ”den gamla skiffern på tornet till följd av stormar helt och hållet bortflugit”.
Kyrkklockan uppges väga 540 kilo, och blev enligt en text på klockan omgjuten i Jönköping 1832.
Altartavlan från 1930 föreställer ”Jesus i Getsemane” är målad av konstnären Justus Lundegård som bodde på Vadmöllan.
Konstnären dog innan tavlan var helt färdig och istället färdigställds målningen av hans hustru tillsammans med konstnären Alfred Hedlund från Norra Nöbbelöv.
Mattan vid dopaltaret är från mitten av 1960-talet och har namnet ”Mina fötters lykta”. Den är komponerad och vävd av Hillevi Nilsson Kjellhard i Tomelilla.
Träskulpturerna över dopaltaret är från 1500-talet och har ursprungligen tillhört ett altarskåp. Bilden i mitten förställerJungfru Maria med jesubarnet på sin västra arm. Till höjer om henne ser vi Sankta Barbara med sitt attribut, ett torn och sankta Dorotea. Till vänster om Jungfru Maria ser vi Sankta Katarina och längst till väster Sankta Margareta.
Det vackra dopfatet av mässing med bebådelsen i relief är också från 1500-talet. Mattan vid altaret är komponerad och skapad 1982 av textilkonstnärinnan Judith Johansson från Knäred i Halland.
Processionskorset är skapat och skänkt 1971 av orgelbyggaren Einar Olsson i Håstad.
I kyrkans norra tvärskepp finns en del äldre inventarier förvarade. Bland dessa den gamla predikstolen som har varit en så kallad läktarpredikstol. En inskription visade att det var kyrkoherden Bastion som 1632 låtit sätta upp predikstolen. På tre snidade fält visas här Jesus korsfästelse, begravning och uppståndelse. Fälten är avskilda med skulpturer av de fyra evangelisterna. Även delar av predikstolens överhängande baldakin är bevarad, så också en snidad platta med Christian IV:s initialer CIV. Även en senare platta med Karl XI:s initialer har suttit på predikstolen.
En äldre trädopfunt är bevarad, troligen från samma tid som predikstolen. De snidade bildfälten visar Maria bebådelse, en dopscen, Jesus dop, Noas ark, Jesus frambärande i templet och Jesus omskärelse.
Altaruppsatsen är från 1600-talet. I en av texterna hyllar kyrkoherden Uhr den dåvarande svenske generalguvernören över Skåne Rutger Acheberg. Uhr, som tillträdde sin tjänst i Håslöv 1688 har troligtvis bekostat altaruppsatsens mitt-tavla föreställande nattvardens instiftande. Överst ses också Gustaf III:s namnchiffer, placerat av kyrkoherden Laurén som började sin tjänst här 1771.
Den främre ljuskronan skänktes ursprungligen till Tyska kyrkan i Malmö 1696. Den tillhörde sedan Caroli kyrka innan den slutligen hamnade här i Håstad.
Kyrkans pneumatiska läktarorgel tillverkades 1939 av Olof Hammarberg och har 12 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Fasaden ritades av Eiler Græbe och byggdes av Hammarberg samma år som han tillverkade orgeln.
Den nuvarande mekaniska orgeln som är placerad vid koret byggdes 1979 av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund.
