Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Lunds kommun
Revinge kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Revinge kyrka
Revinge kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet, och var då en liten lantkyrka med rakslutet kor. Fönstren var små och satt högt upp, och huvudingången fanns på sydsidan. En mindre ingång fanns också på den norra sidan för kvinnorna.
Kyrkan har sedan byggts till i etapper. Tornet tillkom under 1300-talet och vapenhuset cirka hundra år senare, då man också putsade ytterväggarna, samtidigt som man slog valv i långhuset.
1777 ansågs kyrkorummet vara alltför mörkt och trångt varför man lät hugga upp ett nytt fönster i norr samt förstora två fönster på kyrkans södra sida. Några år senare togs ännu ett fönster upp i korets södra sida och strax därefter lät man utvidga triumf- och tornbågen. Samtidigt murades nordportalen igen.
Vid en stor renovering som inleddes i slutet av 1940-talet, och som leddes av domkyrkoarkitekten Eiler Græbe byttes de gamla järnfönstren ut mot mindre, vackra ekfönster.
Kyrkklockan i tornet gjöts om 1855 av Leopold Brausewetter i Hörby. Malmklockan har en fris upptill bestående av lejon, putti och urnor.
Under en renovering av Revinge kyrka i början av 1990-talet upptäcktes fragment av medeltida utsmyckning under kalklagren - en kalkmålning som restaurerades. Den frilagda målningen föreställer en kvinna, troligen Maria eller Marias moder Anna. Vi kan nu ana hur kyrkorummet såg ut under senmedeltiden.
Dopfunten som är anpassad för det gamla dopfatet från 1600-talet, är ritad av domkyrkoarkitekten Eiler Graebe och huggen 1954 hos stenmästare Erik Johansson i Dalby. Den flyttades 1992 från sin tidigare plats i koret till det dopkapell som skapades i tornrummet, och som kom att bli en del av kyrkorummet när läktaren från 1876 revs.
Dopskålen i punsad mässing är från 1500-talet och är dekorerad med blomkalkar i mitten som omges av bladstämplar och en minuskelbård upptill.
Det blommande keramikträdet som hänger på norra väggen i dopkapellet är skapad av keramikern Gabi Citron-Tengborg från Lund.
Altaruppsatsen i sengustaviansk stil är troligen från 1906, samma år då altartavlan skapades av NP Waldur. Tavlan är en kopia av altartavlan i Sankt Jacobs kyrka i Köpenhamn, som i original är målad av konstnären Carl Bloch.
Vid triumfbågens södra sida står predikstolen från början av 1600-talet i ren renässansstil. Renoverad, efter att ha varit övermålad under 1800-talet, har den idag åter sina originalfärger. I väggfälten finns bilder av de fyra evangelisterna med sina symboler: Matteus med den bevingade människan, Markus med sitt lejon, Lukas med oxen och Johannes med örnen.
Den nuvarande orgeln är tillverkad av Mårtenssons orgelfabrik i Lund i samband med en restaurering i början av 1990-talet. Den gamla orgeln som byggdes 1955 av den danske orgelbyggaren Wilhelm Hemmersam flyttades då till en kyrka i Latorp, Närke.
Kyrkan har sedan byggts till i etapper. Tornet tillkom under 1300-talet och vapenhuset cirka hundra år senare, då man också putsade ytterväggarna, samtidigt som man slog valv i långhuset.
1777 ansågs kyrkorummet vara alltför mörkt och trångt varför man lät hugga upp ett nytt fönster i norr samt förstora två fönster på kyrkans södra sida. Några år senare togs ännu ett fönster upp i korets södra sida och strax därefter lät man utvidga triumf- och tornbågen. Samtidigt murades nordportalen igen.
Vid en stor renovering som inleddes i slutet av 1940-talet, och som leddes av domkyrkoarkitekten Eiler Græbe byttes de gamla järnfönstren ut mot mindre, vackra ekfönster.
Kyrkklockan i tornet gjöts om 1855 av Leopold Brausewetter i Hörby. Malmklockan har en fris upptill bestående av lejon, putti och urnor.
Under en renovering av Revinge kyrka i början av 1990-talet upptäcktes fragment av medeltida utsmyckning under kalklagren - en kalkmålning som restaurerades. Den frilagda målningen föreställer en kvinna, troligen Maria eller Marias moder Anna. Vi kan nu ana hur kyrkorummet såg ut under senmedeltiden.
Dopfunten som är anpassad för det gamla dopfatet från 1600-talet, är ritad av domkyrkoarkitekten Eiler Graebe och huggen 1954 hos stenmästare Erik Johansson i Dalby. Den flyttades 1992 från sin tidigare plats i koret till det dopkapell som skapades i tornrummet, och som kom att bli en del av kyrkorummet när läktaren från 1876 revs.
Dopskålen i punsad mässing är från 1500-talet och är dekorerad med blomkalkar i mitten som omges av bladstämplar och en minuskelbård upptill.
Det blommande keramikträdet som hänger på norra väggen i dopkapellet är skapad av keramikern Gabi Citron-Tengborg från Lund.
Altaruppsatsen i sengustaviansk stil är troligen från 1906, samma år då altartavlan skapades av NP Waldur. Tavlan är en kopia av altartavlan i Sankt Jacobs kyrka i Köpenhamn, som i original är målad av konstnären Carl Bloch.
Vid triumfbågens södra sida står predikstolen från början av 1600-talet i ren renässansstil. Renoverad, efter att ha varit övermålad under 1800-talet, har den idag åter sina originalfärger. I väggfälten finns bilder av de fyra evangelisterna med sina symboler: Matteus med den bevingade människan, Markus med sitt lejon, Lukas med oxen och Johannes med örnen.
Den nuvarande orgeln är tillverkad av Mårtenssons orgelfabrik i Lund i samband med en restaurering i början av 1990-talet. Den gamla orgeln som byggdes 1955 av den danske orgelbyggaren Wilhelm Hemmersam flyttades då till en kyrka i Latorp, Närke.
