Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Landskrona kommun
Härslövs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Härslövs kyrka
Härslövs kyrka antas vara byggde i början av 1100-talet eller kanske till och med i slutet av 1000-talet, och är med det en av de äldsta kyrkorna i Skåne.
Under 1400-talet förändrades kyrkans utseende, både invändigt och utvändigt. Kyrkan fick valv, ett nytt torn byggdes och två vapenhus i gotisk stil tillkom, ett i norr för kvinnorna och ett i söder för männen. Men dessa är numera rivna.
Till att börja med underhölls kyrkan av traktens bönder, men på 1670-talet blev kyrkan patronatskyrka åt Knut Thott som stod för underhållet mot att han fick intäkterna från kyrkan. Han fick också rätt att tillsätta präst. Knut Thott hade även patronatsrätten för åtta andra kyrkor.
Under strider mellan danskar och svenskar skövlades kyrkan och tömdes på inventarier, och när Fredrik Bennet på Bälteberga under senare delen av 1700-talet blev patronus lät han reparera tornet, samtidigt som kyrkan fick blytak.
Men kyrkan var ändå i så dåligt skick att Lunds stift ifrågasatte lämpligheten med patronatsrätten.
I mitten av 1800-talet ritade Carl Georg Brunius en korsarm mot norr. Denna ritning omarbetades senare av Överintendentsämbetet som såg till att kyrkan även fick en tillbyggnad åt söder.
På 1940-talet fick kyrkan nya portar och i början av 1950-talet byggdes vapenhuset om under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Något senare tillverkades de båda gallergrindarna i vapenhuset av konstnären Stig Ryberg i Kattvik.
Predikstolen är tillverkad på 1600-talet av de skickliga träsnidarna Jacob Kremberg och den tyskföddes Statius Otto, som bland annat var i den danske kungen Kristian IV: s tjänst. Statius Otto arbetade bland annat med de snidade fyllningarna till taket i stora salen på Frederiksborg, och man tror också att han skapat praktsängen på Rosendals slott i Skåne, Billesängen kallad efter sin beställare. Sängens skulpturer av Adam och Eva räknas till den skånska renässansskulpturens förnämsta arbeten.
När kyrkan i samband med en restaurering 1978 målande om invändigt i olika gröna nyanser, utgick arkitekten från de gröna färgerna på predikstolen. Man tog då också fram och konserverade välbevarade romanska kalk-målningar från 1100-talet i absiden och på triumfbågen.
Altaret är fristående, murat i tegel och med en kraftig häll av gotländsk kalksten överst. Och altartavlan är målad 1857 av den danske konstnären Christian Thörrestrup och föreställer Jesus efter återuppståndelsen tillsammans med de två lärjungarna vid måltiden i Emmaus.
Den tyske greven Heinrich Ruzzo, prins av Reuss, som var gift med Anni-Frid Lyngstad ligger begravd på kyrkogården. Anledningen till att han stoft vilar här är att han hade ärvt en gård i Gumslöv och stundtals bodde här.
Under 1400-talet förändrades kyrkans utseende, både invändigt och utvändigt. Kyrkan fick valv, ett nytt torn byggdes och två vapenhus i gotisk stil tillkom, ett i norr för kvinnorna och ett i söder för männen. Men dessa är numera rivna.
Till att börja med underhölls kyrkan av traktens bönder, men på 1670-talet blev kyrkan patronatskyrka åt Knut Thott som stod för underhållet mot att han fick intäkterna från kyrkan. Han fick också rätt att tillsätta präst. Knut Thott hade även patronatsrätten för åtta andra kyrkor.
Under strider mellan danskar och svenskar skövlades kyrkan och tömdes på inventarier, och när Fredrik Bennet på Bälteberga under senare delen av 1700-talet blev patronus lät han reparera tornet, samtidigt som kyrkan fick blytak.
Men kyrkan var ändå i så dåligt skick att Lunds stift ifrågasatte lämpligheten med patronatsrätten.
I mitten av 1800-talet ritade Carl Georg Brunius en korsarm mot norr. Denna ritning omarbetades senare av Överintendentsämbetet som såg till att kyrkan även fick en tillbyggnad åt söder.
På 1940-talet fick kyrkan nya portar och i början av 1950-talet byggdes vapenhuset om under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Något senare tillverkades de båda gallergrindarna i vapenhuset av konstnären Stig Ryberg i Kattvik.
Predikstolen är tillverkad på 1600-talet av de skickliga träsnidarna Jacob Kremberg och den tyskföddes Statius Otto, som bland annat var i den danske kungen Kristian IV: s tjänst. Statius Otto arbetade bland annat med de snidade fyllningarna till taket i stora salen på Frederiksborg, och man tror också att han skapat praktsängen på Rosendals slott i Skåne, Billesängen kallad efter sin beställare. Sängens skulpturer av Adam och Eva räknas till den skånska renässansskulpturens förnämsta arbeten.
När kyrkan i samband med en restaurering 1978 målande om invändigt i olika gröna nyanser, utgick arkitekten från de gröna färgerna på predikstolen. Man tog då också fram och konserverade välbevarade romanska kalk-målningar från 1100-talet i absiden och på triumfbågen.
Altaret är fristående, murat i tegel och med en kraftig häll av gotländsk kalksten överst. Och altartavlan är målad 1857 av den danske konstnären Christian Thörrestrup och föreställer Jesus efter återuppståndelsen tillsammans med de två lärjungarna vid måltiden i Emmaus.
Den tyske greven Heinrich Ruzzo, prins av Reuss, som var gift med Anni-Frid Lyngstad ligger begravd på kyrkogården. Anledningen till att han stoft vilar här är att han hade ärvt en gård i Gumslöv och stundtals bodde här.
