Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Helsingborgs kommun
Fleninge kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Fleninge kyrka
När Fleninge kyrka byggdes på 1100-talet, eller möjligen tidigt 1200-tal hade den små, högt sittande rundbågiga fönster av det slag som ännu finns bevarat i absiden.
Det finns rester och fragment av romanska kalkmålningar från kyrkans byggtid kring absidens fönster, i triumfbågen och på korets östra vägg. Dessa återupptäcktes 1948, och från denna ursprungliga kyrka härstammar också den sakramentsnisch som finns i absiden.
Kyrkan förändrades under 1300-talet och försågs då med ett kvadratiskt torn i väster. Kyrkan fick under denna tid tegelmurade valv, liknande det som ännu finns kvar i det nuvarande vapenhuset.
Något senare fick detta valv sin målade dekor, och troligen har hela kyrkan varit försedd med målningar.
Kyrkan hade också under medeltiden ett vapenhus som låg i söder där männen hade sin ingång till kyrkan. Kvinnorna hade en egen ingång i norr. Där fanns det dock inget vapenhus.
1839 - 1840 genomgick kyrkan en radikal förändring. Då revs större delen av yttermurarna till långhuset och koret. Man rev även valven i dessa båda partier samt den mellanliggande triumfbågemuren. Kyrkorummet utvidgades med ett större tvärskepp och stora fönster togs upp i de kvarstående resterna av långhuset. Det gamla vapenhuset i söder revs och i stället försågs västra tornmuren med en portal.
Man lät då också riva den utvändiga trappan till tornet och i stället installerades en invändig trappa. Nya valv slogs i kyrkorummet.
Nästa stor förändring skedde i början av 1920-talet. Tornet fick då sitt nuvarande utseende och den invändiga torntrappan i vapenhuset revs och en ny uppgång ordnades genom ett utvändigt trapphus, byggt på samma plats som det ursprungliga.
Även i början av 1960-talet skedde en del förändringar. Under restaureringsarbetet påträffades då nedre delen av ett stenaltare med en relikgömma.
Altartavlan med motivet "Konungarna tillbedjan av Jesus" är målad 1882 av professorn vid Konstakademin i Stockholm, Mårten Eskil Winge.
Denna altartavla ersatte en äldre altaruppsats skapad av bildsnidaren Nils Rydberg i Helsingborg, som nu har sin plats vid norra väggen i vapenhuset. Altaruppsatsen är från mitten av 1700-talet, men har delar som förmodligen är från 1600-talet.
Rundfönstret över altaret har en glasmålning som är utförd av konstnären Hugo Gehlin.
Dopfunten, som är från 1700-talet, och av trä, togs åter i bruk i samband med restaureringen på 1960-talet. Dopfatet som är av mässing är sannolikt från 1500-talet och hemfört som krigsbyte under 30-åriga kriget.
Predikstolen i snidad ek, är från början av 1600-talet och har på mittfältet Christian IV´s monogram.
Orgeln byggdes 1986 av J. Künkels orgelverkstad AB i Göteborg, men fasaden tillverkades 1851 för en tidigare orgel.
I sakristian finns en ljuskrona i järnsmide som tidigare hängt i det medeltida vapenhuset, men som sedan såldes på auktion. Genom en donation 1963 fick ljuskronan åter en plats i kyrkan.
I hembygdsmuseet och i tornet finns flera av kyrkans äldre inventarier bevarade samt även byggnadsdelar från den medeltida kyrkan som samlats in av en tidigare vaktmästare under 1900-talet, Valter Kunow. Bland dessa finns ett medeltida rökelsekar av malm och en medeltida oljelampa, eller luminarium.
Det finns rester och fragment av romanska kalkmålningar från kyrkans byggtid kring absidens fönster, i triumfbågen och på korets östra vägg. Dessa återupptäcktes 1948, och från denna ursprungliga kyrka härstammar också den sakramentsnisch som finns i absiden.
Kyrkan förändrades under 1300-talet och försågs då med ett kvadratiskt torn i väster. Kyrkan fick under denna tid tegelmurade valv, liknande det som ännu finns kvar i det nuvarande vapenhuset.
Något senare fick detta valv sin målade dekor, och troligen har hela kyrkan varit försedd med målningar.
Kyrkan hade också under medeltiden ett vapenhus som låg i söder där männen hade sin ingång till kyrkan. Kvinnorna hade en egen ingång i norr. Där fanns det dock inget vapenhus.
1839 - 1840 genomgick kyrkan en radikal förändring. Då revs större delen av yttermurarna till långhuset och koret. Man rev även valven i dessa båda partier samt den mellanliggande triumfbågemuren. Kyrkorummet utvidgades med ett större tvärskepp och stora fönster togs upp i de kvarstående resterna av långhuset. Det gamla vapenhuset i söder revs och i stället försågs västra tornmuren med en portal.
Man lät då också riva den utvändiga trappan till tornet och i stället installerades en invändig trappa. Nya valv slogs i kyrkorummet.
Nästa stor förändring skedde i början av 1920-talet. Tornet fick då sitt nuvarande utseende och den invändiga torntrappan i vapenhuset revs och en ny uppgång ordnades genom ett utvändigt trapphus, byggt på samma plats som det ursprungliga.
Även i början av 1960-talet skedde en del förändringar. Under restaureringsarbetet påträffades då nedre delen av ett stenaltare med en relikgömma.
Altartavlan med motivet "Konungarna tillbedjan av Jesus" är målad 1882 av professorn vid Konstakademin i Stockholm, Mårten Eskil Winge.
Denna altartavla ersatte en äldre altaruppsats skapad av bildsnidaren Nils Rydberg i Helsingborg, som nu har sin plats vid norra väggen i vapenhuset. Altaruppsatsen är från mitten av 1700-talet, men har delar som förmodligen är från 1600-talet.
Rundfönstret över altaret har en glasmålning som är utförd av konstnären Hugo Gehlin.
Dopfunten, som är från 1700-talet, och av trä, togs åter i bruk i samband med restaureringen på 1960-talet. Dopfatet som är av mässing är sannolikt från 1500-talet och hemfört som krigsbyte under 30-åriga kriget.
Predikstolen i snidad ek, är från början av 1600-talet och har på mittfältet Christian IV´s monogram.
Orgeln byggdes 1986 av J. Künkels orgelverkstad AB i Göteborg, men fasaden tillverkades 1851 för en tidigare orgel.
I sakristian finns en ljuskrona i järnsmide som tidigare hängt i det medeltida vapenhuset, men som sedan såldes på auktion. Genom en donation 1963 fick ljuskronan åter en plats i kyrkan.
I hembygdsmuseet och i tornet finns flera av kyrkans äldre inventarier bevarade samt även byggnadsdelar från den medeltida kyrkan som samlats in av en tidigare vaktmästare under 1900-talet, Valter Kunow. Bland dessa finns ett medeltida rökelsekar av malm och en medeltida oljelampa, eller luminarium.
