Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Helsingborgs kommun
Hässlunda kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Hässlunda kyrka
När man ser Hässlunda kyrka kan man ana att byggnaden har rötterna i medeltiden, kanske byggd runt år 1200, och bestod förutom långhuset till en början också av kor och absid. Som byggmaterial använde man tuktad marksten och nordvästskånsk sandsten. Man har också återfunnit grundstenar till tidigare vapenhus i både i norr och i söder. De ursprungliga syd- och nordportalerna murades igen troligen igen på 1860-talet, då kyrkan genomgick flera stora förändringar.
På norra och södra sidan av tornet finns tre gravstenshällar uppställda mot muren. På södra sidan står två gravhällar av kalksten lagda över kyrkoherde Jacob Fredric Mierendorff död 1821 samt dennes hustru Anna Beata Sommelius död 1811.
Vid norra muren står en gravhäll från 1500-talet.
Valven brukar dateras till 1400-talet men möjligen slogs korvalven, som har en flack form redan på 1300-talet. Valven har troligtvis omkring år 1500 dekorerats med målningar av Lilla Harriegruppen. Troligen var hela kyrkan en gång smyckad med medeltida kalkmålningar. I en källa från 1600-talet nämns nämligen kyrkan som rikt utsmyckad med målade scener och figurer i valven som liknade målningar i Väsby och Välinge kyrkor.
En enda av alla dessa målningar är idag synlig. Det är i korets norra nisch där vi invid dopfunten kan se en kalkmålning från 1400-talet föreställande det danska helgonet Knut den helige, som under sin livstid var kung över både Danmark och England.
Målningen togs fram 1958, men de målningar med akantusslingor i gult mot blå botten som finns i korvalvet tillkom troligen på 1890-talet.
Bänkinredningen tillkom troligen strax före sekelskiftet 1800.
I samband med den stora restaureringen på 1860-talet byggdes bänkarna om och målas i ljus ekimitation, från att dörrarna tidigare varit försedda med blomstermålningar i blått. Några av dessa målningar togs åter fram på 1950-talet, och övriga bänkar med dörrar målades i ursprunglig kulör men utan dekormåleri.
2009-10 krävde bekymmer med fukt och mögel att kyrkan dränerades. Inne i kyrkan flyttades bänkar och inventarier ut så att golvet kunde tas bort. I december 2010 öppnades Hässlunda kyrka igen efter den omfattande inre renoveringen.
Dopfunten av trä är från år 1800.
Altaruppsatsen är utförd 1801 i empirstil, och bestående av en altartavla som är sammanbyggd med altarskrank.
En altartavla föreställande Kristus på korset utförd 1832 av den danskfödde konstnären Carl Fredrik Richter satt tidigare på altaruppsatsen men hänger numera i långhuset. Vad som tidigare funnits i det vita fältet i mitten vet man inte riktigt.
Träkorset som nu står på altaret är tillverkat av kyrkvaktmästare Niclas Persson.
Konstnären Carl Fredrik Richter har också målat ett porträtt av kyrkoherde Magnus Gabriel Löhr som hänger på norra väggen. Löhr som var kyrkoherde i Hässlunda mellan åren 1832 och 37, kom från Karlskrona och lär ha brutit på tyska.
Så sent som vid tiden för första världskriget hade kyrkan fyra träskulpturer föreställande kvinnliga helgon, som troligen ingått i ett medeltida altarskåp. Dessa träskulpturerna är dock sedan länge borta.
Predikstolen med baldakin är från 1609 utförd i renässansstil. Den lemsidiga korgen visar framställningar av evangelisterna samt kvinnliga figurer som representerar tron, hoppet, kärleken och fåfängan.
Den nuvarande orgeln med 12 stämmor fördelade på två manualer och pedal byggdes 1958 av Wilhelm Hemmersam i Köpenhamn. Pipverket tillhör dock en orgel med 9 stämmor byggd 1871 av Anders Viktor Lundahl i Malmö.
Storklockan från 1901 är gjuten av K. Bergholz och lillklockan från 1831 är gjuten av F. M. Fries.
På kyrkogården, söder om kyrkan, finns flera gravstenar över fyra generationer av släkten Blomgren som verkade som klockare i Hässlunda i mer än 100 år, ända fram till 1917, och som också var mycket skickliga spelmän.
Allra mest känd är Johan Christian Blomgren som skrev mycket folkmusik. Det är musik som än idag framförs av spelmän över hela landet.
En stor samling notböcker som har tillhört klockarsläkten Blomgren från Hässlunda förvaras nu på Musikmuseet i Stockholm. Samlingen innehåller menuetter, polonäser och valser, men också musik av Händel.
På norra och södra sidan av tornet finns tre gravstenshällar uppställda mot muren. På södra sidan står två gravhällar av kalksten lagda över kyrkoherde Jacob Fredric Mierendorff död 1821 samt dennes hustru Anna Beata Sommelius död 1811.
Vid norra muren står en gravhäll från 1500-talet.
Valven brukar dateras till 1400-talet men möjligen slogs korvalven, som har en flack form redan på 1300-talet. Valven har troligtvis omkring år 1500 dekorerats med målningar av Lilla Harriegruppen. Troligen var hela kyrkan en gång smyckad med medeltida kalkmålningar. I en källa från 1600-talet nämns nämligen kyrkan som rikt utsmyckad med målade scener och figurer i valven som liknade målningar i Väsby och Välinge kyrkor.
En enda av alla dessa målningar är idag synlig. Det är i korets norra nisch där vi invid dopfunten kan se en kalkmålning från 1400-talet föreställande det danska helgonet Knut den helige, som under sin livstid var kung över både Danmark och England.
Målningen togs fram 1958, men de målningar med akantusslingor i gult mot blå botten som finns i korvalvet tillkom troligen på 1890-talet.
Bänkinredningen tillkom troligen strax före sekelskiftet 1800.
I samband med den stora restaureringen på 1860-talet byggdes bänkarna om och målas i ljus ekimitation, från att dörrarna tidigare varit försedda med blomstermålningar i blått. Några av dessa målningar togs åter fram på 1950-talet, och övriga bänkar med dörrar målades i ursprunglig kulör men utan dekormåleri.
2009-10 krävde bekymmer med fukt och mögel att kyrkan dränerades. Inne i kyrkan flyttades bänkar och inventarier ut så att golvet kunde tas bort. I december 2010 öppnades Hässlunda kyrka igen efter den omfattande inre renoveringen.
Dopfunten av trä är från år 1800.
Altaruppsatsen är utförd 1801 i empirstil, och bestående av en altartavla som är sammanbyggd med altarskrank.
En altartavla föreställande Kristus på korset utförd 1832 av den danskfödde konstnären Carl Fredrik Richter satt tidigare på altaruppsatsen men hänger numera i långhuset. Vad som tidigare funnits i det vita fältet i mitten vet man inte riktigt.
Träkorset som nu står på altaret är tillverkat av kyrkvaktmästare Niclas Persson.
Konstnären Carl Fredrik Richter har också målat ett porträtt av kyrkoherde Magnus Gabriel Löhr som hänger på norra väggen. Löhr som var kyrkoherde i Hässlunda mellan åren 1832 och 37, kom från Karlskrona och lär ha brutit på tyska.
Så sent som vid tiden för första världskriget hade kyrkan fyra träskulpturer föreställande kvinnliga helgon, som troligen ingått i ett medeltida altarskåp. Dessa träskulpturerna är dock sedan länge borta.
Predikstolen med baldakin är från 1609 utförd i renässansstil. Den lemsidiga korgen visar framställningar av evangelisterna samt kvinnliga figurer som representerar tron, hoppet, kärleken och fåfängan.
Den nuvarande orgeln med 12 stämmor fördelade på två manualer och pedal byggdes 1958 av Wilhelm Hemmersam i Köpenhamn. Pipverket tillhör dock en orgel med 9 stämmor byggd 1871 av Anders Viktor Lundahl i Malmö.
Storklockan från 1901 är gjuten av K. Bergholz och lillklockan från 1831 är gjuten av F. M. Fries.
På kyrkogården, söder om kyrkan, finns flera gravstenar över fyra generationer av släkten Blomgren som verkade som klockare i Hässlunda i mer än 100 år, ända fram till 1917, och som också var mycket skickliga spelmän.
Allra mest känd är Johan Christian Blomgren som skrev mycket folkmusik. Det är musik som än idag framförs av spelmän över hela landet.
En stor samling notböcker som har tillhört klockarsläkten Blomgren från Hässlunda förvaras nu på Musikmuseet i Stockholm. Samlingen innehåller menuetter, polonäser och valser, men också musik av Händel.
