Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Helsingborgs kommun
Ottarps kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Ottarps kyrka
En gammal sägen berättar att kyrkan först skulle uppföras på en höjd ovan dalen, men ”vad som byggdes upp om dagen, revs ner om natten av jättar och troll”, och kyrkan kom därför att byggas här.
Efter att Ottarps kyrka byggdes under 1100-talet som en traditionell romansk kyrkbyggnad med långhus, kor och absid, har kyrkan genomgått flera förändringar. Vid en ombyggnad år 1867 fick den sin nuvarande utformning genom bland annat genom tillbyggnader åt norr och söder.
När man renoverade kyrkan på 1970-talet upptäcktes rester av romanska kalkmålningar i koret och absiden.
Målningarna är troligen från 1100-talets mitt eller andra hälft. Motivet på korets östmur och i det fragmentariska absidvalvet är en så kallad Majestas domini-framställning där den tronande Kristus återges i en mandorla. Runt omkring Kristus återges de fyra evangelisterna av vilka Matteus och Johannes är synliga.
Även korets norra och södra väggar har många bilder. Det undre motivet på nordväggens västra del föreställer sannolikt frambärandet av Jesusbarnet i templet. Vad som kan urskiljas är den övre delen av Symeon i färd med att ta emot barnet. Enligt Lukasevangeliet var Syemon en from jude, som hade fått i löfte av Gud att inte dö förrän han skådatMessias. Det berättas i evangeliet om när Symeon i templet möter den nyfödde Jesus och dennes föräldrar.
På väggen kan vi också urskilja ett altare med en kalk och över det en del av barnet. På kyrkvinden ovanför de senmedeltida valven i koret syns även målningsfragment på nordmuren.
I kyrkan finns en dopfunt av sandsten, daterad till 1100-talets senare hälft. Cuppan tillhör av allt att döma den så kallade Munkarpsgruppen medan foten tillhör Mörarpsgruppen. Både cuppa och fot är dock försedda med uttömningshål.
Till dopfunten hör ett dopfat i mässing prytt av en bottenrelief med motiv från bebådelsen som troligen är från 1400-talet, och av ett brätte med evangelistsymboler, daterat 1587.
Predikstolen är daterad från 1624 och utförd i högrenässans med rikt snidade träpaneler som målats och förgyllts.
I kyrkans golv ligger två gravstenar från 1100-talets senare hälft.
Ägarna till Belteberga herrgård har under lång tid haft patronatsrätt till kyrkan, det vill säga rätt att bland annat tillsätta präst. En av dessa ägare var det danska riksrådet Axel Urup som var en av de danska fredsförhandlarna vid freden i Roskilde 1658 och en tid också kommendant över Köpenhamn.
Av honom har Ottarps kyrka fått en röd mässkrud, märkt med årtalet 1630 och de adliga vapnen för ätterna Urup och Grubbe som var hans hustrus släkt.
Karl XI hade sitt högkvarter på Belteberga vid nyåret 1676-77. Från Belteberga utfärdades bland annat kungens order om förföljandet av snapphanarna.
Efter att Ottarps kyrka byggdes under 1100-talet som en traditionell romansk kyrkbyggnad med långhus, kor och absid, har kyrkan genomgått flera förändringar. Vid en ombyggnad år 1867 fick den sin nuvarande utformning genom bland annat genom tillbyggnader åt norr och söder.
När man renoverade kyrkan på 1970-talet upptäcktes rester av romanska kalkmålningar i koret och absiden.
Målningarna är troligen från 1100-talets mitt eller andra hälft. Motivet på korets östmur och i det fragmentariska absidvalvet är en så kallad Majestas domini-framställning där den tronande Kristus återges i en mandorla. Runt omkring Kristus återges de fyra evangelisterna av vilka Matteus och Johannes är synliga.
Även korets norra och södra väggar har många bilder. Det undre motivet på nordväggens västra del föreställer sannolikt frambärandet av Jesusbarnet i templet. Vad som kan urskiljas är den övre delen av Symeon i färd med att ta emot barnet. Enligt Lukasevangeliet var Syemon en from jude, som hade fått i löfte av Gud att inte dö förrän han skådatMessias. Det berättas i evangeliet om när Symeon i templet möter den nyfödde Jesus och dennes föräldrar.
På väggen kan vi också urskilja ett altare med en kalk och över det en del av barnet. På kyrkvinden ovanför de senmedeltida valven i koret syns även målningsfragment på nordmuren.
I kyrkan finns en dopfunt av sandsten, daterad till 1100-talets senare hälft. Cuppan tillhör av allt att döma den så kallade Munkarpsgruppen medan foten tillhör Mörarpsgruppen. Både cuppa och fot är dock försedda med uttömningshål.
Till dopfunten hör ett dopfat i mässing prytt av en bottenrelief med motiv från bebådelsen som troligen är från 1400-talet, och av ett brätte med evangelistsymboler, daterat 1587.
Predikstolen är daterad från 1624 och utförd i högrenässans med rikt snidade träpaneler som målats och förgyllts.
I kyrkans golv ligger två gravstenar från 1100-talets senare hälft.
Ägarna till Belteberga herrgård har under lång tid haft patronatsrätt till kyrkan, det vill säga rätt att bland annat tillsätta präst. En av dessa ägare var det danska riksrådet Axel Urup som var en av de danska fredsförhandlarna vid freden i Roskilde 1658 och en tid också kommendant över Köpenhamn.
Av honom har Ottarps kyrka fått en röd mässkrud, märkt med årtalet 1630 och de adliga vapnen för ätterna Urup och Grubbe som var hans hustrus släkt.
Karl XI hade sitt högkvarter på Belteberga vid nyåret 1676-77. Från Belteberga utfärdades bland annat kungens order om förföljandet av snapphanarna.
