Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Höganäs kommun
Väsby kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Väsby kyrka
Väsby församling var till en början troligen en annexförsamling till Brunnby församling men blev självständig församling redan under medeltiden. Genom så kallad dendrokronologisk undersökning har man kunnat datera Väsby kyrka till 1140-talet, och under rundbågsfrisen i södra fasaden finns ett par sandstenar med bildframställningar i relief. Den en stenen visar två människor vända mot varandra. Bildstenarna kan ursprungligen på 1100-talet ha suttit som överdel i en port till kyrkan.
Ett fönster och rester av en portal från den ursprungliga kyrkan kan vi också se på norra sidan av långhusväggen.
Under takomläggningen 2009 påträffades bland annat en fint skuren takstolsdel som genom dendrokronologisk datering kunnat konstateras vara från 1140-talet. Stocken finns idag uppställd i kyrkans södra korsarm.
Kyrkan bestod från början av långhus samt kor och eventuellt absid i öster. Större delen av långhuset är bevarat från denna tid. Sannolikt tillfogades ett brett västtorn under 1200-talet, och något senare under 1300-talet försågs åtminstone långhusets östvägg med kalkmålningar. Rester av dessa finns kvar svagt synliga på vinden ovanför valven.
Tornspiran som lär ha fått sin nuvarande utformning år 1705, omtalades som ett viktigt landmärke för sjöfarten.
Tidigare hade Väsby kyrka två spiror, varav en satt över koret, men när den nya spiran på kyrktornet var klar, tog man ner den andra spiran. Bokstäverna S B P på västra fasaden, står för den dåvarande kyrkoherden i Väsby, Sven Brask Prost.
Den övre våningen i tornet har kanske varit ett högt beläget kapell. Tornet kan även ha varit försett med en herrskapsvåning från vilken kyrkans patronus kunnat övervara mässa. Patronus skyldigheter bestod i att sköta underhållet av och smycka kyrkobyggnaden, samt att avlöna prästen. Patronatet var under 1300-talet delat mellan flera olika personer. Ärkebiskopen Isaarnus hade den största delen medan den danske kungen och ett antal adelsmän delade på resten.
Kyrkan har två klockor. Storklockan är gjuten av Jonas Fries i Jönköping, men tros ursprungligen vara från 1523. Lillklockan göts 1608 av Borchart Gelbgjutare, och har inskriften ”Skuldlev”. Klockan var egentligen beställd av Skuldlevs församling i Danmark, men hamnade av misstag här.
År 1819 byggdes södra korsarmen och 1833 sakristian i öster.
Men redan under 1560-talet byggdes norra korsarmen och ett gravkor till Anders Jensen Ulfeldt af Vrangstrup på Tågalycke och dennes hustru Margareta Gagge. En gravsten över dessa båda finns i vapenhuset.
Där vi även bland annat finner en ovanlig gravvård - som är på engelska. Den är över Margaret Stawford, död i lungsot i maj 1819. Hon föddes i Durham, England och gifte sig senare med direktören på Höganäs stenkolsverk Thomas Stawford. Även sonen John Stawford som dog året efter knappt 30 år gammal begravdes invid sin mor.
Långhusets stjärnvalv tros kunna vara från omkring 1430. Omkring år 1500 utfördes nya kalkmålningar i valv och på väggar i kyrkorummet. Dessa målningar har senare täckts öve och delar finns förmodligen ännu under den vita kalken. Målningarnas upphovsman kan ha varit den så kallade Helsingborgsmästaren, som också dekorerade Brunnby kyrka och Sankta Maria kyrka i Helsingborg vid slutet av 1400-talet.
Altaruppsatsen från 1622 är utförd i barockstil - liksom predikstolen som tillsammans med baldakinen dateras till 1602. Här ser vi evangelisterna och mellan dem hermer som symboliserar de olika dygderna.
Dopfunten i sandsten är från 1933, med huggna reliefer av bland annat Kristi dop, designad av blekingekonstnären Gunnar Torhamn.
Fönstermålningarna är skapade på 1940-talet av konstnären Ralph Bergholtz, som hade stor betydelse för glasmåleriets utveckling i Sverige under 1900-talet, inte minst genom den egna metoden högbränt glas. Kyrkans kalk från 1626 finns avbilda längst ner på denna glasmålning i koret.
Orgeln med 22 stämmor fördelade på två manualer och pedal byggdes 1968 av Anders Perssons Orgelbyggeri, Viken, och haren fasad som ritades av Torsten Leon Nilson.
En äldre orgelfasad med ljudlösa pipor som ritades av C F Ekholm 1885 finns bevarad på orgelläktaren vid långhusets västra sida.
På kyrkogården finns en ovanlig gravvård som också är ett exempel på traktens keramiska tradition. Det är vården över makarna Nordström som står intill gravkapellet. Vården som är tillverkad av sonen och keramikern Patrick Nordström har en cylindrisk form.
Ett fönster och rester av en portal från den ursprungliga kyrkan kan vi också se på norra sidan av långhusväggen.
Under takomläggningen 2009 påträffades bland annat en fint skuren takstolsdel som genom dendrokronologisk datering kunnat konstateras vara från 1140-talet. Stocken finns idag uppställd i kyrkans södra korsarm.
Kyrkan bestod från början av långhus samt kor och eventuellt absid i öster. Större delen av långhuset är bevarat från denna tid. Sannolikt tillfogades ett brett västtorn under 1200-talet, och något senare under 1300-talet försågs åtminstone långhusets östvägg med kalkmålningar. Rester av dessa finns kvar svagt synliga på vinden ovanför valven.
Tornspiran som lär ha fått sin nuvarande utformning år 1705, omtalades som ett viktigt landmärke för sjöfarten.
Tidigare hade Väsby kyrka två spiror, varav en satt över koret, men när den nya spiran på kyrktornet var klar, tog man ner den andra spiran. Bokstäverna S B P på västra fasaden, står för den dåvarande kyrkoherden i Väsby, Sven Brask Prost.
Den övre våningen i tornet har kanske varit ett högt beläget kapell. Tornet kan även ha varit försett med en herrskapsvåning från vilken kyrkans patronus kunnat övervara mässa. Patronus skyldigheter bestod i att sköta underhållet av och smycka kyrkobyggnaden, samt att avlöna prästen. Patronatet var under 1300-talet delat mellan flera olika personer. Ärkebiskopen Isaarnus hade den största delen medan den danske kungen och ett antal adelsmän delade på resten.
Kyrkan har två klockor. Storklockan är gjuten av Jonas Fries i Jönköping, men tros ursprungligen vara från 1523. Lillklockan göts 1608 av Borchart Gelbgjutare, och har inskriften ”Skuldlev”. Klockan var egentligen beställd av Skuldlevs församling i Danmark, men hamnade av misstag här.
År 1819 byggdes södra korsarmen och 1833 sakristian i öster.
Men redan under 1560-talet byggdes norra korsarmen och ett gravkor till Anders Jensen Ulfeldt af Vrangstrup på Tågalycke och dennes hustru Margareta Gagge. En gravsten över dessa båda finns i vapenhuset.
Där vi även bland annat finner en ovanlig gravvård - som är på engelska. Den är över Margaret Stawford, död i lungsot i maj 1819. Hon föddes i Durham, England och gifte sig senare med direktören på Höganäs stenkolsverk Thomas Stawford. Även sonen John Stawford som dog året efter knappt 30 år gammal begravdes invid sin mor.
Långhusets stjärnvalv tros kunna vara från omkring 1430. Omkring år 1500 utfördes nya kalkmålningar i valv och på väggar i kyrkorummet. Dessa målningar har senare täckts öve och delar finns förmodligen ännu under den vita kalken. Målningarnas upphovsman kan ha varit den så kallade Helsingborgsmästaren, som också dekorerade Brunnby kyrka och Sankta Maria kyrka i Helsingborg vid slutet av 1400-talet.
Altaruppsatsen från 1622 är utförd i barockstil - liksom predikstolen som tillsammans med baldakinen dateras till 1602. Här ser vi evangelisterna och mellan dem hermer som symboliserar de olika dygderna.
Dopfunten i sandsten är från 1933, med huggna reliefer av bland annat Kristi dop, designad av blekingekonstnären Gunnar Torhamn.
Fönstermålningarna är skapade på 1940-talet av konstnären Ralph Bergholtz, som hade stor betydelse för glasmåleriets utveckling i Sverige under 1900-talet, inte minst genom den egna metoden högbränt glas. Kyrkans kalk från 1626 finns avbilda längst ner på denna glasmålning i koret.
Orgeln med 22 stämmor fördelade på två manualer och pedal byggdes 1968 av Anders Perssons Orgelbyggeri, Viken, och haren fasad som ritades av Torsten Leon Nilson.
En äldre orgelfasad med ljudlösa pipor som ritades av C F Ekholm 1885 finns bevarad på orgelläktaren vid långhusets västra sida.
På kyrkogården finns en ovanlig gravvård som också är ett exempel på traktens keramiska tradition. Det är vården över makarna Nordström som står intill gravkapellet. Vården som är tillverkad av sonen och keramikern Patrick Nordström har en cylindrisk form.
