Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Ängelholms kommun
Barkåkra kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Barkåkra kyrka
Barkåkra kyrka byggdes på 1100-talet, och bland annat är grund- och murpartier av långskeppets mittdelar från den tiden.
På 1400-talet blev kyrkan prebendekyrka åt kantorn i Lunds domkyrka. Inkomsten från pastoratet användes alltså för att betala hans lön. Kyrkan fick då också sitt tidstypiska trappgaveltorn i väster. Samtidigt byggdes kyrkan ut, och fick då bland annat takvalk som försågs med målningar. Kyrkan byggdes även senare till men flera av dessa tillbyggnader har sedan rivits.
I början av 1800-talet byggdes den så kallade ”nykyrkan” i norr. Denna byggdes om 1924, då även altaret flyttade fram och den nuvarande sakristian tillkom bakom altaret.
Innan ingången genom tornets västfasad tillkom 1861 hade män och kvinnor åtskilda ingångar på långsidorna. Männen gick in den södra vägen och kvinnorna från den norra sidan.När kyrkan restaurerades i början av 1980-talet byggde man en ny vägg som gjorde vapenhuset något större, samtidigt som kyrkorummet kortades.
Under orgelläktaren i nykyrkan finns ett i dag igenmurat gravkor från 1600-talet. Detta byggdes genom ett gåvobrev från kung Christian IV till Gabriel Kruse och dennes efterkommande på godset Engeltofra. Som motprestation skulle godset varje år skänka en halv tunna smör till kyrkan. Först 1951 inlöstes detta så kallade landsgille av svenska staten.
Hålen i valven, som kallas ”skvallerhål” hade i själva verket en byggnadsteknisk funktion. Eftersom kyrkorna på den tiden inte var uppvärmda lät man fukten rinna ut ur hålen för att inte fukten i valven skulle frostspränga teglet. Kring skvallerhålen finns naiva målningar. I kryssvalven finns olika symboler som liknar skovelhjul och kompassrosor, och som ska symbolisera Guds allmakt.
Stickdesiger Anna-Karin Lundberg presenterade 2014 en specielt skapad vante för Barkåkra kyrka, men inspiration från sen av symbolerna i kryyssvalven.
Altartavlan är målad i slutet av 1730-talet av Johan Borg, och visar Jesu sista måltid med lärjungarna.
Altaruppsatsen som är skapad 1737 av bildhuggaren David Jastro från Helsingborg kostade tillsammans med förgyllningen 263 daler och 5 öre. Det två träskulpturer i naturlig storlek som står på var sin sidorna om altartavlan föreställer Moses med lagtavlorna samt Jesus som den gode herden.
Kormattan är designad av Barbro Nilsson från Märta Måås-Fjetterströms ateljé.
Den rikt ornamenterade dopfunten i granit är troligen från 1100-talet. den är prydd med figurer som föreställer ohyggliga bestar som representerar de onda makterna som dopet ska förskona oss ifrån. På en sida finns en lilja med korsblomma som berättar om det goda livet Gud ger den döpte.
Till dopfunten hör också ett dopfat som skänktes till kyrkan av dåvarande ägarna till Engeltofta, löjtnant Lindholm och dennes hustru.
Predikstolen i ek är från 1600-talet, men det är inte helt klarlagt när den tillkom. Under den kungliga kronan på väggen i stolen finns dock två initialer, F samt S, och kanske står initialerna för drottning Sofie Amalie, som var gift med den danske kungen Fredrik den III som regerade i Skåne mellan 1648 och 1658.
I predikstolen finns en sittbräda så prästen inte behövde stå upp under hela sin predikan.
Votivskeppet heter Prins Gustav och skänktes till kyrkan 1947 av Ragnar Pålsson och hans bror.
Även triumfkrucifixet är från slutet av 1940-talet.
Glasmålningarna som har tillkommit under 1960-1970-talen är donerades till kyrkan, och skapade av flera olika konstnärer: Randi Fisher, Ralph Bergholtz och Hugo Gehlin.
De utsmyckningar av glas som finns i fönsternischerna är gjorda 2015 av glaskonstnären Christian Svensson, glasblåsare i Magnarp.
Han har även skapat de glasdroppar som hänger i dopträdet, som är skapat av konstsmeden Lars-Otto Lindskog.
Orgeln som står i den så kallade nykyrkan på norra sidan byggdes 1992 av Tostareds kyrkorgelfabrik.
Den modell av flygplanet J35 Draken som hänger i vapenhuset är en gåva från den tid då kyrkan i Barkåkra även var flottiljkyrka och kyrkans kyrkoherde var flottiljpastor för flygflottiljen F10 i Barkåkra.
I nykyrkan finns en minnestavla över de 31 personer som miste livet i den tragiska flygolyckan i Vejby i november 1964.
Storklockan är gjuten 1643 av Hans Meyer i Helsingør. Lillklockan från 1786 är gjuten av Abra Malmberg.
Väster om kyrkan finns ett lapidarium, en utställning där man samlat gravvårdar som är intressanta att bevara för eftervärlden.
På 1400-talet blev kyrkan prebendekyrka åt kantorn i Lunds domkyrka. Inkomsten från pastoratet användes alltså för att betala hans lön. Kyrkan fick då också sitt tidstypiska trappgaveltorn i väster. Samtidigt byggdes kyrkan ut, och fick då bland annat takvalk som försågs med målningar. Kyrkan byggdes även senare till men flera av dessa tillbyggnader har sedan rivits.
I början av 1800-talet byggdes den så kallade ”nykyrkan” i norr. Denna byggdes om 1924, då även altaret flyttade fram och den nuvarande sakristian tillkom bakom altaret.
Innan ingången genom tornets västfasad tillkom 1861 hade män och kvinnor åtskilda ingångar på långsidorna. Männen gick in den södra vägen och kvinnorna från den norra sidan.När kyrkan restaurerades i början av 1980-talet byggde man en ny vägg som gjorde vapenhuset något större, samtidigt som kyrkorummet kortades.
Under orgelläktaren i nykyrkan finns ett i dag igenmurat gravkor från 1600-talet. Detta byggdes genom ett gåvobrev från kung Christian IV till Gabriel Kruse och dennes efterkommande på godset Engeltofra. Som motprestation skulle godset varje år skänka en halv tunna smör till kyrkan. Först 1951 inlöstes detta så kallade landsgille av svenska staten.
Hålen i valven, som kallas ”skvallerhål” hade i själva verket en byggnadsteknisk funktion. Eftersom kyrkorna på den tiden inte var uppvärmda lät man fukten rinna ut ur hålen för att inte fukten i valven skulle frostspränga teglet. Kring skvallerhålen finns naiva målningar. I kryssvalven finns olika symboler som liknar skovelhjul och kompassrosor, och som ska symbolisera Guds allmakt.
Stickdesiger Anna-Karin Lundberg presenterade 2014 en specielt skapad vante för Barkåkra kyrka, men inspiration från sen av symbolerna i kryyssvalven.
Altartavlan är målad i slutet av 1730-talet av Johan Borg, och visar Jesu sista måltid med lärjungarna.
Altaruppsatsen som är skapad 1737 av bildhuggaren David Jastro från Helsingborg kostade tillsammans med förgyllningen 263 daler och 5 öre. Det två träskulpturer i naturlig storlek som står på var sin sidorna om altartavlan föreställer Moses med lagtavlorna samt Jesus som den gode herden.
Kormattan är designad av Barbro Nilsson från Märta Måås-Fjetterströms ateljé.
Den rikt ornamenterade dopfunten i granit är troligen från 1100-talet. den är prydd med figurer som föreställer ohyggliga bestar som representerar de onda makterna som dopet ska förskona oss ifrån. På en sida finns en lilja med korsblomma som berättar om det goda livet Gud ger den döpte.
Till dopfunten hör också ett dopfat som skänktes till kyrkan av dåvarande ägarna till Engeltofta, löjtnant Lindholm och dennes hustru.
Predikstolen i ek är från 1600-talet, men det är inte helt klarlagt när den tillkom. Under den kungliga kronan på väggen i stolen finns dock två initialer, F samt S, och kanske står initialerna för drottning Sofie Amalie, som var gift med den danske kungen Fredrik den III som regerade i Skåne mellan 1648 och 1658.
I predikstolen finns en sittbräda så prästen inte behövde stå upp under hela sin predikan.
Votivskeppet heter Prins Gustav och skänktes till kyrkan 1947 av Ragnar Pålsson och hans bror.
Även triumfkrucifixet är från slutet av 1940-talet.
Glasmålningarna som har tillkommit under 1960-1970-talen är donerades till kyrkan, och skapade av flera olika konstnärer: Randi Fisher, Ralph Bergholtz och Hugo Gehlin.
De utsmyckningar av glas som finns i fönsternischerna är gjorda 2015 av glaskonstnären Christian Svensson, glasblåsare i Magnarp.
Han har även skapat de glasdroppar som hänger i dopträdet, som är skapat av konstsmeden Lars-Otto Lindskog.
Orgeln som står i den så kallade nykyrkan på norra sidan byggdes 1992 av Tostareds kyrkorgelfabrik.
Den modell av flygplanet J35 Draken som hänger i vapenhuset är en gåva från den tid då kyrkan i Barkåkra även var flottiljkyrka och kyrkans kyrkoherde var flottiljpastor för flygflottiljen F10 i Barkåkra.
I nykyrkan finns en minnestavla över de 31 personer som miste livet i den tragiska flygolyckan i Vejby i november 1964.
Storklockan är gjuten 1643 av Hans Meyer i Helsingør. Lillklockan från 1786 är gjuten av Abra Malmberg.
Väster om kyrkan finns ett lapidarium, en utställning där man samlat gravvårdar som är intressanta att bevara för eftervärlden.
