Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Ängelholms kommun
Hjärnarps kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Hjärnarps kyrka
Troligen har det funnits en kyrka här i Hjärnarp ända sedan 1100-talet, men denna medeltida kyrka förföll och blev med tiden också för liten för den växande församlingen.
I oktober 1836 tog församlingens kyrkoherde Sven Möller initiativet att bygga en ny kyrka. Efter att domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius besiktigat kyrkan dömdes den ut och gudstjänsterna förlades istället till Tåstarps kyrka.
Åren 1838 till 1843 uppfördes en ny stenkyrka i nyklassicistisk stil, ritad av fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Stål från Stockholm, som då jobbade på Överintendentsämbetet.
I början av 1800-talet hade man infört en förordning om att byggandet av alla kyrkor skulle gå till den som bjöd lägst på entreprenadauktion, något som ledde till omfattande problem med byggfusk. Speciellt drabbade blev byggandet av nya kyrkor i Bjäre härad där det var omständigt processer med entreprenörer efter bygget av flera kyrkor. Inte heller bygget av Hjärnaps kyrka var speciellt väl utfört och redan 1847 behövde kyrkan repareras. Byggmästaren som hade lämnat tio års garanti hade då gått i konkurs och församlingen fick själva stå för kostnaderna. Under årens lopp har sedan åtskilliga reparationer genomförts.
I tornet hänger två klockor. Storklockan, omgjuten år 1868, kommer från den gamla kyrkan,. Lillklockan är gjuten 1867 av J Ekman i Hörby.
Korväggen täcks av en freskomålning som till en del är skapad av konstnären Pär Siegård.
Församlingen hade inte varit nöjda med den tidigare utformningen av östväggen och kyrkoherden skrev ett brev till Byggnadsstyrelsen där man bad om råd om lämplig konstnär. Det var domkyrkoarkitekten Eiler Grabe som 1944 rekommenderade att Pär Siegård skulle dekorera östvägen. Konstnären inledde arbetet 1947, men eftersom han då var sjuk utfördes det mesta av målningen av hans nära vän och medarbetare Nils Möller. Siegårds förarbete var omfattande och han gav hela tiden anvisningar om hur arbetet skulle utföras. Trots att han var inlagd på lasarettet i Ängelholm följde han stundtals arbetet på plats genom en specialbyggd vagga i vilken han kunde hissas upp och ner i det höga kyrkorummet.
1957 invigdes målningen, som är är ungefär 100 kvadratmeter och fylld av ett sextiotal figurer, som tillsammans illustrerar Jesu lidandevecka.
Målningen ska tolkas från vänster till höger nedifrån och uppåt. De olika händelser som återges är: intåget i Jerusalem, nattvarden, Getsemane, gripandet, korsfästelsen och uppståndelsen. Högst upp i målningens mitt avbildas den förhärligade Kristus.
Pär Siegårds medhjälpare Nils Möller skapade också glasmålningen som är placerad över södra dörren. Motiven föreställer Den Heliga Ande, löftesbågen, det himmelska ljuset och Kristogrammet, och skänktes till kyrkan på 1980-talet.
Över norra fönstret finns en annan glasmålning som symboliserar korset, och som tidigare var placerad i koret.
Dopfunten i sandsten tillverkades omkring 1200, och det tillhörande dopfatet i mässing är från första hälften av 1600-talet.
I västra väggen längst bak i kyrkan hänger en matta, vävd av Märta-Måås Fjetterströms ateljé i Båstad.
Kororgeln är tillverkad i Lund 1977.
Huvudorgeln är byggde 1951 av Troels Krohn, Fredriksborgs Orgelbyggeri, och renoverades 1975 av Mårtenssons orgelbyggeri i Lund. Orgelfasaden är från 1844.
På kyrkogården finns S:t Stefanos kapell, som uppfördes 2008. Stefanos var den förste kristne martyren. Enligt Apostlagärningarna var han ledare för de grekisktalande medlemmarna av urförsamlingen, och när han sjöng Kristi lov, dömdes han av det judiska rådet för hädelse och stenades till döds omkring år 35. Stefanos är skyddspatron för kuskar, stalldrängar, stenhuggare, skräddare, vävare och timmermän.
På kyrkogården är bland annat trumpetaren Arne Lamberth begrav. Hans gravsten pryds av en trumpet.
I oktober 1836 tog församlingens kyrkoherde Sven Möller initiativet att bygga en ny kyrka. Efter att domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius besiktigat kyrkan dömdes den ut och gudstjänsterna förlades istället till Tåstarps kyrka.
Åren 1838 till 1843 uppfördes en ny stenkyrka i nyklassicistisk stil, ritad av fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Stål från Stockholm, som då jobbade på Överintendentsämbetet.
I början av 1800-talet hade man infört en förordning om att byggandet av alla kyrkor skulle gå till den som bjöd lägst på entreprenadauktion, något som ledde till omfattande problem med byggfusk. Speciellt drabbade blev byggandet av nya kyrkor i Bjäre härad där det var omständigt processer med entreprenörer efter bygget av flera kyrkor. Inte heller bygget av Hjärnaps kyrka var speciellt väl utfört och redan 1847 behövde kyrkan repareras. Byggmästaren som hade lämnat tio års garanti hade då gått i konkurs och församlingen fick själva stå för kostnaderna. Under årens lopp har sedan åtskilliga reparationer genomförts.
I tornet hänger två klockor. Storklockan, omgjuten år 1868, kommer från den gamla kyrkan,. Lillklockan är gjuten 1867 av J Ekman i Hörby.
Korväggen täcks av en freskomålning som till en del är skapad av konstnären Pär Siegård.
Församlingen hade inte varit nöjda med den tidigare utformningen av östväggen och kyrkoherden skrev ett brev till Byggnadsstyrelsen där man bad om råd om lämplig konstnär. Det var domkyrkoarkitekten Eiler Grabe som 1944 rekommenderade att Pär Siegård skulle dekorera östvägen. Konstnären inledde arbetet 1947, men eftersom han då var sjuk utfördes det mesta av målningen av hans nära vän och medarbetare Nils Möller. Siegårds förarbete var omfattande och han gav hela tiden anvisningar om hur arbetet skulle utföras. Trots att han var inlagd på lasarettet i Ängelholm följde han stundtals arbetet på plats genom en specialbyggd vagga i vilken han kunde hissas upp och ner i det höga kyrkorummet.
1957 invigdes målningen, som är är ungefär 100 kvadratmeter och fylld av ett sextiotal figurer, som tillsammans illustrerar Jesu lidandevecka.
Målningen ska tolkas från vänster till höger nedifrån och uppåt. De olika händelser som återges är: intåget i Jerusalem, nattvarden, Getsemane, gripandet, korsfästelsen och uppståndelsen. Högst upp i målningens mitt avbildas den förhärligade Kristus.
Pär Siegårds medhjälpare Nils Möller skapade också glasmålningen som är placerad över södra dörren. Motiven föreställer Den Heliga Ande, löftesbågen, det himmelska ljuset och Kristogrammet, och skänktes till kyrkan på 1980-talet.
Över norra fönstret finns en annan glasmålning som symboliserar korset, och som tidigare var placerad i koret.
Dopfunten i sandsten tillverkades omkring 1200, och det tillhörande dopfatet i mässing är från första hälften av 1600-talet.
I västra väggen längst bak i kyrkan hänger en matta, vävd av Märta-Måås Fjetterströms ateljé i Båstad.
Kororgeln är tillverkad i Lund 1977.
Huvudorgeln är byggde 1951 av Troels Krohn, Fredriksborgs Orgelbyggeri, och renoverades 1975 av Mårtenssons orgelbyggeri i Lund. Orgelfasaden är från 1844.
På kyrkogården finns S:t Stefanos kapell, som uppfördes 2008. Stefanos var den förste kristne martyren. Enligt Apostlagärningarna var han ledare för de grekisktalande medlemmarna av urförsamlingen, och när han sjöng Kristi lov, dömdes han av det judiska rådet för hädelse och stenades till döds omkring år 35. Stefanos är skyddspatron för kuskar, stalldrängar, stenhuggare, skräddare, vävare och timmermän.
På kyrkogården är bland annat trumpetaren Arne Lamberth begrav. Hans gravsten pryds av en trumpet.
