Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Ängelholms kommun
Höja kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Höja kyrka
Kyrkan har ritats av byggmästaren J Hallberg i Ängelholm, och sedan godkänts av arkitekt Ludvig Hedin vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Byggmästaren hade tidigare presenterat liknande ritningar för åtminstone tre andra församlingar i nordvästra Skåne, men endast i Vedby kom de till användning. Kyrkorummet där påminner mycket om utformningen av den här i Höja kyrka. Som förebild hade Hallberg förmodligen Mariakyrkan i Helsingborg. Den gamla 1400-talskyrkan hade restaurerats under ledning av arkitekten Carl Georg Brunius, som 1850 låtit publicera uppmätningar av kyrkan i Skånes konsthistoria.
Men den nuvarande kyrkan har haft en föregångare som förmodligen byggdes på 1200-talet. I en räkenskapsbok som är från 1580-talet, och som är en av de äldsta bevarade räkenskapsböckerna i landet beskrivs att man planerar att göra vissa ändringar på kyrkan. Bland annat planerade man att låta sätta in bänkar.
I mitten av 1870-talet var kyrkan i stort behov av renovering. Bland annat var tornet i så dåligt skick att man lät begränsa klockringningen eftersom man var rätt för att tornet skulle rämna.
Man fann det då billigast att bygga nytt.
Arbetet med att bygga kyrkan inleddes 1881, men gick inte helt problemfritt. Vid en storm under byggarbetet störtade tornspiran ner över långhuset. För att sänka byggnadskostnaden hade man också bytt det föreslagna Landskronateglet ut mot tegel från Krappeled. Och istället för Hallberg blev det byggmästaren Nils Andersson från Malmö som ledde arbetet.
Den 1 oktober 1882, på den helige Mikaels dag kunde kyrkan till slut ändå invigas.
I tornet hänger två klockor. Lillklockan från 1749 är gjuten av Andreas Wetterholtz i Malmö. Storklockan är ursprungligen från 1751, också den ett arbete av Wetterholtz, men omgöts 1945 av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad och blev då runt 200 kg tyngre.
Från den gamla medeltida föregångaren på platsen kommer bland annat dopfunten av sandsten, som är från 1200-talet.
Det tillhörande dopfatet av mässing är från 1600-talet. I gamla kyrkan var funten försedd med en idag försvunnen baldakin, snidad 1754 av Johan Ullberg.
Även altartavlan som visar korsnedtagningen, signerad H J Liljedahl år 1792, kommer från den gamla kyrkan. Motivet anses vara en kopia efter altartavlan i Kalmar domkyrka, utförd 1712 av David von Krafft.
Tavlan inköptes efter att man sålt, som det står "en ganska vacker och för denna lilla kyrka passande altartavla" till Rya församling. Numera finns den tidigare tavlan på Kulturen i Lund.
I Höja kyrkas räkenskaper står att Höja församling fyrtio år tidigare låtit förfärdiga den gamla altartavlan "med äkta guld, silver och målningar utsirad" för vilken bildhuggaren Johan Ullberg erhållit 200 riksdaler. Johan Ullberg återvände sedan till Höja kyrka 1761 för att som det står, göra diverse reparationer. 1700-tals tavlan genomgick en omfattande renovering 1967.
Den nuvarande predikstolen av ek är byggd 1882 efter J Hallbergs ritningar.
Ljuskronan som hänger närmast altaret är av malm, tillverkad 1604 och fanns också tidigare i den gamla kyrkan.
Orgeln byggdes 1889 av Samuel Molander i Göteborg, men utvidgades och omdisponerades 1954 av den danska orgelbyggarfirman Marcussen & Søn. 1988 gjordes en renovering av orgeln samtidigt som stämmorna sågs över för att återskapa något av dess ursprungliga klang. Orgelfasaden är ritad 1888 av arkitekterna Lindvall& Cronsiö.
Här finns även en kororgel byggd av Anders Persson i Viken.
Under orgelläktaren hänger ett epitafium, en oljemålning från 1700-talet över kyrkoherde Johan Gabriel Nykörch och hans familj.
I vapenhuset finns också en samling föremål i form av riddarattribut och en tavla över ringkrage tillhörande major Carl von Rango som dog 1741 i Höja. Vid sidan om tavlan hänger två av hans värjor. Ringkragen finns i original i kyrkans förvar.
Kyrkan har ett series pastorum i trä från 1656. Men ett av namnen från slutet av 1600-talet är en bluff. Eric Åhman var inte alls präst. Han lurade sig in i kyrkan genom att utge sig för att vara präst, och tjänstgjorde i två år, innan han begick tjänstefel och blev avslöjad. Åman flydde från Höja mot ett okänt öde.
I början av 2000-talet genomfördes en totalrenovering av kyrkan. Orgelläktaren byggdes ut och utrymme skapade för ett samlingsrum och toalett. Kyrkan kalkades också bland annat om in- och utvändigt.
Men den nuvarande kyrkan har haft en föregångare som förmodligen byggdes på 1200-talet. I en räkenskapsbok som är från 1580-talet, och som är en av de äldsta bevarade räkenskapsböckerna i landet beskrivs att man planerar att göra vissa ändringar på kyrkan. Bland annat planerade man att låta sätta in bänkar.
I mitten av 1870-talet var kyrkan i stort behov av renovering. Bland annat var tornet i så dåligt skick att man lät begränsa klockringningen eftersom man var rätt för att tornet skulle rämna.
Man fann det då billigast att bygga nytt.
Arbetet med att bygga kyrkan inleddes 1881, men gick inte helt problemfritt. Vid en storm under byggarbetet störtade tornspiran ner över långhuset. För att sänka byggnadskostnaden hade man också bytt det föreslagna Landskronateglet ut mot tegel från Krappeled. Och istället för Hallberg blev det byggmästaren Nils Andersson från Malmö som ledde arbetet.
Den 1 oktober 1882, på den helige Mikaels dag kunde kyrkan till slut ändå invigas.
I tornet hänger två klockor. Lillklockan från 1749 är gjuten av Andreas Wetterholtz i Malmö. Storklockan är ursprungligen från 1751, också den ett arbete av Wetterholtz, men omgöts 1945 av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad och blev då runt 200 kg tyngre.
Från den gamla medeltida föregångaren på platsen kommer bland annat dopfunten av sandsten, som är från 1200-talet.
Det tillhörande dopfatet av mässing är från 1600-talet. I gamla kyrkan var funten försedd med en idag försvunnen baldakin, snidad 1754 av Johan Ullberg.
Även altartavlan som visar korsnedtagningen, signerad H J Liljedahl år 1792, kommer från den gamla kyrkan. Motivet anses vara en kopia efter altartavlan i Kalmar domkyrka, utförd 1712 av David von Krafft.
Tavlan inköptes efter att man sålt, som det står "en ganska vacker och för denna lilla kyrka passande altartavla" till Rya församling. Numera finns den tidigare tavlan på Kulturen i Lund.
I Höja kyrkas räkenskaper står att Höja församling fyrtio år tidigare låtit förfärdiga den gamla altartavlan "med äkta guld, silver och målningar utsirad" för vilken bildhuggaren Johan Ullberg erhållit 200 riksdaler. Johan Ullberg återvände sedan till Höja kyrka 1761 för att som det står, göra diverse reparationer. 1700-tals tavlan genomgick en omfattande renovering 1967.
Den nuvarande predikstolen av ek är byggd 1882 efter J Hallbergs ritningar.
Ljuskronan som hänger närmast altaret är av malm, tillverkad 1604 och fanns också tidigare i den gamla kyrkan.
Orgeln byggdes 1889 av Samuel Molander i Göteborg, men utvidgades och omdisponerades 1954 av den danska orgelbyggarfirman Marcussen & Søn. 1988 gjordes en renovering av orgeln samtidigt som stämmorna sågs över för att återskapa något av dess ursprungliga klang. Orgelfasaden är ritad 1888 av arkitekterna Lindvall& Cronsiö.
Här finns även en kororgel byggd av Anders Persson i Viken.
Under orgelläktaren hänger ett epitafium, en oljemålning från 1700-talet över kyrkoherde Johan Gabriel Nykörch och hans familj.
I vapenhuset finns också en samling föremål i form av riddarattribut och en tavla över ringkrage tillhörande major Carl von Rango som dog 1741 i Höja. Vid sidan om tavlan hänger två av hans värjor. Ringkragen finns i original i kyrkans förvar.
Kyrkan har ett series pastorum i trä från 1656. Men ett av namnen från slutet av 1600-talet är en bluff. Eric Åhman var inte alls präst. Han lurade sig in i kyrkan genom att utge sig för att vara präst, och tjänstgjorde i två år, innan han begick tjänstefel och blev avslöjad. Åman flydde från Höja mot ett okänt öde.
I början av 2000-talet genomfördes en totalrenovering av kyrkan. Orgelläktaren byggdes ut och utrymme skapade för ett samlingsrum och toalett. Kyrkan kalkades också bland annat om in- och utvändigt.
