Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Ängelholms kommun
Tåstarps kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Tåstarps kyrka
Tåstarps kyrka byggdes förmodligen ursprungligen omkring år 1200 av cisterciensermunkar från Herrevads kloster.
Allt tyder på att klostret ägde mark i Munka Ljungby, och enligt Lunds stifts landebok fanns smärre jordegendomar, som tillföll den som fullgjorde prästtjänsten på orten.
Men enligt källorna saknades kyrkoherde både där och i Tåstarps socken. Antagligen tog sig munkar från huvudklostret till annexkyrkan. Kyrkan bestod då av ett långhus med ett lägre och smalare kor samt en halvrund absid i öster.
Traditionen berättar att man redan under hednisk tid helgat platsen till offer. När kristendomen börjar få fäste i trakten var det säkert naturligt att grunda en kyrka på en plats.
När kyrkan uppförde användes en ”offersten” som en grundsten. Denna återfinns i kyrkans andra valvslut på norra sidan.
En utbyggnad åt väster skedde under 1700-talet, och 1829 ersattes den tidigare klockstapeln med ett kyrktorn av gråsten.
Under 2016 inleds en stor antikvarisk undersökning av kyrkan.
Ursprungligen saknade kyrkan valv. Dessa slogs antagligen under 1400-talet, och de äldsta valven i kyrkan, som är de två främsta har försetts med vackra bårder längs valvribborna. Dessa påminner starkt om liknande dekorationer i Barkåkra kyrka.
Vid en omfattande renovering i mitten av 1900-talet togs gamla tidigare överkalkade målningar fram. Bland annat de två konsekrationskors, eller solkors som finns på norra väggen i det främre valvet, och som är från när kyrkan invigdes.
I första valvet på norra sidan finns också rester av texter omöjliga att tyda. I ursprungligt skick har kyrkan förmodligen varit prydd med ytterligare målningar som nu är försvunna.
Koret täcks av ett vackert stjärnvalv. I vardera hörnet hänger en järnring. Under den katolska tiden hängde från dessa ringar rökelsekar i långa länkar. Och förmodligen är korpartiet och absiden kyrkans äldsta delar.
Triumfkrucifixet som tidigare antagligen varit placerat i triumfbågen, är från medeltiden.
På funten som är från 1200-talet kan man se huggna vädurs- och människohuvuden. Det åttakantiga dopfatet i mässing är dock från 1600-talet.
När altaret renoverades 2006 upptäcktes en relikgömma under altarskivan. I gömman låg en medeltida relikask av bly, som nu finns att se i monterskåpet längst ner i långhuset.
Altartavlan från 1600-talet, som renoverades 1776, har tre motiv från Jesu lidandes historia: I det över fältet skildras Getsemane där Jesus och hans lärjungar bad kvällen före Jesu korsfästelse, och i de nedre fälten ser vi korsfästelsen och uppståndelsen.
Kyrkans predikstol byggdes 1619 och är försedd med den dåvarande danske kungen Christian IV´s namnchiffer. På predikstolen finns de fyra evangelisterna med sina respektive symboler ängeln, lejonet, oxen och örnen.
På korets norra vägg finns en gravsten som är från första hälften av 1700-talet. Den är över "Her leiutnant Peder Pedersen Larf vid Norra Skånska Regementet jemte des kära fru välborna Emerentia Zwarten anno 1710 Memento mori”, alltså ”kom ihåg att du är dödlig”. Ursprungligen låg gravstenen över deras gravplats framför altaret, där de fortfarande ligger begravda.
Kyrkans orgel som är byggd 1978 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har 12 stämmor, men fasaden är från 1853. Denna togs bort i början av 1930-talet när kyrkan införskaffade en Frobeniusorgel, men är sedan den nuvarande orgeln kom på plats åter monterad på läktarbarriären.
I kyrktornet hänger dels storklockan som är från 1775 och lillklockan som är från 1833. I tornet finns också ett urverk från 1938 som tillverkats av G W Linderoth i Stockholm, med fyra urtavlor. 2011 ersattes den helmekaniska styrningen med fyra elektriska urverk med radiostyrning.
I vapenhuset finns en mycket gammal fattigbössa.
Allt tyder på att klostret ägde mark i Munka Ljungby, och enligt Lunds stifts landebok fanns smärre jordegendomar, som tillföll den som fullgjorde prästtjänsten på orten.
Men enligt källorna saknades kyrkoherde både där och i Tåstarps socken. Antagligen tog sig munkar från huvudklostret till annexkyrkan. Kyrkan bestod då av ett långhus med ett lägre och smalare kor samt en halvrund absid i öster.
Traditionen berättar att man redan under hednisk tid helgat platsen till offer. När kristendomen börjar få fäste i trakten var det säkert naturligt att grunda en kyrka på en plats.
När kyrkan uppförde användes en ”offersten” som en grundsten. Denna återfinns i kyrkans andra valvslut på norra sidan.
En utbyggnad åt väster skedde under 1700-talet, och 1829 ersattes den tidigare klockstapeln med ett kyrktorn av gråsten.
Under 2016 inleds en stor antikvarisk undersökning av kyrkan.
Ursprungligen saknade kyrkan valv. Dessa slogs antagligen under 1400-talet, och de äldsta valven i kyrkan, som är de två främsta har försetts med vackra bårder längs valvribborna. Dessa påminner starkt om liknande dekorationer i Barkåkra kyrka.
Vid en omfattande renovering i mitten av 1900-talet togs gamla tidigare överkalkade målningar fram. Bland annat de två konsekrationskors, eller solkors som finns på norra väggen i det främre valvet, och som är från när kyrkan invigdes.
I första valvet på norra sidan finns också rester av texter omöjliga att tyda. I ursprungligt skick har kyrkan förmodligen varit prydd med ytterligare målningar som nu är försvunna.
Koret täcks av ett vackert stjärnvalv. I vardera hörnet hänger en järnring. Under den katolska tiden hängde från dessa ringar rökelsekar i långa länkar. Och förmodligen är korpartiet och absiden kyrkans äldsta delar.
Triumfkrucifixet som tidigare antagligen varit placerat i triumfbågen, är från medeltiden.
På funten som är från 1200-talet kan man se huggna vädurs- och människohuvuden. Det åttakantiga dopfatet i mässing är dock från 1600-talet.
När altaret renoverades 2006 upptäcktes en relikgömma under altarskivan. I gömman låg en medeltida relikask av bly, som nu finns att se i monterskåpet längst ner i långhuset.
Altartavlan från 1600-talet, som renoverades 1776, har tre motiv från Jesu lidandes historia: I det över fältet skildras Getsemane där Jesus och hans lärjungar bad kvällen före Jesu korsfästelse, och i de nedre fälten ser vi korsfästelsen och uppståndelsen.
Kyrkans predikstol byggdes 1619 och är försedd med den dåvarande danske kungen Christian IV´s namnchiffer. På predikstolen finns de fyra evangelisterna med sina respektive symboler ängeln, lejonet, oxen och örnen.
På korets norra vägg finns en gravsten som är från första hälften av 1700-talet. Den är över "Her leiutnant Peder Pedersen Larf vid Norra Skånska Regementet jemte des kära fru välborna Emerentia Zwarten anno 1710 Memento mori”, alltså ”kom ihåg att du är dödlig”. Ursprungligen låg gravstenen över deras gravplats framför altaret, där de fortfarande ligger begravda.
Kyrkans orgel som är byggd 1978 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har 12 stämmor, men fasaden är från 1853. Denna togs bort i början av 1930-talet när kyrkan införskaffade en Frobeniusorgel, men är sedan den nuvarande orgeln kom på plats åter monterad på läktarbarriären.
I kyrktornet hänger dels storklockan som är från 1775 och lillklockan som är från 1833. I tornet finns också ett urverk från 1938 som tillverkats av G W Linderoth i Stockholm, med fyra urtavlor. 2011 ersattes den helmekaniska styrningen med fyra elektriska urverk med radiostyrning.
I vapenhuset finns en mycket gammal fattigbössa.
