Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Svalövs kommun
Halmstads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Halmstads kyrka
Den nuvarande kyrkan är byggs på samma plats där det tidigare fanns en kyrkan från 1100-talet, men som på 1800-talet ansågs för liten då den bara rymde en tredjedel av församlingens invånare.
Denna kyrka revs 1863, och i stället uppfördes den nuvarande efter ritningar av den flitige kyrkoarkitekten vid Överintendentsämbetet i Stockholm, Johan Adolf Hawerman, som står bakom om och nybyggnad av cirka 100 kyrkor i hela landet.
När man uppförde den nuvarande kyrkan behöll man dock det medeltida klocktornet, som alltså ingår i dagens kyrka, liksom den gamla kyrkans västmur.
Kyrkan var liksom den föregående fram till 1922 patronskyrka till Duveke gods, och det var också patronus Berg von Linde som bekostade bygget av den nya kyrkan.
Hela kyrkan genomgick en omfattande renovering 2007, då bland annat nytt långhustak i tegel lades på medeltida vis utan innertak. Senaste renovering innan dess hade genomförts i slutet av 1980-talet. Under de år som gått hade kyrkans underhåll hunnit bli mycket eftersatt.
Krucifixet har en Jesus-skulptur som är från 1703 tillverkad av träsnidare Gustaf Kihlman, och har tidigare ingått som en del i en altaruppsats, men korset och fundamenten är troligen från 1950-talet , då också krucifixet försilvrades.
Enligt en tidigare inventarieförteckning fanns här även ett äldre krucifix i gips. Detta förvaras dock numera i familjen Horns gravkor ute på den gamla kyrkogården.
Dopfunten är från den gamla medeltida kyrkan, och förvarades efter att den gamla kylan rivits ett tag i stallet på Duveke gods, innan den åter hittade tillbaka till kyrkan.
Predikstolen som är sammanbyggd med sakristian är från 1862. Evangelistfigurerna som står i de rundbågiga nischerna är gjorda i keramik på Höganäs bruk.
Rester av en äldre predikstol tillverkad i början av 1700-talet av Gustaf Kilman finns bevarad bland annat i form av fyra omålade träskulpturer av krKristus och tre evangelister med sina respektive attribut. Figurerna som hänger på långhusets södra vägg återköptes av församlingen 1967 från Duveke gård.
Det rymliga långhuset har utmärkt akustik och används därför ofta vid konserter, musikgudstjänster och konfirmationer. Den nuvarande pneumatiska orgel är en av de första som tillverkades av Mårtenssons orgelfabrik i Lund.
Orgeln från 1926 är byggd av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, men har två stämmor som kommer från en äldre orgel byggd 1878 av Anders Viktor Lundahl. Orgelfasaden från samma år ritades av arkitekten Otto August Mankell.
I tornet hänger en storklocka, gjuten 1757, men lillklockan med den tyska inskriptionen, "Mein Hoffnung zu Gott allein 1593" används inte längre.
I slutet av 1800-talet bestod församlingen av lite mer än 1000 invånare, och kyrkogården räckte inte längre till. Kyrkorådet beslutade därför att utvidga kyrkogården mot väster. Men efter överklagande av kantor Vigren som bodde nära kyrkan att den nya kyrkogården skulle förstöra hans vattentäckt. Därför tog kyrkorådet 1901 beslutet att anlägga en helt ny kyrkogård, den så kallade kapellkyrkogården.
1909 byggdes ett kapell ritat av arkitekt Theodor Wåhlin. Kapellet som kostade 6380 konor att bygga bekostades av patronus på Duveke.
1950 hade medlemsantalet i församlingen sjunkit till cirka 250 personer och kapellet togs ur bruk. Sedan mitten av 1900-talet har bara enstaka begravningar skett på kyrkogården.
Denna kyrka revs 1863, och i stället uppfördes den nuvarande efter ritningar av den flitige kyrkoarkitekten vid Överintendentsämbetet i Stockholm, Johan Adolf Hawerman, som står bakom om och nybyggnad av cirka 100 kyrkor i hela landet.
När man uppförde den nuvarande kyrkan behöll man dock det medeltida klocktornet, som alltså ingår i dagens kyrka, liksom den gamla kyrkans västmur.
Kyrkan var liksom den föregående fram till 1922 patronskyrka till Duveke gods, och det var också patronus Berg von Linde som bekostade bygget av den nya kyrkan.
Hela kyrkan genomgick en omfattande renovering 2007, då bland annat nytt långhustak i tegel lades på medeltida vis utan innertak. Senaste renovering innan dess hade genomförts i slutet av 1980-talet. Under de år som gått hade kyrkans underhåll hunnit bli mycket eftersatt.
Krucifixet har en Jesus-skulptur som är från 1703 tillverkad av träsnidare Gustaf Kihlman, och har tidigare ingått som en del i en altaruppsats, men korset och fundamenten är troligen från 1950-talet , då också krucifixet försilvrades.
Enligt en tidigare inventarieförteckning fanns här även ett äldre krucifix i gips. Detta förvaras dock numera i familjen Horns gravkor ute på den gamla kyrkogården.
Dopfunten är från den gamla medeltida kyrkan, och förvarades efter att den gamla kylan rivits ett tag i stallet på Duveke gods, innan den åter hittade tillbaka till kyrkan.
Predikstolen som är sammanbyggd med sakristian är från 1862. Evangelistfigurerna som står i de rundbågiga nischerna är gjorda i keramik på Höganäs bruk.
Rester av en äldre predikstol tillverkad i början av 1700-talet av Gustaf Kilman finns bevarad bland annat i form av fyra omålade träskulpturer av krKristus och tre evangelister med sina respektive attribut. Figurerna som hänger på långhusets södra vägg återköptes av församlingen 1967 från Duveke gård.
Det rymliga långhuset har utmärkt akustik och används därför ofta vid konserter, musikgudstjänster och konfirmationer. Den nuvarande pneumatiska orgel är en av de första som tillverkades av Mårtenssons orgelfabrik i Lund.
Orgeln från 1926 är byggd av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, men har två stämmor som kommer från en äldre orgel byggd 1878 av Anders Viktor Lundahl. Orgelfasaden från samma år ritades av arkitekten Otto August Mankell.
I tornet hänger en storklocka, gjuten 1757, men lillklockan med den tyska inskriptionen, "Mein Hoffnung zu Gott allein 1593" används inte längre.
I slutet av 1800-talet bestod församlingen av lite mer än 1000 invånare, och kyrkogården räckte inte längre till. Kyrkorådet beslutade därför att utvidga kyrkogården mot väster. Men efter överklagande av kantor Vigren som bodde nära kyrkan att den nya kyrkogården skulle förstöra hans vattentäckt. Därför tog kyrkorådet 1901 beslutet att anlägga en helt ny kyrkogård, den så kallade kapellkyrkogården.
1909 byggdes ett kapell ritat av arkitekt Theodor Wåhlin. Kapellet som kostade 6380 konor att bygga bekostades av patronus på Duveke.
1950 hade medlemsantalet i församlingen sjunkit till cirka 250 personer och kapellet togs ur bruk. Sedan mitten av 1900-talet har bara enstaka begravningar skett på kyrkogården.
