Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Svalövs kommun
Felestads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Felestads kyrka
Vi har alla lärt oss att vår förste kristne kung var Olof Skötkonung som lär ha döpts vid Husaby källa år 1008 av den engelske missionären Sigfrid.
Dock var hans far Erik Segersäll först med att ta dopet. Han återföll dock till asatron, och eftersom Olof Skötkonung var den förste kung som behöll sin kristna tro livet ut, räknas istället han som vår förste kristne kung. Under Olof Skötkonungs tid började byggandet av kyrkor i landet.
Men här i det då danska landskapet Skåne hade kristnade börjat tidigare. Harald Blåtand hade redan år 960 förklarat Danmark som kristnat, och kyrkobyggandet hade alltså hunnit långt före Götaland och Svealand.
De första kyrkorna var här liksom i norr byggda i trä, men på 1100 och tidigt 1200-tal ersattes de flesta med sten eller tegelkyrkor.
Felestads kyrka som anses vara byggd omkring år 1200 är inte den första tegelkyrkan i Skåne, men tillhör en av de tidigaste. Byggnadsstilen är romansk, alltså med rundbågar.
Långhuset försågs från början med ett platt trätak som på 1400- eller 1500-talet ersatts med de nuvarande valven. På korets valvbågar finns bevarat ursprungliga målningar och även i absidens vägg finns målningar, såväl överkalkade som sådana utan överkalkning. Även långhusets valvbågar har överkalkade målningar.
I absidens vägg finns två invigningsringar från kyrkans invigning, och i väggen finns en så kallad piscina, ett uttömmningshål där bland annat överblivet vigvatten hälldes när man rengjorde nattvardskärlen. Man tror att den kan vara utförd av en stenmästare som går under namnet Maglehemsmästaren som var verksam under 1200-talet.
Fönstren var från början små och de nuvarande fönstren i långhus och kor tillkom förmodligen samtidigt som man uppförde det nuvarande tornet på 1870-talet efter ritningar av den kända kyrkoarkitekten Carl Georg Brunius.
Det tidigare tornet hade fått förfalla och rasade på 1600-talet. Därefter uppfördes en klockstapel av trä på kyrkogårdens nordvästra hörn. Kyrkklockan är mycket gammal men har omgjutits i Hörby 1857.
Under medeltiden hade männen egen ingång i långhuset från söder och kvinnorna i norr, och det fanns tidigare ett vapenhus vid männens port. Det har senare rivits.
De nuvarande bänkarna tillverkades 1750 i samband med att predikstolen köptes in från Skårby. Predikstolen som är tillverkad 1601 skänktes till Skårby kyrka av släkten Brahe på Krageholm. När den sedan i mitten av 1700-talet såldes till Felestas kyrka genomgick den en renovering. Allegoriska figurer och texter berättar om släkten Brahe, Peder Brahe och hans gemål Margareta Göje.
Dopfunten anses tillverkad på 1100-talet, sannolikt på Gotland, och var ursprungligen enligt gammal sed placerad i långhusets västligaste del, men finns numera i koret.
Den nuvarande orgeln som är från 1961 är byggd av Aagaard och senare omändrad av Johannes Künkel.
Dock var hans far Erik Segersäll först med att ta dopet. Han återföll dock till asatron, och eftersom Olof Skötkonung var den förste kung som behöll sin kristna tro livet ut, räknas istället han som vår förste kristne kung. Under Olof Skötkonungs tid började byggandet av kyrkor i landet.
Men här i det då danska landskapet Skåne hade kristnade börjat tidigare. Harald Blåtand hade redan år 960 förklarat Danmark som kristnat, och kyrkobyggandet hade alltså hunnit långt före Götaland och Svealand.
De första kyrkorna var här liksom i norr byggda i trä, men på 1100 och tidigt 1200-tal ersattes de flesta med sten eller tegelkyrkor.
Felestads kyrka som anses vara byggd omkring år 1200 är inte den första tegelkyrkan i Skåne, men tillhör en av de tidigaste. Byggnadsstilen är romansk, alltså med rundbågar.
Långhuset försågs från början med ett platt trätak som på 1400- eller 1500-talet ersatts med de nuvarande valven. På korets valvbågar finns bevarat ursprungliga målningar och även i absidens vägg finns målningar, såväl överkalkade som sådana utan överkalkning. Även långhusets valvbågar har överkalkade målningar.
I absidens vägg finns två invigningsringar från kyrkans invigning, och i väggen finns en så kallad piscina, ett uttömmningshål där bland annat överblivet vigvatten hälldes när man rengjorde nattvardskärlen. Man tror att den kan vara utförd av en stenmästare som går under namnet Maglehemsmästaren som var verksam under 1200-talet.
Fönstren var från början små och de nuvarande fönstren i långhus och kor tillkom förmodligen samtidigt som man uppförde det nuvarande tornet på 1870-talet efter ritningar av den kända kyrkoarkitekten Carl Georg Brunius.
Det tidigare tornet hade fått förfalla och rasade på 1600-talet. Därefter uppfördes en klockstapel av trä på kyrkogårdens nordvästra hörn. Kyrkklockan är mycket gammal men har omgjutits i Hörby 1857.
Under medeltiden hade männen egen ingång i långhuset från söder och kvinnorna i norr, och det fanns tidigare ett vapenhus vid männens port. Det har senare rivits.
De nuvarande bänkarna tillverkades 1750 i samband med att predikstolen köptes in från Skårby. Predikstolen som är tillverkad 1601 skänktes till Skårby kyrka av släkten Brahe på Krageholm. När den sedan i mitten av 1700-talet såldes till Felestas kyrka genomgick den en renovering. Allegoriska figurer och texter berättar om släkten Brahe, Peder Brahe och hans gemål Margareta Göje.
Dopfunten anses tillverkad på 1100-talet, sannolikt på Gotland, och var ursprungligen enligt gammal sed placerad i långhusets västligaste del, men finns numera i koret.
Den nuvarande orgeln som är från 1961 är byggd av Aagaard och senare omändrad av Johannes Künkel.
