Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Lunds kommun
Lyngby kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Lyngby kyrka
Lyngby kyrka som rymmer 350 sittande personer är den sett till utrymmet största kyrkan i Genarps församling, och byggdes 1882 i nyklassicistisk stil, förmodligen efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Men det finns även uppgift om att kyrkan skulle ha ritats av Malmö-arkitekten August Lindvall som bland annat ligger bakom Bjärshögs och Bunkeflo kyrkor, men det är inte troligt då dessa båda är i en helt annan stil än Lyngby kyrka.
Faktum är att Johan Fredrik Åbom redan på 1860-talet tog fram två tillbyggnadsförslag för den gamla kyrkan. Det ena innebar en breddning av långhuset och den andra att korsarmar skulle uppföras i anslutning till kyrkans kor.
Båda förslagen omfattade att ett torn skulle uppföras i väster. 1880 togs slutligen beslutet att den gamla kyrkan skulle rivas och att en ny skulle uppföras efter Åboms ombyggnadsritningar från 1869.
Den nuvarande kyrkan ersatte en medeltida tegelkyrka som låg en bit från den nuvarande kyrkan, och som hade dömts ut och senare revs.
I tornet hänger två klockor. Stora kyrkklockan är gjuten 1741 i Malmö av klockgjutaren Andrea Wetterholm. Lilla kyrkklockan är tillverkad av Ohlssons Klockgjuteri i Ystad och skänkt till kyrkan 1945 av Lyngby Arbetsförening.
Begravningskapellet på kyrkogården uppfördes på 1950-talet efter ritningar av dåvarande domkyrkoarkitekten Eiler Græbe i Lund, men inga begravningsgudstjänster har hållits här sedan 1970-talet. Det finns en väggmosaik i kapellet, som skall symbolisera hopp om det eviga livet efter döden. Mosaiken är skapad av Malmökonstnären Ove Wessbohn.
Lyngby gamla kyrka var under lång tid patronatskyrka för innehavaren på Assartorps sätesgård som ligger knappt två kilometer sydväst om Lyngby. Släktvapen finns avbildade på den bevarade bröstningen till läktarbarriären från 1700-talet som är uppsatt på långhusets södra vägg. Vi ser de Mörneska och Piperska vapnen.
På södra och norra korväggen finns också fyra målningar som föreställer Sankt Simon, Sankt Andreas, Sankt Judas Thadeus och Sankt Petrus.
Altartavlan är utförd av Freulein Marie Davids från Weimar, och är en kopia av en tavla utförd av 1600-talsmålaren Carlo Dolci från Florens, föreställande Kristus vid ett bord med bröd och dryckeskalk.
På långhusets norra vägg hänger en äldre altaruppsats som kommer från den gamla kyrkan och dateras till 1600-talet.
Även två gamla gravstenar som legat i den äldre kyrkan har satts upp på var sin sida om entrédörren i den nya kyrkan.
Den ena på södra sidan är över Nicolaus Laurentii Leostadius, som var kyrkoherde i församlingen under första halvan av 1600-talet. Stenen på norra sidan om entrédörren är drygt 100 år yngre, och är över kyrkoherden Paul Svensson Bånge som verkade här 1736 till 72.
Dopfunten är sannolikt från 1800-talet.
Triumfkrucifixet som hänger i triumfbågen tros vara från 1400-talet, men korset är av senare datum.
Orgeln tillverkades 1882 av orgelbyggare Rasmus Nilsson i Malmö. Orgelfasaden som är samtida med orgeln är ritad av arkitekt Isak Gustaf Clason.
Vid ingången från vapenhuset finns en järnbeklädd offerstock från 1600-talet, och som bevarats från den tidigare kyrkan.
Faktum är att Johan Fredrik Åbom redan på 1860-talet tog fram två tillbyggnadsförslag för den gamla kyrkan. Det ena innebar en breddning av långhuset och den andra att korsarmar skulle uppföras i anslutning till kyrkans kor.
Båda förslagen omfattade att ett torn skulle uppföras i väster. 1880 togs slutligen beslutet att den gamla kyrkan skulle rivas och att en ny skulle uppföras efter Åboms ombyggnadsritningar från 1869.
Den nuvarande kyrkan ersatte en medeltida tegelkyrka som låg en bit från den nuvarande kyrkan, och som hade dömts ut och senare revs.
I tornet hänger två klockor. Stora kyrkklockan är gjuten 1741 i Malmö av klockgjutaren Andrea Wetterholm. Lilla kyrkklockan är tillverkad av Ohlssons Klockgjuteri i Ystad och skänkt till kyrkan 1945 av Lyngby Arbetsförening.
Begravningskapellet på kyrkogården uppfördes på 1950-talet efter ritningar av dåvarande domkyrkoarkitekten Eiler Græbe i Lund, men inga begravningsgudstjänster har hållits här sedan 1970-talet. Det finns en väggmosaik i kapellet, som skall symbolisera hopp om det eviga livet efter döden. Mosaiken är skapad av Malmökonstnären Ove Wessbohn.
Lyngby gamla kyrka var under lång tid patronatskyrka för innehavaren på Assartorps sätesgård som ligger knappt två kilometer sydväst om Lyngby. Släktvapen finns avbildade på den bevarade bröstningen till läktarbarriären från 1700-talet som är uppsatt på långhusets södra vägg. Vi ser de Mörneska och Piperska vapnen.
På södra och norra korväggen finns också fyra målningar som föreställer Sankt Simon, Sankt Andreas, Sankt Judas Thadeus och Sankt Petrus.
Altartavlan är utförd av Freulein Marie Davids från Weimar, och är en kopia av en tavla utförd av 1600-talsmålaren Carlo Dolci från Florens, föreställande Kristus vid ett bord med bröd och dryckeskalk.
På långhusets norra vägg hänger en äldre altaruppsats som kommer från den gamla kyrkan och dateras till 1600-talet.
Även två gamla gravstenar som legat i den äldre kyrkan har satts upp på var sin sida om entrédörren i den nya kyrkan.
Den ena på södra sidan är över Nicolaus Laurentii Leostadius, som var kyrkoherde i församlingen under första halvan av 1600-talet. Stenen på norra sidan om entrédörren är drygt 100 år yngre, och är över kyrkoherden Paul Svensson Bånge som verkade här 1736 till 72.
Dopfunten är sannolikt från 1800-talet.
Triumfkrucifixet som hänger i triumfbågen tros vara från 1400-talet, men korset är av senare datum.
Orgeln tillverkades 1882 av orgelbyggare Rasmus Nilsson i Malmö. Orgelfasaden som är samtida med orgeln är ritad av arkitekt Isak Gustaf Clason.
Vid ingången från vapenhuset finns en järnbeklädd offerstock från 1600-talet, och som bevarats från den tidigare kyrkan.
