Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Simrishamns kommun
Hammenhögs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Hammenhögs kyrka
Den nuvarande kyrkan i Hammenhög byggdes 1849 efter ritningar av arkitekten och konsthistoriken Carl George Brunius. Han var ett aktat namn som specialforskare i Sveriges äldre konsthistoria, och även bland annat kyrkoherde.
Brunius var en stark motståndare till den så kallade ”ladustilen”, alltså den typ av kyrkor som byggdes framför allt under senare delen av 1700-talet, men även i början av 1800-talet. Bland annat biskopen i Växjö, Esajas Tegnér hade ju förordat att man skulle riva alla små gamla trånga och mörka medeltidskyrkor, och i stället bygga nytt och stort. Det blev en typ av kyrkor som föraktfullt kom att kallas Tegnérlador. Carl Georg Brunius som faktiskt hade efterträtt Esajas Tegnér som professor i grekiska vid Lunds universitet, vurmade istället mycket för både den tidigmedeltida romanska stilen och den senare gotiska stilen.
Enligt Brunius förslag, som bearbetade av arkitekten Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet i Stockholm, skulle långhuset bevaras men förlängas åt öster, men när koret och de båda vapenhusen rivits försvann stödet för långhusets väggar och valven störtade in.
Arbetet tog därför mycket längre tid och kostade mer än beräknat.
Men 1849 stod alltså en helt ny kyrka färdig med kor, långhus och torn. Av den föregående medeltida kyrkan finns bara den nedre delen av tornet kvar.
Innan den nya kyrkan byggdes hade man gjort sig av med det mesta av inventarierna från den gamla kyrkan såsom altarutsmyckning, predikstol med mer. Kvar finns idag dopfunten från 1200-talet, huggen av den gotländske stenmästaren Sighraf som även gjort dopfunten i Hannas kyrka. Vi vet hans namn eftersom han skrivit sin signatur på en liknande funt som finns på Borgholm. Bilderna i relief på dopfunten i Hammenhögs kyrka visar bland annat Marie bebådelse, Jesu födelse och de vise männens besök.
Predikstolen är troligen ritad av Brunius, och är liksom läktaren från när kyrkan byggdes.
Några år senare upprättade arkitekt Otto August Mankell ritning till altaret och orgeläktare.
Det dröjde till 1868 innan kyrkan fick sin altartavla målad av Bengt Nordenberg som kom från Blekinge, men som främst var verksam i Düsseldorf i Tyskland. Tavlan föreställer Jesus bedjande i Getsemane örtagård.
Kyrkans första orgel som byggdes av Carl August Johansson från Hovmantorp, och som installerades 1869, ersattes 1923, och byttes åter ut i början av 2000-talet med en orgel tillverkad av Mårtenssons orgelfabrik i Lund.
2007 fick kyrkorummet en Mariabild gjord av träbildhuggare Carsten Nilsson från Hammenhög.
Vid ingången till långhuset står en fattigstock från 1851 av järnbeslaget trä.
En ram med Gustav IV:s krönta monogram hänger i vapenhuset.
Storklockan som hänger i tornet gjöts 1938 av M & O Ohlsson i Ystad. Lillklockan är från 1500-talet och har inskriften "Si Deus pro nobis contra nos. Anno Domini 1575. Hielmicke Ååtesen.".
En gammal klocka från 1400-talet hängdes 1969 upp i Mariakapellet väster om kyrkogården. Klockan har en inskrift innehållande Elisabets hälsning till Maria, samt ett klockgjutarmärke i form av en snedställd sköld med krona, vilket utmärker mästaren Herman, som även var borgmästare i Lund.
2010 drabbades kyrkan av en pyromanbrand. Ett fönster hade slagits sönder och en kyrkbänk började brinna, men branden kunde släckas med en brandsläckare som fanns i kyrkan.
Brunius var en stark motståndare till den så kallade ”ladustilen”, alltså den typ av kyrkor som byggdes framför allt under senare delen av 1700-talet, men även i början av 1800-talet. Bland annat biskopen i Växjö, Esajas Tegnér hade ju förordat att man skulle riva alla små gamla trånga och mörka medeltidskyrkor, och i stället bygga nytt och stort. Det blev en typ av kyrkor som föraktfullt kom att kallas Tegnérlador. Carl Georg Brunius som faktiskt hade efterträtt Esajas Tegnér som professor i grekiska vid Lunds universitet, vurmade istället mycket för både den tidigmedeltida romanska stilen och den senare gotiska stilen.
Enligt Brunius förslag, som bearbetade av arkitekten Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet i Stockholm, skulle långhuset bevaras men förlängas åt öster, men när koret och de båda vapenhusen rivits försvann stödet för långhusets väggar och valven störtade in.
Arbetet tog därför mycket längre tid och kostade mer än beräknat.
Men 1849 stod alltså en helt ny kyrka färdig med kor, långhus och torn. Av den föregående medeltida kyrkan finns bara den nedre delen av tornet kvar.
Innan den nya kyrkan byggdes hade man gjort sig av med det mesta av inventarierna från den gamla kyrkan såsom altarutsmyckning, predikstol med mer. Kvar finns idag dopfunten från 1200-talet, huggen av den gotländske stenmästaren Sighraf som även gjort dopfunten i Hannas kyrka. Vi vet hans namn eftersom han skrivit sin signatur på en liknande funt som finns på Borgholm. Bilderna i relief på dopfunten i Hammenhögs kyrka visar bland annat Marie bebådelse, Jesu födelse och de vise männens besök.
Predikstolen är troligen ritad av Brunius, och är liksom läktaren från när kyrkan byggdes.
Några år senare upprättade arkitekt Otto August Mankell ritning till altaret och orgeläktare.
Det dröjde till 1868 innan kyrkan fick sin altartavla målad av Bengt Nordenberg som kom från Blekinge, men som främst var verksam i Düsseldorf i Tyskland. Tavlan föreställer Jesus bedjande i Getsemane örtagård.
Kyrkans första orgel som byggdes av Carl August Johansson från Hovmantorp, och som installerades 1869, ersattes 1923, och byttes åter ut i början av 2000-talet med en orgel tillverkad av Mårtenssons orgelfabrik i Lund.
2007 fick kyrkorummet en Mariabild gjord av träbildhuggare Carsten Nilsson från Hammenhög.
Vid ingången till långhuset står en fattigstock från 1851 av järnbeslaget trä.
En ram med Gustav IV:s krönta monogram hänger i vapenhuset.
Storklockan som hänger i tornet gjöts 1938 av M & O Ohlsson i Ystad. Lillklockan är från 1500-talet och har inskriften "Si Deus pro nobis contra nos. Anno Domini 1575. Hielmicke Ååtesen.".
En gammal klocka från 1400-talet hängdes 1969 upp i Mariakapellet väster om kyrkogården. Klockan har en inskrift innehållande Elisabets hälsning till Maria, samt ett klockgjutarmärke i form av en snedställd sköld med krona, vilket utmärker mästaren Herman, som även var borgmästare i Lund.
2010 drabbades kyrkan av en pyromanbrand. Ett fönster hade slagits sönder och en kyrkbänk började brinna, men branden kunde släckas med en brandsläckare som fanns i kyrkan.
