Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Båstads kommun
Grevie kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Grevie kyrka
Grevie kyrka är betydligt äldre än den verkar. Kyrkan ser ut att vara uppförd på 1800-talet, men är till sina äldsta delar från 1100-talet, och ursprungskyrkan är till stor del bevarad. Även om en hel del förändringar gjordes under 1800-talet. Bland annat tillkom i början av 1800-talet en stor korsarm på den norra sidan.
Senare genomfördes en genomgripande ombyggnad då de medeltida takvalven ersattes med trätak och fönstren förstorades. I mitten av 1800-talet revs det gamla kyrktornet och ersattes av det nuvarande, och i tornets bottenvåning inreddes ett nytt vapenhus. Strax därefter förlängdes långhuset åt öster efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom, detta eftersom den stora befolkningsökningen gjorde den gamla kyrkan för liten. Man hade redan 1804 byggt en korarm, den så kallade nykyrkan i norr. Och efter att tornet rasat 1838 byggdes ett nytt torn efter ritningar av S F Bohm.
Detta torn hade dock stora brister och en långvarig konflikt med entreprenören följde.
När så Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet i mitten av 1850-talet ritade den nuvarande kyrkan byggdes bland annat en femsidig sakristia mot öster och kyrkorummets orientering ändrades från det traditionella väst-öst mot nord-syd med ingång genom nykyrkan.
Vid en stor restaurering på 1960-talet tog man fram konturerna av ett medeltida valv vid vapenhusets ingång. Då flyttades också altaret till sin ursprungliga plats i koret från att tidigare ha varit placerat vid södra långväggen. Kyrkan fick samtidigt en ny huvudingång.
Redan i mitten av 1930-talet byggdes tornets lanternin om, eftersom den gamla öppna lanterninen var rötskadad.
Vid samma tillfälle målades altarfresken, med motivet Jesu Bergspredikan av konstnären Pär Siegård, men de bibliska gestalterna är placerade i kyrkans omgivande landskap med Kullaberg och Skälderviken som fond. Längst ner till vänster har Pär Siegård låtit avbilda sig själv med fru och barn.
Altarkrucifixet skänktes till kyrkan 1934 och har en Kristusbild snidad i Oberammergau i södra Tyskland.
Kormattan är formgiven av Barbro Nilsson för Märta Måås-Fjetterströms ateljé.
Den tidigare altartavlan som är en kopia av Carl Blocks Christus Consolator, och målad 1892 av Valfrid Nelson hänger på södra väggen i långhuset.
Den medeltida dopfunten har ett dopfat i mässing som är ett tyskt arbete från 1540.
Orgeln byggdes 1968 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, men det orgelfasad som finns på läktaren i nykyrkan, och som ritades av R F Pettersson används inte längre.
I vapenhuset finns en medeltida vigvattenskål, och i koret finns en ljuskrona i malm som skänktes till kyrkan av professor Christian Logomontanus i Köpenhamn.
Lillklockan är gjuten av dansken Rudolph Burchardo 1623. Storklockan ärr omgjuten flera gånger, senast 1936 av M & E Ohlsson i Ystad.
Senare genomfördes en genomgripande ombyggnad då de medeltida takvalven ersattes med trätak och fönstren förstorades. I mitten av 1800-talet revs det gamla kyrktornet och ersattes av det nuvarande, och i tornets bottenvåning inreddes ett nytt vapenhus. Strax därefter förlängdes långhuset åt öster efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom, detta eftersom den stora befolkningsökningen gjorde den gamla kyrkan för liten. Man hade redan 1804 byggt en korarm, den så kallade nykyrkan i norr. Och efter att tornet rasat 1838 byggdes ett nytt torn efter ritningar av S F Bohm.
Detta torn hade dock stora brister och en långvarig konflikt med entreprenören följde.
När så Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet i mitten av 1850-talet ritade den nuvarande kyrkan byggdes bland annat en femsidig sakristia mot öster och kyrkorummets orientering ändrades från det traditionella väst-öst mot nord-syd med ingång genom nykyrkan.
Vid en stor restaurering på 1960-talet tog man fram konturerna av ett medeltida valv vid vapenhusets ingång. Då flyttades också altaret till sin ursprungliga plats i koret från att tidigare ha varit placerat vid södra långväggen. Kyrkan fick samtidigt en ny huvudingång.
Redan i mitten av 1930-talet byggdes tornets lanternin om, eftersom den gamla öppna lanterninen var rötskadad.
Vid samma tillfälle målades altarfresken, med motivet Jesu Bergspredikan av konstnären Pär Siegård, men de bibliska gestalterna är placerade i kyrkans omgivande landskap med Kullaberg och Skälderviken som fond. Längst ner till vänster har Pär Siegård låtit avbilda sig själv med fru och barn.
Altarkrucifixet skänktes till kyrkan 1934 och har en Kristusbild snidad i Oberammergau i södra Tyskland.
Kormattan är formgiven av Barbro Nilsson för Märta Måås-Fjetterströms ateljé.
Den tidigare altartavlan som är en kopia av Carl Blocks Christus Consolator, och målad 1892 av Valfrid Nelson hänger på södra väggen i långhuset.
Den medeltida dopfunten har ett dopfat i mässing som är ett tyskt arbete från 1540.
Orgeln byggdes 1968 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, men det orgelfasad som finns på läktaren i nykyrkan, och som ritades av R F Pettersson används inte längre.
I vapenhuset finns en medeltida vigvattenskål, och i koret finns en ljuskrona i malm som skänktes till kyrkan av professor Christian Logomontanus i Köpenhamn.
Lillklockan är gjuten av dansken Rudolph Burchardo 1623. Storklockan ärr omgjuten flera gånger, senast 1936 av M & E Ohlsson i Ystad.