Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Sjöbo kommun
Everlövs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Everlövs kyrka
Everlövs kyrka byggdes som så många andra kyrkor i Skåne på 1100-talet, och ersatte då en stavkyrka på samma plats. När man renoverade kyrkan på 1950-talet återfann man avtryck efter två plankor från den gamla kyrkan.
Under 1400-talet byggdes tornet och vapenhuset. Samma århundrade slogs även valv i både kor och långhus, Bredden på kyrkan gjorde det nödvändigt att förse kyrkan med tre pelare för att bära upp valven.
I den främre pelaren finns en öppning som gjorde att även den som stod bakom pelaren kunde se fram mot koret och altaret. Genom detta fick man inte mindre än 6 valv i skeppet. Detta gjorde också att valvkapporna blev ganska små och mycket välvda, vilket ger en speciell karaktär åt bilderna.
Kring år 1500 försågs valven med kalkmålningar. Eftersom delar av målningarna togs fram redan i mitten av 1800-talet kom konstnären att kallas "Everlövsmästaren". Bland de många kyrkor som anses målade av Everlövsmästaren eller hans verkstad hittar vi bland andra Andrarum, Benestad, Farstorp, Hästveda, Kågeröd, Norra Vram, Röddinge, Äspö och Åhus.
I koret finns de fyra evangelisterna med sina symboler: Matteus med ängeln, Marcus med lejonet, Lukas med oxen och Johannes med örnen. Notera att evangelisterna Matteus och Markus båda bär glasögon! Redan på 1300-talet tillverkades glasögon av pincétyp, som vi ser att Matteus använder. Glasen satt fast i en fjädrande båge som klämdes fast på näsan.
Altaruppsats och predikstol är snidade i ek år 1626. Under predikstolen syns fortfarande det medeltida södra helgonaltaret.
I vapenhuset står sedan början av förra seklet kyrkans ursprungliga dörr bevarad. Den tillverkades av ek och har dekorationer av järn, som solkors, solringar och skepp. Symboler som visar att dörren är tillverkad i brytningstiden mellan hedendom och kristendom.
På kyrkogården finns en stiglucka som leder in till kyrkogårdens äldsta del. Kyrkogården har sedan dess utvidgats, och stigluckan står därför idag mitt på kyrkogården. När man på 1890-talet ville riva stigluckan eftersom den då var i dåligt skick och ansågs felplacerad satte sig kyrkoherden sig emot detta. Han skrev brev till Vitterhetsakademin och stigluckan kunde räddas.
Under 1400-talet byggdes tornet och vapenhuset. Samma århundrade slogs även valv i både kor och långhus, Bredden på kyrkan gjorde det nödvändigt att förse kyrkan med tre pelare för att bära upp valven.
I den främre pelaren finns en öppning som gjorde att även den som stod bakom pelaren kunde se fram mot koret och altaret. Genom detta fick man inte mindre än 6 valv i skeppet. Detta gjorde också att valvkapporna blev ganska små och mycket välvda, vilket ger en speciell karaktär åt bilderna.
Kring år 1500 försågs valven med kalkmålningar. Eftersom delar av målningarna togs fram redan i mitten av 1800-talet kom konstnären att kallas "Everlövsmästaren". Bland de många kyrkor som anses målade av Everlövsmästaren eller hans verkstad hittar vi bland andra Andrarum, Benestad, Farstorp, Hästveda, Kågeröd, Norra Vram, Röddinge, Äspö och Åhus.
I koret finns de fyra evangelisterna med sina symboler: Matteus med ängeln, Marcus med lejonet, Lukas med oxen och Johannes med örnen. Notera att evangelisterna Matteus och Markus båda bär glasögon! Redan på 1300-talet tillverkades glasögon av pincétyp, som vi ser att Matteus använder. Glasen satt fast i en fjädrande båge som klämdes fast på näsan.
Altaruppsats och predikstol är snidade i ek år 1626. Under predikstolen syns fortfarande det medeltida södra helgonaltaret.
I vapenhuset står sedan början av förra seklet kyrkans ursprungliga dörr bevarad. Den tillverkades av ek och har dekorationer av järn, som solkors, solringar och skepp. Symboler som visar att dörren är tillverkad i brytningstiden mellan hedendom och kristendom.
På kyrkogården finns en stiglucka som leder in till kyrkogårdens äldsta del. Kyrkogården har sedan dess utvidgats, och stigluckan står därför idag mitt på kyrkogården. När man på 1890-talet ville riva stigluckan eftersom den då var i dåligt skick och ansågs felplacerad satte sig kyrkoherden sig emot detta. Han skrev brev till Vitterhetsakademin och stigluckan kunde räddas.
