Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Eslövs kommun
Eslövs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Eslövs kyrka
Eslövs kyrka byggdes 1891 i rött tegel, i en stil som kallas nygotisk.
Nygotiken som var gällande under 1800-talet hade sina förebilder i 1200-talets högresta franska kyrkobyggnader. Men stilen ansågs av kritiker som osvensk, detta i en tid då nationalromantiken blev allt med betydande. De röda tegelkyrkorna ansågs sakna värde och det föraktfulla begreppet ”Eslövsgotik” myntades. De högresta tegelkyrkorna stod i skarp kontrast till de vitkalkade trappgavelförsedda kyrkorna på den Skånska landsbygden. Trots detta rymmer stilen imponerande arkitektur och idag har vi lärt oss att på ett annat sätt än förr uppskatta formspråket.
Över ingången till Eslövs kyrka står något som kan förvirra. Texten lyder "Denna Vestra Sallerups kyrka uppfördes under konung Oscar II´s regering”.
Kyrkan hette under många år just Västra Sallerups kyrka, även om det faktiskt fanns och fortfarande finns en kyrka med samma namn i utkanten av Eslöv.
Bakgrunden är den att Västra Sallerups kyrka, som ligger i byn Västra Sallerup i utkanten av Eslövs tätort, var Eslövs ursprungliga församlingskyrka.
Den nya kyrkan i stationssamhället Eslöv var tänkt att helt ersätta den gamla medeltidskyrkan som skulle rivas. Denna fick dock stå kvar, även om det till en början var som ödekyrka. När sedan Västra Sallerups medeltidskyrka återinvigdes efter en omfattande restaurering under första halvan av 1950-talet fick den nya kyrkan namnet Eslövs kyrka.
Eslövs kyrka ritades av arkitekt Carl Möller, som senare skulle bli generaldirektör i Byggnadsstyrelsen.
Man hade utlyst en tävling som visserligen vanns av arkitekten Salomon Sörensen, men hans förslag godkändes inte av överintendentsämbetet, kanske för sin okonventionella placering av kyrktornet vid sidan av långhuset eller för att det helt enkelt blev för dyrt. Tidigare hade även domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall tagit från ett utkast till en ny kyrka.
Istället fick Stockholmsarkitekten Carl Möller, som hade kopplingar till överintendentsämbetet, rita den nya kyrkan.
Resultatet blev en röd tegelkatedral i gotisk stil med högt spetsigt torn åt väster.
När kyrktornet stod klart i november 1890 levererades tornspiran från Åkermans Gjuteri och mekaniska Verkstad, och detta var då ett av de första uppdragen för den då nybildade firman, som idag är en av Sveriges största grävmaskinstillverkare. Sommaren 1891 anlände kyrkklockorna som gjutits av Göteborgs mekaniska verkstad.
Kyrkan invigdes den första söndagen i advent 1891, av kontraktsprosten Ored Palm.
I korets spetsbågefönster och de två rundfönster mot norr respektive söder finns glasmålningar utförda 1967 av konstnären Stig Rydberg, som föddes i Eslöv 1917.
Från den nuvarande Västra Sallerups kyrka kom bland annat predikstolen från 1615 liksom den gamla dopfunten. Dessa är nu åter tillbaka i sin gamla kyrkan, och i stället har Eslövs kyrka en predikstol ritad av domkyrkoarkitekten Eiler Græbe, och en dopfunt som är skapad av Stig Rydberg. Cuppen har stiliserade bilder och den cylindriska foten pryds av spetsbågiga blindarkader där de tolv arkadpelarna symboliserar apostlarna.
Framför altaret ligger en kormatta komponerad av Barbro Nilsson, och utförd av Märta Måås-Fjetterströms ateljé.
I sidokapellet i södra korsarmen finns ett Mariaaltare med en Marinskulptur utförd 2000 av konstnären Mårten Hultenberg i Fjellie.
Eslövs kyrka hade tidigare en orgel byggd av Åkerman & Lund i Stockholm, men den nuvarande orgeln som kom till kyrkan 1953 är byggd av orgelfabriken Flentrop Orgelbouw i Zaandan, Nederländerna.
Kororgeln från 1988 som tillverkades av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har sex stämmor fördelade på en manual plus pedal.
Nygotiken som var gällande under 1800-talet hade sina förebilder i 1200-talets högresta franska kyrkobyggnader. Men stilen ansågs av kritiker som osvensk, detta i en tid då nationalromantiken blev allt med betydande. De röda tegelkyrkorna ansågs sakna värde och det föraktfulla begreppet ”Eslövsgotik” myntades. De högresta tegelkyrkorna stod i skarp kontrast till de vitkalkade trappgavelförsedda kyrkorna på den Skånska landsbygden. Trots detta rymmer stilen imponerande arkitektur och idag har vi lärt oss att på ett annat sätt än förr uppskatta formspråket.
Över ingången till Eslövs kyrka står något som kan förvirra. Texten lyder "Denna Vestra Sallerups kyrka uppfördes under konung Oscar II´s regering”.
Kyrkan hette under många år just Västra Sallerups kyrka, även om det faktiskt fanns och fortfarande finns en kyrka med samma namn i utkanten av Eslöv.
Bakgrunden är den att Västra Sallerups kyrka, som ligger i byn Västra Sallerup i utkanten av Eslövs tätort, var Eslövs ursprungliga församlingskyrka.
Den nya kyrkan i stationssamhället Eslöv var tänkt att helt ersätta den gamla medeltidskyrkan som skulle rivas. Denna fick dock stå kvar, även om det till en början var som ödekyrka. När sedan Västra Sallerups medeltidskyrka återinvigdes efter en omfattande restaurering under första halvan av 1950-talet fick den nya kyrkan namnet Eslövs kyrka.
Eslövs kyrka ritades av arkitekt Carl Möller, som senare skulle bli generaldirektör i Byggnadsstyrelsen.
Man hade utlyst en tävling som visserligen vanns av arkitekten Salomon Sörensen, men hans förslag godkändes inte av överintendentsämbetet, kanske för sin okonventionella placering av kyrktornet vid sidan av långhuset eller för att det helt enkelt blev för dyrt. Tidigare hade även domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall tagit från ett utkast till en ny kyrka.
Istället fick Stockholmsarkitekten Carl Möller, som hade kopplingar till överintendentsämbetet, rita den nya kyrkan.
Resultatet blev en röd tegelkatedral i gotisk stil med högt spetsigt torn åt väster.
När kyrktornet stod klart i november 1890 levererades tornspiran från Åkermans Gjuteri och mekaniska Verkstad, och detta var då ett av de första uppdragen för den då nybildade firman, som idag är en av Sveriges största grävmaskinstillverkare. Sommaren 1891 anlände kyrkklockorna som gjutits av Göteborgs mekaniska verkstad.
Kyrkan invigdes den första söndagen i advent 1891, av kontraktsprosten Ored Palm.
I korets spetsbågefönster och de två rundfönster mot norr respektive söder finns glasmålningar utförda 1967 av konstnären Stig Rydberg, som föddes i Eslöv 1917.
Från den nuvarande Västra Sallerups kyrka kom bland annat predikstolen från 1615 liksom den gamla dopfunten. Dessa är nu åter tillbaka i sin gamla kyrkan, och i stället har Eslövs kyrka en predikstol ritad av domkyrkoarkitekten Eiler Græbe, och en dopfunt som är skapad av Stig Rydberg. Cuppen har stiliserade bilder och den cylindriska foten pryds av spetsbågiga blindarkader där de tolv arkadpelarna symboliserar apostlarna.
Framför altaret ligger en kormatta komponerad av Barbro Nilsson, och utförd av Märta Måås-Fjetterströms ateljé.
I sidokapellet i södra korsarmen finns ett Mariaaltare med en Marinskulptur utförd 2000 av konstnären Mårten Hultenberg i Fjellie.
Eslövs kyrka hade tidigare en orgel byggd av Åkerman & Lund i Stockholm, men den nuvarande orgeln som kom till kyrkan 1953 är byggd av orgelfabriken Flentrop Orgelbouw i Zaandan, Nederländerna.
Kororgeln från 1988 som tillverkades av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har sex stämmor fördelade på en manual plus pedal.
