Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Eslövs kommun
Harlösa kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Harlösa kyrka
Ursprunget till Harlösa kyrka, som var en romansk absidkyrkan av sten är sannolikt byggd omkring år 1200. Men det fanns troligen redan tidigare en träkyrka på platsen.
De äldsta delarna av den första stenkyrkan ingår i den nuvarande kyrkans långhus, absid och kor. Säkerligen hade också kyrkan, som var helgad åt Sankt Martin, ett platt innertak av trä.
När kyrkan senare under medeltiden förlängdes mot väster fick den också invändigt valv. På kyrkvinden ovanför valven kan man ovanför korets östra vägg ännu se fragment av de ursprungliga romanska kalkmålningarna. På södra sidan finns också rester av smala högt sittande fönsteröppningar.
Ett torn byggdes 1831 samt en sakristia i söder 1880. Redan 1740 tillbyggdes en korsarm i norr. I tornet hänger två klockor, vara den större är från mitten av 1700-talet, men senare omgjuten. Den mindre kyrkklockan är cirka 100 år äldre.
På kyrkogården norr om kyrkan finns ett gravkor tillhörande ätten Schwerin, som var en av släkter som hörde hemma på närliggande Hjularöds slott.
Och i utbyggnaden kallad nykyrkan finns flera epitafier, alltså minnessköldar över släkter knutna till slottet.
Ett par visar det Buchwaldska vapnet. Det ena av dessa minner om baron Friedrich von Buchwald som dog i Wismar 1693. Det andra epitafiet är över baron Christian Albrecht von Buchwald som dog 1706. Under koret finns ett gravkor från 1600-talet där medlemmar av släkterna Buchwald och Liewen vilar.
Ett annat epitafium föreställer de Dellwigska vapnet. Ätten de Dellwig innehade Hjularöd från 1740 till början av 1800-talet, och skölden är till minne av de båda ogifta bröderna de Dellwig, som båda avled på 1750-talet. Ättens gravkor finns under nykyrkan.
Man känner till att den första prästen i Harlösa levde i mitten av 1300-talet, och han finns med på den Series Pastorum som hänger på pelaren mellan nykyrkan och långhuset.
På tavlan står också namnet Fredrik P Sture, som var den förste svenske prästen i Frosta härad. Han och hans maka, döda 1687 respektive 1685 finns avbildade på ett porträtt i nykyrkan.
Dopfunten tillhör tiden då kyrkan uppfördes och brukar tillskrivas Mårten Stenmästare eller hans skola. Till dopfunten gör ett dopfat av mässing som är daterat till 1582 som i botten har en bild föreställande syndafallet.
Altaruppsatsen är ett renässansarbete från slutet av 1500-talet medan altartavlan med motivet ”Jesu bönekamp i Getsemane” troligtvis är från 1800-talet. Det har tidigare funnits andra altartavlor på samma plats. På 1700-talet omtalas en tavla med motivet ”Den heliga nattvarden”, och i en anteckning från 1830 omnämns en tidigare altartavla som fortfarande finns i kyrkan, föreställande ”Jesu Kristi nedtagande från korset”, skänkt till kyrkan av friherre Schwerin på Hjularöd.
Predikstolen var ursprungligen en läktarpredikstol som var placerad i triumfbågen mellan långhus och kor. Den är skapad 1641 av träsnidaren Jacob Kremberg, och målades och förgylldes 17 år senare.
Predikstolen som eventuellt var Krembergs sista kompletta bildhuggeriarbete flyttades troligtvis under 1800-talets slut till den södra väggen.
För att få plats togs de yttre tavlorna bort och den fick ett nytt underrede med svarvade ben och svängd trappa.
Baldakinen som hänger ovanför är också från 1600- talet och har både den danske och svenske kungens namnschiffer. C IV står för Christian IV och CGRS för Carlous X Gustavus Rex Suecia.
Även herrskapsbänkarna är från den här tiden. De norra har inskriptionerna Friedric von Buchwald och årtalet 1663 medan de södra har Sophia Elisabet Augusta von Bützov. Exakt var de stått i kyrkan från början vet man inte - men bänksidorna är från den tid då ägarna till Hjularöd hade patronatsrätten till kyrkan.
Under predikstolen står en skulptur föreställande Sankt Sigfrid, den engelske missionär som enligt legenden i början av 1000-talet sägs ha döpt Olof Skötkonung till Sveriges förste kristne kung vid Husaby källa i Västergötland.
Skulpturen fanns tidigare på Hjularöds gods och är en gåva därifrån i modern tid.
På en pelare finns en tavla från 1700-talet där ett kors bildas av bokstäverna Jesus Christus.
Kyrkans ljuskronor är från olika epoker. Den äldsta från är 1660-talet.
Den yngsta ljuskronan som finns i nykyrkan var en gåva till kyrkan av godsägare Bergengren på Hjularöd 1982, i samband med dottern Annas bröllop.
Orgeln som har 13 stämmor fördelade på två manualer samt pedal, byggdes av Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1961, och ersatte då en orgel från tidigt 1800-tal.
De äldsta delarna av den första stenkyrkan ingår i den nuvarande kyrkans långhus, absid och kor. Säkerligen hade också kyrkan, som var helgad åt Sankt Martin, ett platt innertak av trä.
När kyrkan senare under medeltiden förlängdes mot väster fick den också invändigt valv. På kyrkvinden ovanför valven kan man ovanför korets östra vägg ännu se fragment av de ursprungliga romanska kalkmålningarna. På södra sidan finns också rester av smala högt sittande fönsteröppningar.
Ett torn byggdes 1831 samt en sakristia i söder 1880. Redan 1740 tillbyggdes en korsarm i norr. I tornet hänger två klockor, vara den större är från mitten av 1700-talet, men senare omgjuten. Den mindre kyrkklockan är cirka 100 år äldre.
På kyrkogården norr om kyrkan finns ett gravkor tillhörande ätten Schwerin, som var en av släkter som hörde hemma på närliggande Hjularöds slott.
Och i utbyggnaden kallad nykyrkan finns flera epitafier, alltså minnessköldar över släkter knutna till slottet.
Ett par visar det Buchwaldska vapnet. Det ena av dessa minner om baron Friedrich von Buchwald som dog i Wismar 1693. Det andra epitafiet är över baron Christian Albrecht von Buchwald som dog 1706. Under koret finns ett gravkor från 1600-talet där medlemmar av släkterna Buchwald och Liewen vilar.
Ett annat epitafium föreställer de Dellwigska vapnet. Ätten de Dellwig innehade Hjularöd från 1740 till början av 1800-talet, och skölden är till minne av de båda ogifta bröderna de Dellwig, som båda avled på 1750-talet. Ättens gravkor finns under nykyrkan.
Man känner till att den första prästen i Harlösa levde i mitten av 1300-talet, och han finns med på den Series Pastorum som hänger på pelaren mellan nykyrkan och långhuset.
På tavlan står också namnet Fredrik P Sture, som var den förste svenske prästen i Frosta härad. Han och hans maka, döda 1687 respektive 1685 finns avbildade på ett porträtt i nykyrkan.
Dopfunten tillhör tiden då kyrkan uppfördes och brukar tillskrivas Mårten Stenmästare eller hans skola. Till dopfunten gör ett dopfat av mässing som är daterat till 1582 som i botten har en bild föreställande syndafallet.
Altaruppsatsen är ett renässansarbete från slutet av 1500-talet medan altartavlan med motivet ”Jesu bönekamp i Getsemane” troligtvis är från 1800-talet. Det har tidigare funnits andra altartavlor på samma plats. På 1700-talet omtalas en tavla med motivet ”Den heliga nattvarden”, och i en anteckning från 1830 omnämns en tidigare altartavla som fortfarande finns i kyrkan, föreställande ”Jesu Kristi nedtagande från korset”, skänkt till kyrkan av friherre Schwerin på Hjularöd.
Predikstolen var ursprungligen en läktarpredikstol som var placerad i triumfbågen mellan långhus och kor. Den är skapad 1641 av träsnidaren Jacob Kremberg, och målades och förgylldes 17 år senare.
Predikstolen som eventuellt var Krembergs sista kompletta bildhuggeriarbete flyttades troligtvis under 1800-talets slut till den södra väggen.
För att få plats togs de yttre tavlorna bort och den fick ett nytt underrede med svarvade ben och svängd trappa.
Baldakinen som hänger ovanför är också från 1600- talet och har både den danske och svenske kungens namnschiffer. C IV står för Christian IV och CGRS för Carlous X Gustavus Rex Suecia.
Även herrskapsbänkarna är från den här tiden. De norra har inskriptionerna Friedric von Buchwald och årtalet 1663 medan de södra har Sophia Elisabet Augusta von Bützov. Exakt var de stått i kyrkan från början vet man inte - men bänksidorna är från den tid då ägarna till Hjularöd hade patronatsrätten till kyrkan.
Under predikstolen står en skulptur föreställande Sankt Sigfrid, den engelske missionär som enligt legenden i början av 1000-talet sägs ha döpt Olof Skötkonung till Sveriges förste kristne kung vid Husaby källa i Västergötland.
Skulpturen fanns tidigare på Hjularöds gods och är en gåva därifrån i modern tid.
På en pelare finns en tavla från 1700-talet där ett kors bildas av bokstäverna Jesus Christus.
Kyrkans ljuskronor är från olika epoker. Den äldsta från är 1660-talet.
Den yngsta ljuskronan som finns i nykyrkan var en gåva till kyrkan av godsägare Bergengren på Hjularöd 1982, i samband med dottern Annas bröllop.
Orgeln som har 13 stämmor fördelade på två manualer samt pedal, byggdes av Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1961, och ersatte då en orgel från tidigt 1800-tal.
