Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Eslövs kommun
Remmalövs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Remmalövs kyrka
Den första kyrkan som byggdes på 1200-talet, och som låg cirka 100 meter öster om den nuvarande, revs i slutet av 1800-talet när den nya uppfördes. Den förra kyrkan var en ganska liten kyrka och bestod av långhus och kor, och som senare också fick ett vapenhus på den södra sidan. Kyrkklockan fanns i ett separat klockhus i trä som stod nordväst om kyrkan.
Dagens kyrka är ritad av dåvarande stadsarkitekten i Malmö Salomon Sörensen. Förutom ett antal kyrkobyggnader står han bland annat bakom sjukhusbyggnader, bankbyggnader och universitetsinstitutioner. Han var också en av de mest produktiva arkitekterna i Malmös historia med över 100 utförda byggnader i staden.
Att man valde att uppföra den nya kyrkan på en ny tomt ett par hundra meter väster om den gamla kyrkplatsen berodde bland annat att det hade blivit svårt att utvidga den gamla kyrkogården, som hade tagits i bruk redan på 1100-talet.
Som entreprenör antogs byggmästare A Sjunnesson från Tjörnarp som förklarade sig kunna bygga den nya kyrkan och grundriva den gamla för en summa av 27 700 kr.
Den nya kyrkan som invigdes den 30 juni 1895 av kontraktsprosten Ored Palm i Västra Karaby, består av långhus och tvärskepp, med en sakristia i den norra delen.
I söder finns en orgelläktare, som dock stått oanvänd sedan mitten av 1970-talet, då det gamla orgelharmoniet togs ur bruk och istället ersattes av en fyrstämmig orgel från Mårtenssons orgelfabrik i Lund, som är placerad nere i kyrkan.
De tre färgrika korfönstren har i mitten som motiv Kristus som den gode herden. Sidofönstren visar de fyra evangelisterna; på vänstra sidan Matteus och Lukas och på den högra Johannes och Markus.
Kormattan kommer från Märta Måås-Fjetterströms ateljé i Båstad.
Ett flertal inventarier från den förra medeltida kyrkan har förts över till den nuvarande, som dopfunten av sandsten tillverkad kring 1200-talet. Dopfatet av mässing är av sent datum.
Även de två ståtliga malmstakarna på altaret som som anses vara från 1500-talet har hämtats från den gamla kyrkan.
Altaret pryds också av ett krucifix, inköpt i Tyskland.
Den äldsta delen av predikstolen är baldakinen som bär danske kungen Christian IV:s namnskiffer och alltså måste vara från tiden före 1648 då kungen dog.
Predikstolskorgen byggdes år 1753 av bildhuggaren Petter Löfberg i Gullarp på uppdrag av kyrkoherde Segud Langvagen och dennes maka, och det är möjligt att bildhuggare Löfberg då använde delar av en gammal predikstol. Det är de fem snidade träplattorna som föreställer Kristus och de fyra evangelisterna med sina symboler: Markus med lejonet, Matteus med ängeln, Lukas med oxen och Johannes med örnen.
I samband med att predikstolen flyttades till den nya kyrkan togs färgen bord och allt brunbetsades. Då tillverkades också underredet och en del andra detaljer.
Petter Löfbergs gjorde samtidigt med predikstolen också en altartavla till kyrkan, men denna finns numera på Kulturhistoriska muséet i Lund.
Ljuskronorna i långhuset inköptes i Tyskland efter kyrkans invigning. Enligt kyrkorådsprotokollet hoppades man, att de utom att sprida ljus över församlingen, också skulle förbättra akustiken.
På norra korväggen hänger en liten teckning föreställande den rivna medeltidskyrkan, och där finns även den gamla kyrknyckeln.
I tornet hänger två klockor, gjutna 1895 hos K G Bergholtz klockgjuteri i Stockholm.
Dagens kyrka är ritad av dåvarande stadsarkitekten i Malmö Salomon Sörensen. Förutom ett antal kyrkobyggnader står han bland annat bakom sjukhusbyggnader, bankbyggnader och universitetsinstitutioner. Han var också en av de mest produktiva arkitekterna i Malmös historia med över 100 utförda byggnader i staden.
Att man valde att uppföra den nya kyrkan på en ny tomt ett par hundra meter väster om den gamla kyrkplatsen berodde bland annat att det hade blivit svårt att utvidga den gamla kyrkogården, som hade tagits i bruk redan på 1100-talet.
Som entreprenör antogs byggmästare A Sjunnesson från Tjörnarp som förklarade sig kunna bygga den nya kyrkan och grundriva den gamla för en summa av 27 700 kr.
Den nya kyrkan som invigdes den 30 juni 1895 av kontraktsprosten Ored Palm i Västra Karaby, består av långhus och tvärskepp, med en sakristia i den norra delen.
I söder finns en orgelläktare, som dock stått oanvänd sedan mitten av 1970-talet, då det gamla orgelharmoniet togs ur bruk och istället ersattes av en fyrstämmig orgel från Mårtenssons orgelfabrik i Lund, som är placerad nere i kyrkan.
De tre färgrika korfönstren har i mitten som motiv Kristus som den gode herden. Sidofönstren visar de fyra evangelisterna; på vänstra sidan Matteus och Lukas och på den högra Johannes och Markus.
Kormattan kommer från Märta Måås-Fjetterströms ateljé i Båstad.
Ett flertal inventarier från den förra medeltida kyrkan har förts över till den nuvarande, som dopfunten av sandsten tillverkad kring 1200-talet. Dopfatet av mässing är av sent datum.
Även de två ståtliga malmstakarna på altaret som som anses vara från 1500-talet har hämtats från den gamla kyrkan.
Altaret pryds också av ett krucifix, inköpt i Tyskland.
Den äldsta delen av predikstolen är baldakinen som bär danske kungen Christian IV:s namnskiffer och alltså måste vara från tiden före 1648 då kungen dog.
Predikstolskorgen byggdes år 1753 av bildhuggaren Petter Löfberg i Gullarp på uppdrag av kyrkoherde Segud Langvagen och dennes maka, och det är möjligt att bildhuggare Löfberg då använde delar av en gammal predikstol. Det är de fem snidade träplattorna som föreställer Kristus och de fyra evangelisterna med sina symboler: Markus med lejonet, Matteus med ängeln, Lukas med oxen och Johannes med örnen.
I samband med att predikstolen flyttades till den nya kyrkan togs färgen bord och allt brunbetsades. Då tillverkades också underredet och en del andra detaljer.
Petter Löfbergs gjorde samtidigt med predikstolen också en altartavla till kyrkan, men denna finns numera på Kulturhistoriska muséet i Lund.
Ljuskronorna i långhuset inköptes i Tyskland efter kyrkans invigning. Enligt kyrkorådsprotokollet hoppades man, att de utom att sprida ljus över församlingen, också skulle förbättra akustiken.
På norra korväggen hänger en liten teckning föreställande den rivna medeltidskyrkan, och där finns även den gamla kyrknyckeln.
I tornet hänger två klockor, gjutna 1895 hos K G Bergholtz klockgjuteri i Stockholm.
