Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Östra Göinge kommun
Glimåkra kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Glimåkra kyrka
Kyrkan byggdes 1838 på samma plats där det tidigare legat en medeltida kyrkobyggnad, kanske redan i slutet av 1200-talet. Kyrkans utseende är speciellt då den saknar både tornöverdel och spira. Enligt sägnen beror det på att trollen i Trollabackarna kastade sten på tornet för att få tyst på oljudet från kyrkklockorna.
Sanningen är att pengarna inte räckte till för att bygga överdel på tornet, och i stället fick tornet ett enkelt platt tak. Om nu någon skulle missa detta fins en sten som berättar: ”Kyrktornet saknas”!
Kyrkan i Glimåkra byggdes enligt arkitekt Axel Nyströms ritningar och någon spira skulle tornet nog inte ha fått då dessa var förbjudna enligt kungligt påbud som var i kraft 1759-1857 på grund av rädsla för åsknedslag.
I kyrkans platta torn finns två klockor. Den stora är från 1975 och hänger tillsammans med lillklockan från 1731, som tidigare fanns i den gamla kyrkan. Den gamla storklockan från 1790 som har spruckit och omgjutits två gånger finns utställd i vapenhuset.
Predikstolen är placerad ovanför altaret, en placering som blev på modet under 1800-talet, men som nu är ganska ovanlig. Man ville på 1940-talet riva den gamla predikstolen och istället bygga en ny till vänster om altaret, men detta blev aldrig av.
Den siste prästen som predikade på danska skall ha varit Paul Ennertsen i Glimåkra, som höll en dansk predikan på prästmötet i Lund år 1702.
Mot slutet av 1940-talet skedde istället en omfattande renovering under ledning av arkitekt Knut Nordenskjöld.
Predikstolen som sedan början av 1900-talet varit målad i mörkbrun färg återfick då sin ursprungliga färgsättning.
På vardera sidan om predikstolen hänger tavlor föreställande evangelisterna Markus och Matteus. Tavlorna är målade dekorationsmålare Brink från Kristianstad som använt liknande verk i Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad som förebilder.
Både på den norra och södra väggen som flankerar altaret finns vackra målade glasfönster skapade 1918 av Lundakonstnären Anders Nilsson. Det norra fönstret föreställer Jesus när han välsignar barnen och motivet på det södra fönstret är den uppståndne Jesu besök i Emmanus hos lärjungen Kleopas och dennes kamrat.
När kyrkan åter restaurerades i slutet av 1980-talet, då under ledning av arkitekt Torsten neon-nilsson ville en del församlingsbor att man skulle låta måla över Guds allseende öga i fonden, då man ansåg att den var förlegad och en grym symbolik. Andra församlingsbor ville bevara målningen, och resultatet blev att den bevarades för efterföljande generationer.
Dopfunten i trä är gjord av en bildhuggare Johan Menschefver som skall ha bott i Göinge på 1620-talet. Över dopfunten finns också en ängel fäst i taket, som kanske kommer från den tidigare medeltida kyrkan.
På södra väggen hänger ett epitafium, alltså en begravningssköld över kyrkoherde Paul Enertsen som på 1600-talet var den siste danske prästen i församlingen. Eftersom han på kyrkobesökarnas önskemål fortsatte att predika på danska trots att Skåne nyligen blivit svenskt har han kommit att kallas den siste danske prästen i Skåne.
Han tillfångatogs av danskarna under kriget 1676 och hölls i fångenskap i fem års tid. Efter frigivningen ville han försvara sin rätt att predika i sin församling i Glimåkra och Örkened. Enertsen red till Stockholm för att uppvakta kung Karl XI och lyckades övertala kungen. Villkoret var dock att han skulle hinna tillbaka till sin hemförsamling före följande söndags gudstjänst. Detta lyckades han med, det blev inget mässfall i Glimåkra och klockan i den porträtterade prästens hand påminner alltjämt om den dansktalande prästens bragd.
Kyrkans orgel är byggd i slutet av 1980-talet av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, och har en fasad som hör till en tidigare orgel, Fasaden ritades av arkitekt Helgo Zettervall.
I samband med pågående renovering i kyrkan upptäcktes 1980 ett antal små askar av olika format under kyrkgolvet.
Askarna var placerade intill ytterväggarna, vilket tyder på att de lagts dit utifrån. De innehöll rester av för tidigt födda foster som på nattetiden gömts under kyrkans golv i den vigda marken. Denna vana verkar ha varit utbredd i fromhetsbygder som Småland och gränstrakterna i norra Skåne. Liknande askar har nämligen påträffats bland annat i den närliggande kyrkan i Örkened.
I Glimåkra försvann dessa hemliga begravningar av ofullgångna foster redan på 1950-talet då gluggarna i kyrkans socklar täcktes med nät för att hindra smådjur att ta sig in under golvet. Efter en undersökning av askar och deras innehåll lades de på ett värdigt sätt tillbaka under golvet.
Sanningen är att pengarna inte räckte till för att bygga överdel på tornet, och i stället fick tornet ett enkelt platt tak. Om nu någon skulle missa detta fins en sten som berättar: ”Kyrktornet saknas”!
Kyrkan i Glimåkra byggdes enligt arkitekt Axel Nyströms ritningar och någon spira skulle tornet nog inte ha fått då dessa var förbjudna enligt kungligt påbud som var i kraft 1759-1857 på grund av rädsla för åsknedslag.
I kyrkans platta torn finns två klockor. Den stora är från 1975 och hänger tillsammans med lillklockan från 1731, som tidigare fanns i den gamla kyrkan. Den gamla storklockan från 1790 som har spruckit och omgjutits två gånger finns utställd i vapenhuset.
Predikstolen är placerad ovanför altaret, en placering som blev på modet under 1800-talet, men som nu är ganska ovanlig. Man ville på 1940-talet riva den gamla predikstolen och istället bygga en ny till vänster om altaret, men detta blev aldrig av.
Den siste prästen som predikade på danska skall ha varit Paul Ennertsen i Glimåkra, som höll en dansk predikan på prästmötet i Lund år 1702.
Mot slutet av 1940-talet skedde istället en omfattande renovering under ledning av arkitekt Knut Nordenskjöld.
Predikstolen som sedan början av 1900-talet varit målad i mörkbrun färg återfick då sin ursprungliga färgsättning.
På vardera sidan om predikstolen hänger tavlor föreställande evangelisterna Markus och Matteus. Tavlorna är målade dekorationsmålare Brink från Kristianstad som använt liknande verk i Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad som förebilder.
Både på den norra och södra väggen som flankerar altaret finns vackra målade glasfönster skapade 1918 av Lundakonstnären Anders Nilsson. Det norra fönstret föreställer Jesus när han välsignar barnen och motivet på det södra fönstret är den uppståndne Jesu besök i Emmanus hos lärjungen Kleopas och dennes kamrat.
När kyrkan åter restaurerades i slutet av 1980-talet, då under ledning av arkitekt Torsten neon-nilsson ville en del församlingsbor att man skulle låta måla över Guds allseende öga i fonden, då man ansåg att den var förlegad och en grym symbolik. Andra församlingsbor ville bevara målningen, och resultatet blev att den bevarades för efterföljande generationer.
Dopfunten i trä är gjord av en bildhuggare Johan Menschefver som skall ha bott i Göinge på 1620-talet. Över dopfunten finns också en ängel fäst i taket, som kanske kommer från den tidigare medeltida kyrkan.
På södra väggen hänger ett epitafium, alltså en begravningssköld över kyrkoherde Paul Enertsen som på 1600-talet var den siste danske prästen i församlingen. Eftersom han på kyrkobesökarnas önskemål fortsatte att predika på danska trots att Skåne nyligen blivit svenskt har han kommit att kallas den siste danske prästen i Skåne.
Han tillfångatogs av danskarna under kriget 1676 och hölls i fångenskap i fem års tid. Efter frigivningen ville han försvara sin rätt att predika i sin församling i Glimåkra och Örkened. Enertsen red till Stockholm för att uppvakta kung Karl XI och lyckades övertala kungen. Villkoret var dock att han skulle hinna tillbaka till sin hemförsamling före följande söndags gudstjänst. Detta lyckades han med, det blev inget mässfall i Glimåkra och klockan i den porträtterade prästens hand påminner alltjämt om den dansktalande prästens bragd.
Kyrkans orgel är byggd i slutet av 1980-talet av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, och har en fasad som hör till en tidigare orgel, Fasaden ritades av arkitekt Helgo Zettervall.
I samband med pågående renovering i kyrkan upptäcktes 1980 ett antal små askar av olika format under kyrkgolvet.
Askarna var placerade intill ytterväggarna, vilket tyder på att de lagts dit utifrån. De innehöll rester av för tidigt födda foster som på nattetiden gömts under kyrkans golv i den vigda marken. Denna vana verkar ha varit utbredd i fromhetsbygder som Småland och gränstrakterna i norra Skåne. Liknande askar har nämligen påträffats bland annat i den närliggande kyrkan i Örkened.
I Glimåkra försvann dessa hemliga begravningar av ofullgångna foster redan på 1950-talet då gluggarna i kyrkans socklar täcktes med nät för att hindra smådjur att ta sig in under golvet. Efter en undersökning av askar och deras innehåll lades de på ett värdigt sätt tillbaka under golvet.
