Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Skurups kommun
Västra Nöbbelövs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Västra Nöbbelövs kyrka
Västra Nöbbelövs kyrka uppfördes i mitten av 1100-talet, men det fanns troligen redan tidigare en träkyrka på platsen.
Söder om kyrkan står en runsten från omkring år 1000, och som har en inskrift som berättar att Toke reste stenen efter sin broder Ödge, som var en mycket välboren tegn. Ordet tegn betyder att Ödge varit antingen en krigare i kungens hird, eller en fri bonde, alltså en form av storman i bygden.
När den nuvarande kyrkan uppförds var långhuset kortare än idag och slutade ungefär i höjd med fönstret längst till vänster i dagens långhus. Under den första delen av 1300-talet gjordes långhuset större och något senare tillfogades ett torn i väster. På andra våning fanns då ett rum för byns storman, och man tror att kyrkan ursprungligen mer kan ha fungerat som gårdskyrka än som sockenkyrka.
Det fanns ursprungligen också ingångar på långsidorna, på utsidan kan vi se delar av den södra ingången bevarad, med en stenomfattning huggen av Carl Stenmästare.
På 1830-talet tillkom den norra korsarmen. Och senare, under 1860-talet höggs större fönsteröppningar upp i långhuset och tornet höjdes samt fick sitt nuvarande utseende med pyramidformig spira.
Det var i samband med detta som man införskaffade den nuvarande predikstolen, och ungefär samtidigt sattes en altartavla upp som målats 1864 av Gustaf Henrik Brusewitz, som tillvardags var museiintendent i Göteborg.
På vardera sida av triumfbågen finns högt upp en stenlist. På denna list vilade under den katolska tiden en bjälke som utgjorde stöd för en trävägg som skärmade av den heligaste delen, koret från kyrkorummet, som var församlingen del.
Redan i mitten av 1100-talet tog man upp tjugotre hål, ljudkrukor, i kyrkans kor och absid. Dessa skulle förhindra onödiga ekoeffekter, och fungerar än i dag och kyrkan en fantastisk akustik.
I Västra Nöbbelövs kyrka finns också kalkmålningar som anses vara de kanske bästa exemplen på målningar som framställts av Snårestadsmästaren, som egentligen var en grupp konstnärer som bildade en målarskola.
Målningarna kom till under 1300-talet och föreställer bland annat yttersta domen, där Kristus sitter på en regnbågstron flankerad av de fyra evangelisterna.
Målningarna var under lång överkalkade men togs åter fram vid en restaurering i början av 1950-talet.
Dopfunten tillverkad i kalksten på 1100-talet är gjord av Blentarpsgruppen. Och dopfatet som är från slutet av 1500-talet har som botterelief en avbildning av syndafallet med Adam, Eva och ormen i paradiset.
Malmljusstakarna, som står på altaret är troligen också från 1500-talet.
Kyrkans nuvarande orgel byggdes 1954 av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund och ersatte då en orgeln byggd 1872 i Köpenhamn.
Söder om kyrkan står en runsten från omkring år 1000, och som har en inskrift som berättar att Toke reste stenen efter sin broder Ödge, som var en mycket välboren tegn. Ordet tegn betyder att Ödge varit antingen en krigare i kungens hird, eller en fri bonde, alltså en form av storman i bygden.
När den nuvarande kyrkan uppförds var långhuset kortare än idag och slutade ungefär i höjd med fönstret längst till vänster i dagens långhus. Under den första delen av 1300-talet gjordes långhuset större och något senare tillfogades ett torn i väster. På andra våning fanns då ett rum för byns storman, och man tror att kyrkan ursprungligen mer kan ha fungerat som gårdskyrka än som sockenkyrka.
Det fanns ursprungligen också ingångar på långsidorna, på utsidan kan vi se delar av den södra ingången bevarad, med en stenomfattning huggen av Carl Stenmästare.
På 1830-talet tillkom den norra korsarmen. Och senare, under 1860-talet höggs större fönsteröppningar upp i långhuset och tornet höjdes samt fick sitt nuvarande utseende med pyramidformig spira.
Det var i samband med detta som man införskaffade den nuvarande predikstolen, och ungefär samtidigt sattes en altartavla upp som målats 1864 av Gustaf Henrik Brusewitz, som tillvardags var museiintendent i Göteborg.
På vardera sida av triumfbågen finns högt upp en stenlist. På denna list vilade under den katolska tiden en bjälke som utgjorde stöd för en trävägg som skärmade av den heligaste delen, koret från kyrkorummet, som var församlingen del.
Redan i mitten av 1100-talet tog man upp tjugotre hål, ljudkrukor, i kyrkans kor och absid. Dessa skulle förhindra onödiga ekoeffekter, och fungerar än i dag och kyrkan en fantastisk akustik.
I Västra Nöbbelövs kyrka finns också kalkmålningar som anses vara de kanske bästa exemplen på målningar som framställts av Snårestadsmästaren, som egentligen var en grupp konstnärer som bildade en målarskola.
Målningarna kom till under 1300-talet och föreställer bland annat yttersta domen, där Kristus sitter på en regnbågstron flankerad av de fyra evangelisterna.
Målningarna var under lång överkalkade men togs åter fram vid en restaurering i början av 1950-talet.
Dopfunten tillverkad i kalksten på 1100-talet är gjord av Blentarpsgruppen. Och dopfatet som är från slutet av 1500-talet har som botterelief en avbildning av syndafallet med Adam, Eva och ormen i paradiset.
Malmljusstakarna, som står på altaret är troligen också från 1500-talet.
Kyrkans nuvarande orgel byggdes 1954 av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund och ersatte då en orgeln byggd 1872 i Köpenhamn.
