Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Kävlinge kommun
Barsebäcks kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Barsebäcks kyrka
När Barsebäcks kyrka byggdes under tidig medeltid var den enligt uppgift helgad åt Sankt Thomas, som var en av Jesu tolv apostlar. Kyrkan antas från början ha bestått av förutom det idag återstående långhuset, även kor och möjligen en absid.
Kyrkan hade ursprungligen två ingångar, en i norr som brukades av kvinnor och en i söder för männen. Portalernas sandstensomfattningar finns fortfarande delvis kvar, och man kan ännu på utsidan tydligt se konturerna av den nordportalen som murades igen på 1700-talet.
En medeltida järnbeslagen dörr, eventuellt från nordportalen, som påträffades 1937 i ett uthus på Barsebäcks gård, finns nu uppsatt inne i kyrkans norra tillbyggnad.
Kyrkan förlängdes åt väster med ett torn, eventuellt under 1200 eller 1300-talet. Den klocka som ska ha hängt i detta torn finns ännu bevarad, och vid tornets södra fasad har man sett spår efter vad man tror var en utvändig medeltida stentrappa som skall ha lett upp till tornets övre våningar. Uppgången skall sedan i slutet av 1600-talet ha flyttats till tornets norra sida.
Man har även hittat spår efter ett vapenhus som förmodligen revs under 1700-talet.
Under 1300-talet fick tornets bottenvåning och långhuset kryssformade valv, som täcktes med kalkmålningar. Ytterligare kalkmålningar tillkommer på 1400-talet i långhuset, bland annat är den djävulsfigur som syns på långhusets västvägg från denna tid. Men kalkmålningar tillkom även i den östra förlängningen på 1600- och 1700-talen.
Ovanför huvudingången till Barsebäcks kyrka, på tornets västfasad finns ankarjärn som bildar årtalet 1772 och initialerna GDH, vilket står för Gustaf David Hamilton, dåvarande ägare till Barsebäcks gods. Mellan 1649 och 1922 hade godsets ägare patronatsrätten till kyrkan. I kyrkan finns en hel del som minner om ätterna
Då byggdes den så kallade nykyrkan ut och Hamiltonkapellet uppförde.
I sydöstra hörnet av kyrkogården finner vi Hamiltons familjegrav som uppfördes i slutet av 1850-talet, i samband med att familjemedlemmarna inte längre begrovs inne i kyrkans gravkor under Hamiltonkapellet.
En gravhäll från 1766 som nu sitter placerad i kyrkans södra långhusmur är över Hedvig Ulrika Hamilton. Tidigare låg stenen troligen intill ett träd, som under första halvan av 1800-talet ansågs skymma fönstret vid predikstolen. Hedvig Ulrika Hamilton var dotter till Generaltygfältmästaren friherre Hugo Hamilton, och blev 60 år gammal.
Under andra hälften av 1700-talet byggdes tornets överdel om, sakristian i öster byggdes till och altaruppsats med altarring kom till. På altaret som är tillverkat av trä på 1760-talet finns snidade sköldar med ätterna Hamiltons och Hildebrands vapen.
Altartavlan med motivet Jesus i Getsemane är målad av Carl Gustaf Pilo, hovmålare i Köpenhamn och senare, 1777 direktör vid Konstakademien i Stockholm.
I korfönstret finns en glasmålning av Helsingborgskonstnären Hugo Gehlin från 1951, med sju bildfält med Kristus avbildad i landskapet kring Barsebäck. Glasmålningen som är skänkt av Kerstin och Anna Persson, Barsebäckshamn, har utförts av Anderssons glasmästeri, Lund.
Dopfunten av sandsten är utförd på 1100-talet, med stor sannolikhet skapad av Mårten Stenmästare. Dopfatet av mässing är ett så kallat Nünbergarbete från omkring 1550.
Predikstolen är daterad 1637, men är ombyggd och kompletterad vid flera tillfällen. Till väster ser vi Kristi födelse samt aposteln Petrus och evangelisten Matteus. I mitten Korsfästelse samt evangelisterna Matteus och Markus. Och till höger Kristi uppståndelse samt evangelisterna Markus och Lukas.
På predikstolen är även Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaring avbildade.
Triumfkrucifixet är utfört i ek runt 1510-1520, och är ett danskt/skånskt arbete, eventuellt med koppling till Claus Bergs verkstad i Odense. Längst ner kan vi se Matteus i vid kåpa hållande ett skriftband med texten Sankt Markus, Sankt Lukas och Sankt Matteus.
En planka från 1400-talets senare hälft, med utsnidad och målad växtdekor är placerad under läktaren till Hamiltonkapellet.
Under det synliga färgskiktet från 1700-talet finns rester av en troligen ursprunglig målning. Plankan fanns att se på en utställning av äldre kyrklig konst i Skåne i Malmö 1914.
Orgeln med nio stämmor fördelade på manual och pedal är från 1942, och tillverkad av A Mårtenssons orgelfabrik.
Orgelfasaden är tredelad, anpassad så att de synliga piporna inte blockerar ljuset från nykyrkans norra fönster.
En digital orgeln står nedanför läktaren.
I tornet hänger flera klockor. En storklockan, samt den märkligaste lillklockan som kan dateras senast tiIl mitten av 1200-talet.
Kyrkan hade ursprungligen två ingångar, en i norr som brukades av kvinnor och en i söder för männen. Portalernas sandstensomfattningar finns fortfarande delvis kvar, och man kan ännu på utsidan tydligt se konturerna av den nordportalen som murades igen på 1700-talet.
En medeltida järnbeslagen dörr, eventuellt från nordportalen, som påträffades 1937 i ett uthus på Barsebäcks gård, finns nu uppsatt inne i kyrkans norra tillbyggnad.
Kyrkan förlängdes åt väster med ett torn, eventuellt under 1200 eller 1300-talet. Den klocka som ska ha hängt i detta torn finns ännu bevarad, och vid tornets södra fasad har man sett spår efter vad man tror var en utvändig medeltida stentrappa som skall ha lett upp till tornets övre våningar. Uppgången skall sedan i slutet av 1600-talet ha flyttats till tornets norra sida.
Man har även hittat spår efter ett vapenhus som förmodligen revs under 1700-talet.
Under 1300-talet fick tornets bottenvåning och långhuset kryssformade valv, som täcktes med kalkmålningar. Ytterligare kalkmålningar tillkommer på 1400-talet i långhuset, bland annat är den djävulsfigur som syns på långhusets västvägg från denna tid. Men kalkmålningar tillkom även i den östra förlängningen på 1600- och 1700-talen.
Ovanför huvudingången till Barsebäcks kyrka, på tornets västfasad finns ankarjärn som bildar årtalet 1772 och initialerna GDH, vilket står för Gustaf David Hamilton, dåvarande ägare till Barsebäcks gods. Mellan 1649 och 1922 hade godsets ägare patronatsrätten till kyrkan. I kyrkan finns en hel del som minner om ätterna
Då byggdes den så kallade nykyrkan ut och Hamiltonkapellet uppförde.
I sydöstra hörnet av kyrkogården finner vi Hamiltons familjegrav som uppfördes i slutet av 1850-talet, i samband med att familjemedlemmarna inte längre begrovs inne i kyrkans gravkor under Hamiltonkapellet.
En gravhäll från 1766 som nu sitter placerad i kyrkans södra långhusmur är över Hedvig Ulrika Hamilton. Tidigare låg stenen troligen intill ett träd, som under första halvan av 1800-talet ansågs skymma fönstret vid predikstolen. Hedvig Ulrika Hamilton var dotter till Generaltygfältmästaren friherre Hugo Hamilton, och blev 60 år gammal.
Under andra hälften av 1700-talet byggdes tornets överdel om, sakristian i öster byggdes till och altaruppsats med altarring kom till. På altaret som är tillverkat av trä på 1760-talet finns snidade sköldar med ätterna Hamiltons och Hildebrands vapen.
Altartavlan med motivet Jesus i Getsemane är målad av Carl Gustaf Pilo, hovmålare i Köpenhamn och senare, 1777 direktör vid Konstakademien i Stockholm.
I korfönstret finns en glasmålning av Helsingborgskonstnären Hugo Gehlin från 1951, med sju bildfält med Kristus avbildad i landskapet kring Barsebäck. Glasmålningen som är skänkt av Kerstin och Anna Persson, Barsebäckshamn, har utförts av Anderssons glasmästeri, Lund.
Dopfunten av sandsten är utförd på 1100-talet, med stor sannolikhet skapad av Mårten Stenmästare. Dopfatet av mässing är ett så kallat Nünbergarbete från omkring 1550.
Predikstolen är daterad 1637, men är ombyggd och kompletterad vid flera tillfällen. Till väster ser vi Kristi födelse samt aposteln Petrus och evangelisten Matteus. I mitten Korsfästelse samt evangelisterna Matteus och Markus. Och till höger Kristi uppståndelse samt evangelisterna Markus och Lukas.
På predikstolen är även Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaring avbildade.
Triumfkrucifixet är utfört i ek runt 1510-1520, och är ett danskt/skånskt arbete, eventuellt med koppling till Claus Bergs verkstad i Odense. Längst ner kan vi se Matteus i vid kåpa hållande ett skriftband med texten Sankt Markus, Sankt Lukas och Sankt Matteus.
En planka från 1400-talets senare hälft, med utsnidad och målad växtdekor är placerad under läktaren till Hamiltonkapellet.
Under det synliga färgskiktet från 1700-talet finns rester av en troligen ursprunglig målning. Plankan fanns att se på en utställning av äldre kyrklig konst i Skåne i Malmö 1914.
Orgeln med nio stämmor fördelade på manual och pedal är från 1942, och tillverkad av A Mårtenssons orgelfabrik.
Orgelfasaden är tredelad, anpassad så att de synliga piporna inte blockerar ljuset från nykyrkans norra fönster.
En digital orgeln står nedanför läktaren.
I tornet hänger flera klockor. En storklockan, samt den märkligaste lillklockan som kan dateras senast tiIl mitten av 1200-talet.
