Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Kävlinge kommun
Stävie kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Stävie kyrka
Stävie kyrka byggdes på slutet av 1100-talet och fick på 1400-talet, som nästan alla andra medeltida kyrkor korsvalv. Det fanns ända fram till 1848 två vapenhus. Ett i söder och ett i norr, som då revs, samtidigt som de båda sidoskeppen byggdes. Kyrkan fick då också ett nytt torn och med detta ett nytt vapenhus.
Ombyggnaden skedde efter ritningar av professor Carl Georg Brunius, som då var kyrkoherde i Stävie-Lackalänga prebendepastorat, och innebar att kalkmålningar från 1100-talets första hälft som tidigare prydde kyrkan kalkades över.
Men några spår av den tidigaste kyrkan finns ännu kvar.
Dopfunten av sandsten är kyrkans äldsta inventarium och är från då kyrkan byggdes på 1100-talet. Tillhörande dopskål i tenn är daterad 1694 och ett dopfat av silver är från 1901.
Predikstolen är tillverkat på 1630-talet av mäster Statius Otto från Malmö, kanske under medverkan av Jakob Kremberg. Det rikt ornerade renässansarbetet visar motiv ur Jesu liv. Mellan bildfälten står de fyra evangelisterna med sina symboler. Predikstolen är ombyggd vid flera tillfällen och många delar är utbytta, och den har en gång varit försedd med baldakin.
Predikstolsklädet i vitt är komponerat och vävt av Ingan Mittendorf 1956 och en gåva av kyrkliga syföreningen.
Altaruppsatsen är av så kallad additionstyp, vilket betyder att det har flera våningar ställda över varandra. Den är utförd under sent 1500-tal av en lokal mästare, eventuellt Mogens Snedker, och har fyra altartavlor från 1746, målade av Johan Noléen, som föreställer scener ur Kristi liv.
Antependiet i grön gobelängvävnad som pryder altaret, är komponerat av Märta Måås-Fjetterström. Den förnämsta altarprydnaden är ett krucifix av silverlegering på träkors.
I mittskeppet hänger två kristallkronor. Den större i Karl Johans-tidens stil, skänktes 1858 av arkitekten professor Carl Georg Brunius.
Orgeln från 1893 är tillverkad av Salomon Molander i Göteborg, men ombyggd 1951 av Theodor Frobenius & Co i Köpenhamn. I norra korsarmen står en kororgeln, byggd 1992 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund.
Den värja som hänger på väggen intill koret har tillhört fanjunkare C. A. Hallbeck, Stävie Hage.
Ett triumfkrucifix från Stävie kyrka, daterat till tidigt 1400-tal förvaras numera på Lunds Historiska museum.
Krucifixet är troligen är utfört av en verkstad i Maglarp, och ingår i en grupp med tio stycken likartade krucifix, som alla visar Kristus i utmärglad gestalt, med ett törnekrönt huvud som faller tungt åt ena sidan.
Ombyggnaden skedde efter ritningar av professor Carl Georg Brunius, som då var kyrkoherde i Stävie-Lackalänga prebendepastorat, och innebar att kalkmålningar från 1100-talets första hälft som tidigare prydde kyrkan kalkades över.
Men några spår av den tidigaste kyrkan finns ännu kvar.
Dopfunten av sandsten är kyrkans äldsta inventarium och är från då kyrkan byggdes på 1100-talet. Tillhörande dopskål i tenn är daterad 1694 och ett dopfat av silver är från 1901.
Predikstolen är tillverkat på 1630-talet av mäster Statius Otto från Malmö, kanske under medverkan av Jakob Kremberg. Det rikt ornerade renässansarbetet visar motiv ur Jesu liv. Mellan bildfälten står de fyra evangelisterna med sina symboler. Predikstolen är ombyggd vid flera tillfällen och många delar är utbytta, och den har en gång varit försedd med baldakin.
Predikstolsklädet i vitt är komponerat och vävt av Ingan Mittendorf 1956 och en gåva av kyrkliga syföreningen.
Altaruppsatsen är av så kallad additionstyp, vilket betyder att det har flera våningar ställda över varandra. Den är utförd under sent 1500-tal av en lokal mästare, eventuellt Mogens Snedker, och har fyra altartavlor från 1746, målade av Johan Noléen, som föreställer scener ur Kristi liv.
Antependiet i grön gobelängvävnad som pryder altaret, är komponerat av Märta Måås-Fjetterström. Den förnämsta altarprydnaden är ett krucifix av silverlegering på träkors.
I mittskeppet hänger två kristallkronor. Den större i Karl Johans-tidens stil, skänktes 1858 av arkitekten professor Carl Georg Brunius.
Orgeln från 1893 är tillverkad av Salomon Molander i Göteborg, men ombyggd 1951 av Theodor Frobenius & Co i Köpenhamn. I norra korsarmen står en kororgeln, byggd 1992 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund.
Den värja som hänger på väggen intill koret har tillhört fanjunkare C. A. Hallbeck, Stävie Hage.
Ett triumfkrucifix från Stävie kyrka, daterat till tidigt 1400-tal förvaras numera på Lunds Historiska museum.
Krucifixet är troligen är utfört av en verkstad i Maglarp, och ingår i en grupp med tio stycken likartade krucifix, som alla visar Kristus i utmärglad gestalt, med ett törnekrönt huvud som faller tungt åt ena sidan.
