Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Bjuvs kommun
Bjuvs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Bjuvs kyrka
1100-talet var en period då man byggde många kyrkor i både Danmark och i Sverige. Dels ersatte man tidiga enkla träkyrkor, och dels byggde man nytt, som här i Bjuv. Från denna tid är bland annat koret och långhuset.
Under 1400-talet tillkom tornet, där det nu hänger två klockor. Lillklockan är gjuten 1844, och storklockan som har omgjutits flertal gånger, senast 1923, kan ursprungligen vara från medeltiden.
Den så kallade nykyrkan i norr byggdes mellan åren 1799-1800 och 1867 tillkom en sakristia av tegel på korets östra sida. Ett vapenhus som revs 1822 har också funnits utanför kyrkans sydportal. Möjligen har det också funnits ett vapenhus vid nordportalen. Syd- och nordportalerna som var männens respektive kvinnornas ingångar är idag igenmurade.
Kyrkans valv dekorerades på 1400-talet. Men här finns även även fragment av målningar från andra halvan av 1100-talet bevarade, Dessa målningar som är tillskrivna Sireköpingemästaren kan vi se i triumfbågen samt på triumfbågsmuren, det vill säga på gavelsidan till långhuset.
Målningar är också synliga ovan valven på gavelmuren och på långhusets norra sida. Bland bildscenerna har man identifierat motiven Jesu födelse, Tre vise männens tillbedjan och Majestas Domini, alltså Herren på sin himmelska tron.
Altaruppsatsen tillverkades 1756 av Johan Ullberg - samtidigt som han också skallade predikstolen med tillhörande baldakin.
Johan Ullberg, som dekorerat många Skånska kyrkor men som också ett tag var verksam som gästgivare i Hurva, försåg 1756 kyrkan med både altaruppsats och predikstol. Det noteras att hans arbete var "bestående af åtskillige bildhuggerie arbete och jämte målning och oljo färger, på dels ställen öfwer dragen med äckta guld och silfwer".
Johan Ullberg var kanske inte den främste träsnidaren under denna tid, men väl den mest anlitade och den som var flitigast verksam. Hans verksamhetsfält omfattade förutom Skåne även södra delarna av Småland och Halland.
Forskare var länge osäkra på om gästgivaren Ullberg var samma person som träsnidaren Ullberg, men i en äldre skrift hittade man en notis som berättade att: ”Gästgivare Ulberg i Hurfva öfwade bildhuggeri- och äfwen snickarehandtwerk”, vilket bevisar att det handlar om samma person.
Kormattan av ylle är komponerad och tillverkad 1951 av Hillevi Nilsson-Kjellhard.
I nykyrkan hänger en ljuskrona av kristall och mässing. Ljuskronan tillverkades i Böhmen 1681 och skänktes till kyrkan 1822.
Det äldsta inventariet i kyrkan är ett krucifix i ek som kom till kyrkan runt år 1500. Det är en kopia av ett krucifix från 1200-talet.
Under lång tid, fram till mitten av 1900-talet hängde krucifixet inne i sakristian och var övermålat. Man lät då ta fram de ursprungliga färgerna och hängde sedan åter krucifixet på plats inne i kyrkan i vad som kallas triumfbågen.
Inskriptionen som finns på den klöverformade plattan över Kristusfiguren är lite annorlunda. Normalt brukar där finnas bokstäverna INRI, vilket är en förkortning för Iesus Nazarenus Rex Iudaeorum - vilket översatt betyder Jesus från Nasaret Judarna Konung. På krucifixet här i Bjuvs kyrka står istället bokstäverna JNJK - alltså en förkortning på skandinaviska!
Under hösten 1994 tog en förvirrad yngling sig in i kyrkan, rev ner krucifixet och slog det i främre bänken så att Kristusfiguren gick sönder.
Huvudet tog han med sig och satte upp på dörren till Folkets park. Förstörelsen blev snabbt uppklarad och tack vare att samtliga delar återfanns gick det att reparera.
Dopfatet från mitten av 1600-talet var en gåva från Bjuvs bönder, men dopfunten av brunrött, glaserat stengods är av betydligt yngre datum, ritad av arkitekten Torsten Leon Nilsson och skänkt till kyrkan 1975 av Höganäs AB. På cuppan finns ett textband samt inristad dekor i form av fyra cirklar med motiv i form av en fisk, en fågel, en bikupa och vågor.
Arkitekt Torsten Leon Nilsson har även ritat den öppna bänkinredningen i långhuset, samt i samråd med Finn Krohn ritat orgeln som har 19 stämmor fördelade på två manualer och pedal, och som byggdes 1977 av Fredriksborgs orgelbyggeri i Hilleröd, Danmark.
Under 1400-talet tillkom tornet, där det nu hänger två klockor. Lillklockan är gjuten 1844, och storklockan som har omgjutits flertal gånger, senast 1923, kan ursprungligen vara från medeltiden.
Den så kallade nykyrkan i norr byggdes mellan åren 1799-1800 och 1867 tillkom en sakristia av tegel på korets östra sida. Ett vapenhus som revs 1822 har också funnits utanför kyrkans sydportal. Möjligen har det också funnits ett vapenhus vid nordportalen. Syd- och nordportalerna som var männens respektive kvinnornas ingångar är idag igenmurade.
Kyrkans valv dekorerades på 1400-talet. Men här finns även även fragment av målningar från andra halvan av 1100-talet bevarade, Dessa målningar som är tillskrivna Sireköpingemästaren kan vi se i triumfbågen samt på triumfbågsmuren, det vill säga på gavelsidan till långhuset.
Målningar är också synliga ovan valven på gavelmuren och på långhusets norra sida. Bland bildscenerna har man identifierat motiven Jesu födelse, Tre vise männens tillbedjan och Majestas Domini, alltså Herren på sin himmelska tron.
Altaruppsatsen tillverkades 1756 av Johan Ullberg - samtidigt som han också skallade predikstolen med tillhörande baldakin.
Johan Ullberg, som dekorerat många Skånska kyrkor men som också ett tag var verksam som gästgivare i Hurva, försåg 1756 kyrkan med både altaruppsats och predikstol. Det noteras att hans arbete var "bestående af åtskillige bildhuggerie arbete och jämte målning och oljo färger, på dels ställen öfwer dragen med äckta guld och silfwer".
Johan Ullberg var kanske inte den främste träsnidaren under denna tid, men väl den mest anlitade och den som var flitigast verksam. Hans verksamhetsfält omfattade förutom Skåne även södra delarna av Småland och Halland.
Forskare var länge osäkra på om gästgivaren Ullberg var samma person som träsnidaren Ullberg, men i en äldre skrift hittade man en notis som berättade att: ”Gästgivare Ulberg i Hurfva öfwade bildhuggeri- och äfwen snickarehandtwerk”, vilket bevisar att det handlar om samma person.
Kormattan av ylle är komponerad och tillverkad 1951 av Hillevi Nilsson-Kjellhard.
I nykyrkan hänger en ljuskrona av kristall och mässing. Ljuskronan tillverkades i Böhmen 1681 och skänktes till kyrkan 1822.
Det äldsta inventariet i kyrkan är ett krucifix i ek som kom till kyrkan runt år 1500. Det är en kopia av ett krucifix från 1200-talet.
Under lång tid, fram till mitten av 1900-talet hängde krucifixet inne i sakristian och var övermålat. Man lät då ta fram de ursprungliga färgerna och hängde sedan åter krucifixet på plats inne i kyrkan i vad som kallas triumfbågen.
Inskriptionen som finns på den klöverformade plattan över Kristusfiguren är lite annorlunda. Normalt brukar där finnas bokstäverna INRI, vilket är en förkortning för Iesus Nazarenus Rex Iudaeorum - vilket översatt betyder Jesus från Nasaret Judarna Konung. På krucifixet här i Bjuvs kyrka står istället bokstäverna JNJK - alltså en förkortning på skandinaviska!
Under hösten 1994 tog en förvirrad yngling sig in i kyrkan, rev ner krucifixet och slog det i främre bänken så att Kristusfiguren gick sönder.
Huvudet tog han med sig och satte upp på dörren till Folkets park. Förstörelsen blev snabbt uppklarad och tack vare att samtliga delar återfanns gick det att reparera.
Dopfatet från mitten av 1600-talet var en gåva från Bjuvs bönder, men dopfunten av brunrött, glaserat stengods är av betydligt yngre datum, ritad av arkitekten Torsten Leon Nilsson och skänkt till kyrkan 1975 av Höganäs AB. På cuppan finns ett textband samt inristad dekor i form av fyra cirklar med motiv i form av en fisk, en fågel, en bikupa och vågor.
Arkitekt Torsten Leon Nilsson har även ritat den öppna bänkinredningen i långhuset, samt i samråd med Finn Krohn ritat orgeln som har 19 stämmor fördelade på två manualer och pedal, och som byggdes 1977 av Fredriksborgs orgelbyggeri i Hilleröd, Danmark.
