Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Staffanstorps kommun
Kyrkheddinge kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Kyrkheddinge kyrka
Första gången man hör talas om Kyrkheddinge, eller bara Heddinge som orten hette till att börja med, är i Necrologium Lundense, nedtecknad mellan åren 1123–1170. Anteckningen omtalar en donation till Lunds domkyrka, från en kvinna vid namn Etta, som i gengäld skulle få årliga själamässor lästa över sig.
Vid ungefär samma tid, på 1100-talet byggdes kyrkan, som senare fick tillbyggnader både på 1400- och på 1800-talet.
Bland annat förlängdes kyrkan på 18 mot öster och försågs med smalare tresidig sakristia.
Vi kan fortfarande se spår efter de tidigmedeltida romanska portalerna i långhusmurarna i norr och söder, och även spår efter de små högt sittande fönstren finns att se.
Kyrkan hade ursprungligen också ett brett torn, men övre delarna av detta torn revs 1869 och man lät istället bygga det nuvarande kyrktornet väster om det gamla.
Bland de äldsta inventarierna är dopfunten i sandsten som är från då kyrkan var ny, alltså från slutet av 1100-talet. Ett tillhörande dopfat i mässing är dock från 1600-talet.
Triumfkrucifixet av ek med målade ändplattor föreställande änglagestalter är från slutet av 1400-talet.
Kyrkans predikstol är från Kristian IV:s tid på 1600-talet och skapades förmodligen av Jacob Kremberg som var en av det då danska Skånes främsta träsnidare. Predikstolen gjordes om på 1800-talet då allt färg togs bort, men återställdes i mitten av 1900-talet. Predikstolen visar de fyra evangelisterna med sina symboler: Matteus - ängeln, Markus - lejonet, Lukas - oxen) samt Johannes - örnen. Inskriften är hämtad från Lukas 11:28: ”Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det”.
Den nuvarande altartavlan, som har motivet "Kristus uppståndelse" är en kopia efter dansk förebild, och är målad 1916 av konstnär Theodor Jönsson från Esarp. Den gamla altaruppsatsen har flyttats till Historiska museet i Lund.
Till vänster om altaret finns en mycket gammal gravsten insatt i väggen, föreställande ett helgon som .
Kormattan med motiv hämtat från Jesu liknelse om såningsmannen är gjord av textilkonstnärinnan Anna-Lisa Menander i Djurslöv.
Den ena av de två ljuskronorna i kyrkan, den längst bak är skänkt 1914 av Johanna Bengtsdotter som var postiljon, och därför kallades posta-Johanna. Hon hade en önskan om att få skänka något till sin kyrka, och när hon efter många år med sina små tillgångar lyckades samla ihop de fyra hundra kronor som ljuskronan kostade förverkligades hennes önska.
Vid ungefär samma tid, på 1100-talet byggdes kyrkan, som senare fick tillbyggnader både på 1400- och på 1800-talet.
Bland annat förlängdes kyrkan på 18 mot öster och försågs med smalare tresidig sakristia.
Vi kan fortfarande se spår efter de tidigmedeltida romanska portalerna i långhusmurarna i norr och söder, och även spår efter de små högt sittande fönstren finns att se.
Kyrkan hade ursprungligen också ett brett torn, men övre delarna av detta torn revs 1869 och man lät istället bygga det nuvarande kyrktornet väster om det gamla.
Bland de äldsta inventarierna är dopfunten i sandsten som är från då kyrkan var ny, alltså från slutet av 1100-talet. Ett tillhörande dopfat i mässing är dock från 1600-talet.
Triumfkrucifixet av ek med målade ändplattor föreställande änglagestalter är från slutet av 1400-talet.
Kyrkans predikstol är från Kristian IV:s tid på 1600-talet och skapades förmodligen av Jacob Kremberg som var en av det då danska Skånes främsta träsnidare. Predikstolen gjordes om på 1800-talet då allt färg togs bort, men återställdes i mitten av 1900-talet. Predikstolen visar de fyra evangelisterna med sina symboler: Matteus - ängeln, Markus - lejonet, Lukas - oxen) samt Johannes - örnen. Inskriften är hämtad från Lukas 11:28: ”Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det”.
Den nuvarande altartavlan, som har motivet "Kristus uppståndelse" är en kopia efter dansk förebild, och är målad 1916 av konstnär Theodor Jönsson från Esarp. Den gamla altaruppsatsen har flyttats till Historiska museet i Lund.
Till vänster om altaret finns en mycket gammal gravsten insatt i väggen, föreställande ett helgon som .
Kormattan med motiv hämtat från Jesu liknelse om såningsmannen är gjord av textilkonstnärinnan Anna-Lisa Menander i Djurslöv.
Den ena av de två ljuskronorna i kyrkan, den längst bak är skänkt 1914 av Johanna Bengtsdotter som var postiljon, och därför kallades posta-Johanna. Hon hade en önskan om att få skänka något till sin kyrka, och när hon efter många år med sina små tillgångar lyckades samla ihop de fyra hundra kronor som ljuskronan kostade förverkligades hennes önska.
