Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Staffanstorps kommun
Särslövs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Särslövs kyrka
När man i mitten av 1970-talet skulle bättra på den vita färgen i korvalv i Särslövs kyrka upptäckte man av en slump medeltida kalkmålningar. Plötsligt lossnade en stor bit av den gamla vita färgen och ett öga stirrade mot målaren. Ögat skulle senare visa sig tillhöra aposteln Paulus, avbildad i sittande ställning bredvid aposteln Petrus. Eftersom man insåg att det var nära 500 år sedan man senats såg kalkmålningarna stannade arbetet upp, och en konservator tillkallades.
Först trodde man att det var den så kallade Eslövsmästaren som skapat målningarna, men en konsthistoriker kom fram till att det i stället var Harriemästarens verk. Till exempel är apostlarna nästan identiska med de som han dekorerat koret i Lilla Harrie kyrka. Det finns även stora likheter med målningar i andra kyrkor där man vet att konstnären var Harriemästaren. En ledtråd till varför målningarna så snabbt kalkades över kanske vi kan finna i ett äldre kyrkorådsprotokoll från en sockenkyrkan på 1500-talet där en kyrkoherde uttalade: ”låtom oss nu övermåla dessa vederstyggliga papistiska figurer”. I detta fall innebär papisktisk anknytning till påven och den katolska kyrkan. Övermålningen bör alltså ha skett ganska snart efter att Danmark reformerades 1536, och att målningarna är i så gott skick beror sannolikt just på att de överkalkade relativt tidigt.
Man hade redan på 1800-talet återfunnit gamla målningar i långhuset, men dessa ansågs då inte ha något värde utan målades snabbt över och endast några smärre fragment är idag synliga.
Koret och långhuset i Särslövs kyrka är från 1200-talet, men långhusets fönster är större idag än vad de ursprungligen var. De togs upp på 1860-talet samtidigt som den tidigare klockstapeln ersattes med tornet i väster som uppfördes av murargesällen O. P. Levander.
I tornet som ritades av Malmöarkitekten William Klein hänger två klockor från 1860 respektive 1882, som båda är gjutna av Nayler Vickers and Co i Sheffield, England. På 1300-talet slogs kryssvalv i koret och på 1400-talet tillkom stjärnvalv i långhuset.
Altaruppsatsen, från 1600-talet, är ett så kallat additionsaltare i tre våningar, och har infällda målningar från slutet av 1700-talet, föreställande korsfästelsen flankerad av bilder av Moses och Kristus med korsfanan samt texttavlor.
Predikstolen från 1872 och ritad av arkitekt Söderlund, som samtidigt också ritade bänkinredningen - samt läktarbarriären.
Dopfunten, från 1890, är utförd i betong och tillverkad vid Skånska Cementgjuteriet. Dopskålen i vackert hamrad mässing är daterad till 1650. På dopaltaret vid dopfunten står en skulptur föreställande Kristus med ett lamm, snidad i Tyskland på 1700-talet.
Kyrkans orgel är byggd 1890 av Johannes Magnussons Orgelbyggeri i Göteborgs orgelfabrik och har en orgelfasad ritad 1902 av Folke Zettervall, som jobbade vid Överintendentsämbetet samtidigt som han var chefsarkitekt vid Statens Järnvägars arkitektkontor och som sådan kom att rita cirka 260 stationshus som uppfördes över hela landet.
Orgeln är halvpenumatisk och är en av ett endast fåtal sådana bevarade orglar.
Krucifixet i ek som är upphängt i triumfbågen är daterat till 1400-talet.
Först trodde man att det var den så kallade Eslövsmästaren som skapat målningarna, men en konsthistoriker kom fram till att det i stället var Harriemästarens verk. Till exempel är apostlarna nästan identiska med de som han dekorerat koret i Lilla Harrie kyrka. Det finns även stora likheter med målningar i andra kyrkor där man vet att konstnären var Harriemästaren. En ledtråd till varför målningarna så snabbt kalkades över kanske vi kan finna i ett äldre kyrkorådsprotokoll från en sockenkyrkan på 1500-talet där en kyrkoherde uttalade: ”låtom oss nu övermåla dessa vederstyggliga papistiska figurer”. I detta fall innebär papisktisk anknytning till påven och den katolska kyrkan. Övermålningen bör alltså ha skett ganska snart efter att Danmark reformerades 1536, och att målningarna är i så gott skick beror sannolikt just på att de överkalkade relativt tidigt.
Man hade redan på 1800-talet återfunnit gamla målningar i långhuset, men dessa ansågs då inte ha något värde utan målades snabbt över och endast några smärre fragment är idag synliga.
Koret och långhuset i Särslövs kyrka är från 1200-talet, men långhusets fönster är större idag än vad de ursprungligen var. De togs upp på 1860-talet samtidigt som den tidigare klockstapeln ersattes med tornet i väster som uppfördes av murargesällen O. P. Levander.
I tornet som ritades av Malmöarkitekten William Klein hänger två klockor från 1860 respektive 1882, som båda är gjutna av Nayler Vickers and Co i Sheffield, England. På 1300-talet slogs kryssvalv i koret och på 1400-talet tillkom stjärnvalv i långhuset.
Altaruppsatsen, från 1600-talet, är ett så kallat additionsaltare i tre våningar, och har infällda målningar från slutet av 1700-talet, föreställande korsfästelsen flankerad av bilder av Moses och Kristus med korsfanan samt texttavlor.
Predikstolen från 1872 och ritad av arkitekt Söderlund, som samtidigt också ritade bänkinredningen - samt läktarbarriären.
Dopfunten, från 1890, är utförd i betong och tillverkad vid Skånska Cementgjuteriet. Dopskålen i vackert hamrad mässing är daterad till 1650. På dopaltaret vid dopfunten står en skulptur föreställande Kristus med ett lamm, snidad i Tyskland på 1700-talet.
Kyrkans orgel är byggd 1890 av Johannes Magnussons Orgelbyggeri i Göteborgs orgelfabrik och har en orgelfasad ritad 1902 av Folke Zettervall, som jobbade vid Överintendentsämbetet samtidigt som han var chefsarkitekt vid Statens Järnvägars arkitektkontor och som sådan kom att rita cirka 260 stationshus som uppfördes över hela landet.
Orgeln är halvpenumatisk och är en av ett endast fåtal sådana bevarade orglar.
Krucifixet i ek som är upphängt i triumfbågen är daterat till 1400-talet.
