Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Trelleborgs kommun
Västra Vemmerlövs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Västra Vemmerlövs kyrka
Västra Vemmerlövs kyrka som byggdes under tidig medeltid genomgick en ombyggnad i mitten av 1800-talet under ledning av domkyrkoarkitekten och professorn Carl Georg Brunius i Lund. Övre delen av tornet förändrades och fick då trappgavlar och blinderingar, samtidigt som långhusvalven revs.
Det finns en del sägner om kyrkan, bland annat hur det kom sig att Västra Vemmerlöv som ju egentligen hörde till Hammarlöv fick en egen kyrka. Två fröknar som hette Laetinen bodde på Bååthsgården intill kyrkan. En gång när de gick till kyrkan i i Hammarlöv blev den ena systern biten i foten av en hund, och fröknarna bestämde sig därefter för att bygga en kyrkan utanför gården. Så berättar i var fall en av sägnerna om kyrkans tillkomst.
Men det kan också ha varit så att kyrkan byggdes av munkar i ett då närliggande kloster.
Altaruppsatsen är tillverkad i barockstil i början av 1700-talet av Malmösnickaren Nils Wulff, och målades 1706 av Anton von Köhlen. Texten under tavlan passar dock inte till tavlans motiv. ”Helig Helig Helig är Herren Gud allsmäktig. Den hörde till en tidigare altartavla som framställde den Johannes som skrev Uppenbarelseboken.
Den målning som nu pryder altaruppsatsen föreställer den heliga nattvarden kom på plats år 1864 och målades av en man som hette J Clausen.
Dopfunten tillskrivs Oxiemästaren och har likheter med motsvarande funtar i bland annat Slesvig i en del av Nordtyskland som under medeltiden tillhörde Danmark.
Den mekaniska orgeln byggdes 1895 av Salomon Molander i Göteborg, och renoverades 1979.
Predikstolen är ett renässansarbete från 1603, troligen snidad av en Andreas Jakobi från Trelleborg, som även snidat både predikstolen och altaret för Rängs kyrka, men som nu förvaras på Kulturen i Lund.
I de olika fälten ser vi här Matteus, Markus, Lukas och Johannes.
På medeltiden kunde folk i gemen inte läsa, och valvmålningarna hjälpte till att förstärka prästens budskap under predikningarna.
Målningarna här i Västra Vemmerlövs kyrka är från cirka sekelskiftet 1400-1500, och troligen utförda av den så kallade Harriemästaren.
Dessa var under lång tid överkalkade och i en akademisk avhandling från slutet av 1700-talet sägs det att”: ”i Vemmerlövs kyrka finner besökaren ingenting som han anser sig bör lägga på minnet”.
Och innan målningarna togs fram igen i slutet av 1940-talet var nog kyrkan tämligen ordinär.
På korväggen ovanför predikstolen finns nattvarden avbildad. Och på långhusets södra vägg vid sidan om predikstolen ser vi fottagningen som visar hur Mästaren tvår Petri fötter. Under denna bild ser vi bebådelsen med jungfru Maria och ärkeängeln Gabriel med ett språkband som lyder: ”Ave Maria gratia plena”, vilket betyder Var hälsad Maria full av nåd.
Bilden på norra sidan om triumfbågen visar troligen Kristus som mottager Eva och Adam ur dödsrikets port.
I korvalvet ser vi bland annat i det östra fältet Kristus som världssommaren sittande på regnbågen, och i fältet till vänster om honbom är Petrus med sin nyckel lätt att känna igen.
I långhuset men särskilt i koret avbildades mera religiösa motiv. Men längre bak i kyrkan och framför allt i tornrummet kunde man i stort sett avbilda vad som helst.
Här finns bland annat en skämtteckning, ett motiv som föreställer en räv som predikar för en flock gäss!
Bakgrunden kan vara den att det då när målningarna tillkom fanns ett kloster i Trelleborg vars munkar vandrade ut på landsbygden och predikade i kyrkorna, något som givetvis inte sockenprästerna tycket om.
Det kan mycket väl vara så att prästen sade till målaren att ge munkarna en känga. Alltså fick munkarna rävansikten och gåsflocken skulle föreställa de dumma Vemmerlövsborna som lyssnade på munkarnas predikningar.
För att ytterligare förringa munkarna målades i textremsan ”Hans Novis”, alltså en nybörjare. Vi ser också en av gässen, en trogen Vemmerlövare som höll på sin egen präst går fram och ger den andre munken ett tjuvnyp.
Det finns en del sägner om kyrkan, bland annat hur det kom sig att Västra Vemmerlöv som ju egentligen hörde till Hammarlöv fick en egen kyrka. Två fröknar som hette Laetinen bodde på Bååthsgården intill kyrkan. En gång när de gick till kyrkan i i Hammarlöv blev den ena systern biten i foten av en hund, och fröknarna bestämde sig därefter för att bygga en kyrkan utanför gården. Så berättar i var fall en av sägnerna om kyrkans tillkomst.
Men det kan också ha varit så att kyrkan byggdes av munkar i ett då närliggande kloster.
Altaruppsatsen är tillverkad i barockstil i början av 1700-talet av Malmösnickaren Nils Wulff, och målades 1706 av Anton von Köhlen. Texten under tavlan passar dock inte till tavlans motiv. ”Helig Helig Helig är Herren Gud allsmäktig. Den hörde till en tidigare altartavla som framställde den Johannes som skrev Uppenbarelseboken.
Den målning som nu pryder altaruppsatsen föreställer den heliga nattvarden kom på plats år 1864 och målades av en man som hette J Clausen.
Dopfunten tillskrivs Oxiemästaren och har likheter med motsvarande funtar i bland annat Slesvig i en del av Nordtyskland som under medeltiden tillhörde Danmark.
Den mekaniska orgeln byggdes 1895 av Salomon Molander i Göteborg, och renoverades 1979.
Predikstolen är ett renässansarbete från 1603, troligen snidad av en Andreas Jakobi från Trelleborg, som även snidat både predikstolen och altaret för Rängs kyrka, men som nu förvaras på Kulturen i Lund.
I de olika fälten ser vi här Matteus, Markus, Lukas och Johannes.
På medeltiden kunde folk i gemen inte läsa, och valvmålningarna hjälpte till att förstärka prästens budskap under predikningarna.
Målningarna här i Västra Vemmerlövs kyrka är från cirka sekelskiftet 1400-1500, och troligen utförda av den så kallade Harriemästaren.
Dessa var under lång tid överkalkade och i en akademisk avhandling från slutet av 1700-talet sägs det att”: ”i Vemmerlövs kyrka finner besökaren ingenting som han anser sig bör lägga på minnet”.
Och innan målningarna togs fram igen i slutet av 1940-talet var nog kyrkan tämligen ordinär.
På korväggen ovanför predikstolen finns nattvarden avbildad. Och på långhusets södra vägg vid sidan om predikstolen ser vi fottagningen som visar hur Mästaren tvår Petri fötter. Under denna bild ser vi bebådelsen med jungfru Maria och ärkeängeln Gabriel med ett språkband som lyder: ”Ave Maria gratia plena”, vilket betyder Var hälsad Maria full av nåd.
Bilden på norra sidan om triumfbågen visar troligen Kristus som mottager Eva och Adam ur dödsrikets port.
I korvalvet ser vi bland annat i det östra fältet Kristus som världssommaren sittande på regnbågen, och i fältet till vänster om honbom är Petrus med sin nyckel lätt att känna igen.
I långhuset men särskilt i koret avbildades mera religiösa motiv. Men längre bak i kyrkan och framför allt i tornrummet kunde man i stort sett avbilda vad som helst.
Här finns bland annat en skämtteckning, ett motiv som föreställer en räv som predikar för en flock gäss!
Bakgrunden kan vara den att det då när målningarna tillkom fanns ett kloster i Trelleborg vars munkar vandrade ut på landsbygden och predikade i kyrkorna, något som givetvis inte sockenprästerna tycket om.
Det kan mycket väl vara så att prästen sade till målaren att ge munkarna en känga. Alltså fick munkarna rävansikten och gåsflocken skulle föreställa de dumma Vemmerlövsborna som lyssnade på munkarnas predikningar.
För att ytterligare förringa munkarna målades i textremsan ”Hans Novis”, alltså en nybörjare. Vi ser också en av gässen, en trogen Vemmerlövare som höll på sin egen präst går fram och ger den andre munken ett tjuvnyp.
