Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Trelleborgs kommun
Hammarlövs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Hammarlövs kyrka
Hammarlövs kyrka är en av endast fyra skånska kyrkor med runt västtorn. De andra tre är Bollerups, Hammarslunda och Blentarps kyrkor.
Det är också den enda kyrkan med rundtorn på Söderslätt.
I gamla tider fungerade tornet som sjömärke för de sjöfarande. Något kyrkoherden Lars Hellman berättade om i en skrift från år 1729: ”Hammarlöf hafwer i fordna tider waret en offerkyrka, för den orsaken at det för de sjöfarande hafwa sin rättelse af det för prydnad uppbyggda runda tornet, som också för den skull på sjökorten utsatt finnes.”
Kyrkan byggdes redan på 1100-talet, troligen av Mårten Stenmästare som förmodligen fick sin skolning vid byggandet av Lunds domkyrka.
Man man antar att tornet byggdes till samtidigt eller bara något senare, och som i de flesta kyrkor slogs valven på 1400-talet. Dessa valv försågs med kalkmålningar, som kompletterade de målningar som redan fanns i absiden och som tillkommit på 1200-talet. Även senare har kyrkan förändrats.
Skåne led svårt av de många krigen under 1600-talet, och i landskapet hade inte befolkningsökningen hängt med landet i övrigt. Missväxt och sjukdomar höll också nere tillväxten under de första årtiondena av 1700-talet. Men under andra halvan av 1700-talet ökade befolkningsmängden rejält, vilket innebar att kyrkorna på landsbygden blev för små.
Man stod då inför valet att utvidga den gamla kyrkan eller satsa på en nybyggnad.
År 1800 byggde man till en ny korsarm i söder, men redan år 1862 hade kyrkan åter blivit för trång, och en ny korsarm i norr uppfördes efter ritningar av Carl Georg Brunius.
Hotet om rivning för att istället bygga en ny kyrka hängde kvar. I början av 1890-talet hade Överintendentsämbetet upprättade ritningar till en ny sockenkyrka i nygotisk stil. Men efter många turer fram och tillbaka beslutade man sig dock slutligen vid en sockenstämma år 1894 för att behålla och reparera den gamla kyrkan. I och med detta var Hammarlövs medeltidskyrka i sista stund räddad undan rivning.
Dopfunten som är jämngammal med kyrkan är sannolikt tillverkad av den så kallade Oxiemästaren, som var elev till Mårten Stenmästare.
Till dopfunten hör ett dopfat av mässing som sannolikt är tillverkat i Holland i slutet av 1500-talet, och inköptes till kyrkan år 1668. Bilden i mitten visar två av spejarna som av Moses sändes ut för att utforska Kaanans land, och som vände tillbaka med en präktig druvklase, buren på en stång som bevis på den nya landets fruktbarhet.
På dopaltaret står en madonnafigur, en kopia som i original är från 1300-talet och finns i Kungs-Husby kyrka Uppland.
Vid valvbågen båda ändar finns två liggande lejon skulpterade i sandsten, som anses vara typiska för Mårten Stenmästare. Denna typ av romanska utsmyckningar är relativt ovanliga och har ett mycket stort kulturhistoriskt värde.
Predikstolen är från 1600-talet, men har senare förändrats. Här ser vi evangelisterna Markus, Matteus, Lukas och Johannes med sina respektive attribut. Figuren i mitten är Kristus, återuppstånden från döden, och kallas”Victor Morti”, vilket är latin för ”dödens besegrare”.
Fältet med Johannes nytillverkades vid en restaurering på 1950-talet, medan de övriga är original.
Altaruppsatsen från 1700 i barockstil är snidad av Johannes Andreae, som också gick under namnet Anders Bilhuggare.
Den har senare målats över och mittpartiet, den så kallade corpustavlan har bytts ut. Mittpartiets målning är utförd 1869 av målaremästare N Borggren i Malmö, och ersatte då en altartavla föreställande nattvarden.
Orgelfasad och orgelverk tillverkades år 1851 av J L Larsson, och ombyggdes 1926 av Olof Hammarberg i Göteborg.
Det är också den enda kyrkan med rundtorn på Söderslätt.
I gamla tider fungerade tornet som sjömärke för de sjöfarande. Något kyrkoherden Lars Hellman berättade om i en skrift från år 1729: ”Hammarlöf hafwer i fordna tider waret en offerkyrka, för den orsaken at det för de sjöfarande hafwa sin rättelse af det för prydnad uppbyggda runda tornet, som också för den skull på sjökorten utsatt finnes.”
Kyrkan byggdes redan på 1100-talet, troligen av Mårten Stenmästare som förmodligen fick sin skolning vid byggandet av Lunds domkyrka.
Man man antar att tornet byggdes till samtidigt eller bara något senare, och som i de flesta kyrkor slogs valven på 1400-talet. Dessa valv försågs med kalkmålningar, som kompletterade de målningar som redan fanns i absiden och som tillkommit på 1200-talet. Även senare har kyrkan förändrats.
Skåne led svårt av de många krigen under 1600-talet, och i landskapet hade inte befolkningsökningen hängt med landet i övrigt. Missväxt och sjukdomar höll också nere tillväxten under de första årtiondena av 1700-talet. Men under andra halvan av 1700-talet ökade befolkningsmängden rejält, vilket innebar att kyrkorna på landsbygden blev för små.
Man stod då inför valet att utvidga den gamla kyrkan eller satsa på en nybyggnad.
År 1800 byggde man till en ny korsarm i söder, men redan år 1862 hade kyrkan åter blivit för trång, och en ny korsarm i norr uppfördes efter ritningar av Carl Georg Brunius.
Hotet om rivning för att istället bygga en ny kyrka hängde kvar. I början av 1890-talet hade Överintendentsämbetet upprättade ritningar till en ny sockenkyrka i nygotisk stil. Men efter många turer fram och tillbaka beslutade man sig dock slutligen vid en sockenstämma år 1894 för att behålla och reparera den gamla kyrkan. I och med detta var Hammarlövs medeltidskyrka i sista stund räddad undan rivning.
Dopfunten som är jämngammal med kyrkan är sannolikt tillverkad av den så kallade Oxiemästaren, som var elev till Mårten Stenmästare.
Till dopfunten hör ett dopfat av mässing som sannolikt är tillverkat i Holland i slutet av 1500-talet, och inköptes till kyrkan år 1668. Bilden i mitten visar två av spejarna som av Moses sändes ut för att utforska Kaanans land, och som vände tillbaka med en präktig druvklase, buren på en stång som bevis på den nya landets fruktbarhet.
På dopaltaret står en madonnafigur, en kopia som i original är från 1300-talet och finns i Kungs-Husby kyrka Uppland.
Vid valvbågen båda ändar finns två liggande lejon skulpterade i sandsten, som anses vara typiska för Mårten Stenmästare. Denna typ av romanska utsmyckningar är relativt ovanliga och har ett mycket stort kulturhistoriskt värde.
Predikstolen är från 1600-talet, men har senare förändrats. Här ser vi evangelisterna Markus, Matteus, Lukas och Johannes med sina respektive attribut. Figuren i mitten är Kristus, återuppstånden från döden, och kallas”Victor Morti”, vilket är latin för ”dödens besegrare”.
Fältet med Johannes nytillverkades vid en restaurering på 1950-talet, medan de övriga är original.
Altaruppsatsen från 1700 i barockstil är snidad av Johannes Andreae, som också gick under namnet Anders Bilhuggare.
Den har senare målats över och mittpartiet, den så kallade corpustavlan har bytts ut. Mittpartiets målning är utförd 1869 av målaremästare N Borggren i Malmö, och ersatte då en altartavla föreställande nattvarden.
Orgelfasad och orgelverk tillverkades år 1851 av J L Larsson, och ombyggdes 1926 av Olof Hammarberg i Göteborg.
