Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Ängelholms kommun
Starby kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Starby kyrka
Den ursprungliga kyrkan i Starby uppfördes av tegel omkring år 1200, och ungefär två hundra år senare, på 1400-talet försågs kyrkans innertak med nuvarande tegelvalv som ersatte ett platt trätak eller ett tunnvalv av trä.
Det noteras att klockstapeln var förfallen i mitten av 1600-talet, men den ersattes med en ny först år 1737. Kyrkan behöll sitt medeltida utseende fram till början av 1800-talet. Ytterväggarna av tegel var rappade och vitfärgade. Öster om långhuset fanns ett smalare och lägre kor. Vid långhusets sydsida fanns ett vapenhus och vid norra långväggen fanns en strävpelare av tegel, och långhus och kor var båda försedda med trappgavlar.
Under åren 1818 till 19 ersattes klockstapeln med det nuvarande kyrktornet efter ritningar av arkitekt Axel Almfelt vid Överintendentsämbetet. Och i mitten av 1800-talet förlängdes kyrkan åt öster med en tillbyggnad av gråsten. Koret fick därmed samma höjd och bredd som kyrkan i övrigt. Samtidigt tillkom nuvarande absidformade sakristia i öster. Långhusets västra del med valv förblev intakt. Kyrkan avviker från de ritningar som upprättades i början av 1800-talet genom att den planerade omfattningen kring tornportalen ej utfördes.
1912 genomfördes en invändig renovering då valvbågarna försågs med målningar. Samma år installerades urverk med urtavla i tornets lanternin.
På ljudtaket till predikstolen står årtalet 1681, men predikstolen är ändå troligen tillverkad något tidigare, 1668, om man ska sätta tilltro till en gammal räkenskapsbok.
Altartavlan med motivet "Kristus i Getsemane" är utförd 1831 av Alexander Malmkvist från Ask, som under en paus i sina konststudier i Paris begav sig till Lund, där han verkade som flitig porträttmålare och även utförde altartavlor till flera skånska kyrkor. Förutom till Starby även till Ausås kyrka och Strövelstorps kyrka utanför Ängelholm. Tillbaka i Paris drabbades han av sinnessjukdom, och avled på Malmö hospital drygt tjugo efter att han målade altartavlan till Starby kyrka.
Den nuvarande altartavlan ersatte en tidigare altaruppsats skapad på 1750-talet av Johan Ullberg, men som blev förstörd av fukt.
Kyrkans första orgel hade sju stämmor och pipor av trä som senare ersattes av metallpipor, och installerades 1862 av orgelbyggare P Söderling från Göteborg. 1933 tillkom nuvarande orgel med tio stämmor byggd av orgelbyggare Magnusson i Göteborg.
En medeltida dopfunt avlägsnades vid ombyggnaden 1819, såldes på auktion och fick tjänstgöra som trädgårdsprydnad i en gård i Ängelholmstrakten.
Riksantikvarieämbetet hade koll på var den fanns, men ägarna ville inte lämna tillbaka den, och det var först när gården bytte ägare som dopfunten kunde återbördas till Starby kyrka. 1998, efter en 160 år lång frånvaro kunde alltså den gamla dopfunten åter tas i bruk och ersättaren fick flytta närmare ingången.
I kyrkan finns ljuskronor från slutet av 1800-talet, utformade med bladformer.
Kyrkans storklocka är från 1631 och lillklockan från 1774. Båda är omgjutna 1787 av klockgjutaren Abraham Palmberg i Kristianstad.
Det noteras att klockstapeln var förfallen i mitten av 1600-talet, men den ersattes med en ny först år 1737. Kyrkan behöll sitt medeltida utseende fram till början av 1800-talet. Ytterväggarna av tegel var rappade och vitfärgade. Öster om långhuset fanns ett smalare och lägre kor. Vid långhusets sydsida fanns ett vapenhus och vid norra långväggen fanns en strävpelare av tegel, och långhus och kor var båda försedda med trappgavlar.
Under åren 1818 till 19 ersattes klockstapeln med det nuvarande kyrktornet efter ritningar av arkitekt Axel Almfelt vid Överintendentsämbetet. Och i mitten av 1800-talet förlängdes kyrkan åt öster med en tillbyggnad av gråsten. Koret fick därmed samma höjd och bredd som kyrkan i övrigt. Samtidigt tillkom nuvarande absidformade sakristia i öster. Långhusets västra del med valv förblev intakt. Kyrkan avviker från de ritningar som upprättades i början av 1800-talet genom att den planerade omfattningen kring tornportalen ej utfördes.
1912 genomfördes en invändig renovering då valvbågarna försågs med målningar. Samma år installerades urverk med urtavla i tornets lanternin.
På ljudtaket till predikstolen står årtalet 1681, men predikstolen är ändå troligen tillverkad något tidigare, 1668, om man ska sätta tilltro till en gammal räkenskapsbok.
Altartavlan med motivet "Kristus i Getsemane" är utförd 1831 av Alexander Malmkvist från Ask, som under en paus i sina konststudier i Paris begav sig till Lund, där han verkade som flitig porträttmålare och även utförde altartavlor till flera skånska kyrkor. Förutom till Starby även till Ausås kyrka och Strövelstorps kyrka utanför Ängelholm. Tillbaka i Paris drabbades han av sinnessjukdom, och avled på Malmö hospital drygt tjugo efter att han målade altartavlan till Starby kyrka.
Den nuvarande altartavlan ersatte en tidigare altaruppsats skapad på 1750-talet av Johan Ullberg, men som blev förstörd av fukt.
Kyrkans första orgel hade sju stämmor och pipor av trä som senare ersattes av metallpipor, och installerades 1862 av orgelbyggare P Söderling från Göteborg. 1933 tillkom nuvarande orgel med tio stämmor byggd av orgelbyggare Magnusson i Göteborg.
En medeltida dopfunt avlägsnades vid ombyggnaden 1819, såldes på auktion och fick tjänstgöra som trädgårdsprydnad i en gård i Ängelholmstrakten.
Riksantikvarieämbetet hade koll på var den fanns, men ägarna ville inte lämna tillbaka den, och det var först när gården bytte ägare som dopfunten kunde återbördas till Starby kyrka. 1998, efter en 160 år lång frånvaro kunde alltså den gamla dopfunten åter tas i bruk och ersättaren fick flytta närmare ingången.
I kyrkan finns ljuskronor från slutet av 1800-talet, utformade med bladformer.
Kyrkans storklocka är från 1631 och lillklockan från 1774. Båda är omgjutna 1787 av klockgjutaren Abraham Palmberg i Kristianstad.
